Kommentar

Vad som är närmast oförlåtligt är hur dåligt de ansvariga i IF Metall har skött kontakterna med de strejkande – i synnerhet under det senaste halvåret. Uppgifter som florerat i massmedia om att ett 80-tal personer skulle ha köpts ut för 18 månadslöner är också felaktiga. De flesta uppges ha fått sex månadslöner. Och blev – i efterhand – nolltaxerade.
Läs Erik Dahlrots kommentar.

Den 13 augusti är det 100 år sedan Fidel Castro föddes – en av den moderna tidens mest karismatiska revolutionära ledare, vars historiska roll fortfarande väcker starka känslor långt utanför Kubas gränser. Hundra år efter hans födelse gör samtidigt en ny politisk röst entré inom den kubanska vänstern.

Så var då Teslastrejken över. Efter en tid med märkliga utspel om “jojo-strejk” och växande irritation bland Metalls medlemmar på företaget hade strejken redan försvagats. Det gjorde att Tesla rätt enkelt kunde avsluta strejken genom att köpa ut en handfull mekaniker.
Läs Lars Henrikssons kommentar.

Ilskan mot Javier Milei växer i Argentina. Samtidigt har trotskisten Myriam Bregman blivit en av landets mest uppskattade politiker. Nu vill Vänsterfronten förvandla sympatin till organiserad politisk kraft.

Det vore olämpligt av en rödgrön regering att gå in och ändra i den kriminalpolitik Tidöregeringen genomfört. Det förbluffande svaret gav Nooshi Dadgostar i Sveriges radios partiledarutfrågning på måndagsmorgonen.
Läs Kjell Östbergs kommentar.

 – Kan det vara så att ni misstror det israeliska rättssystemet…?
Frågan ställdes i Aktuellt till Vänsterpartiets partisekreterare Maria Forsberg som en del i kampanjen startad av tidningen Expressen, där innehållet i ett brev väger tyngre än folkmordet och förtrycket mot det palestinska folket.
Läs Anders Frauruds kommentar

Expressen-journalisten Sofia Löwenmark skrev i en artikel i söndags att en riksdagsledamot från Vänsterpartiet ”offentligt hyllar en man dömd för att ha organiserat självmordsattentat där spädbarn, barn, tonåringar och andra civila dödades”.
Läs Anders Frauruds kommentar.

Lars Karlsson hade just valts till ordförande för Gruvindustriarbetareförbundets avdelning 136 vid Bolidens Aitikgruva – Europas största koppargruva. När bolagsledningen ville skynda på utvinningen och förkorta gruvans livslängd med decennier sade gruvarbetarna nej. Den 22 oktober 1986 tystnade maskinerna. Strejken var olovlig, men den kom att förändra Aitiks framtid.
Och Lars Karlssons egen. Han avskedades, avsattes som ordförande och uteslöts ur Gruv.
Fyrtio år senare lever gruvan fortfarande vidare – och konflikten väcker fortfarande samma grundläggande fråga: vem ska bestämma över produktionen?

Den korta massflykten till Ceuta gav Kristersson och kompani hopp om att åter kunna bygga en valrörelse på invandringsskräck. Nu krävs att arbetarrörelsen och vänstern slår tillbaka deras försök att styra debatten in på villospår. Läs Lars Henrikssons kommentar.