Katastrofläge för aborträtten i USA

FOKUS | Emma Lundström

Allt lutar åt att det alla aborträttsaktivister har oroat sig för i åratal nu är på väg att bli verklighet. Om Högsta domstolen upphäver Roe mot Wade blir konsekvensen att större delen av landets delstater kommer att förbjuda abort. 34 av dem kommer antagligen att göra det direkt. Elva av dem har redan så kallade ”trigger bans” som träder i kraft så fort Roe mot Wade faller och innebär ett omedelbart totalförbud.

Abortkliniker kommer att tvingas stänga på löpande band. Kvinnor som behöver hjälp kommer att få lång resväg. Så lång som till Kanada och Mexiko. Många kommer inte att ha råd. De som kämpar för och arbetar med rätten till abort kommer att bli ännu mer utsatta än vad de redan är. Tillgång till en laglig och säker abort kommer att bli en lyx förunnat de få. De redan utsatta kommer att bli ännu mer utsatta.

Roe mot Wade har varit en stoppkloss för det ofantliga, aggressiva abortmotståndet i USA. Nu är den alltså på väg att plockas bort. Resultatet kommer att bli en katastrof för kvinnors rätt att själva bestämma över sina kroppar. Ett litet ljus i mörkret är de delstater som redan har börjat rusta för att kunna ta emot så många hjälpsökande människor som möjligt när den tiden kommer.
För att inte tala om alla de privatpersoner som just nu talar om för alla som vill höra på att de har tillgång till campingutrustning och gärna skjutsar den som vill campa i en annan delstat. Med andra ord är de redo att hjälpa den som behöver att komma dit de kan få hjälp.

Aborträtten i USA är inte inskriven i grundlagen men den har länge varit skyddad, tack vare beslut som har tagits i landets högsta domstol. Ett av de viktigaste besluten rör fallet Roe mot Wade. Domslutet från 1973 slog fast att fri abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv. Men så blev Donald Trump president och fick chansen att tillsätta tre av Högsta domstolens nio domare. Nu anses sex av de nio vara konservativa abortmotståndare.
Med ens slogs alla förhoppningar om en ljusare framtid för aborträtten i landet omkull. När delstaten Texas införde abortförbud i september 2021, valde HD att inte stoppa det, med hänvisningar till ett pågående fall gällande ett lagförslag i Mississippi, som skulle förbjuda abort efter vecka 15. Nyligen publicerade tidningen Politico läckta uppgifter som tyder på att Högsta domstolen kommer att rösta för lagförslaget i slutet av juni. Domarna argumenterar också för att riva upp Roe mot Wade.

”Jag kan inte leda folk till hopp om jag inte har det själv”

Emma Lundström har talat med en uppgiven Kelley Freeman, som under många år har organiserat för kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp.

Kelley Freeman 2015 – När Berniekampanjen hade momentum och rätten till abort inte var hotad.

Kelley Freeman bor i Columbus, Ohio, en av de platser som nu riskerar att få ett totalförbud för abort. I flera år arbetade hon som organisatör på abort­rättsorganisationen Naral Pro-Choice. Med ett brinnande engagemang kämpade hon för kvinnors reproduktiva rättigheter. I domstolsprocesser och på gator och torg. Tills hon helt enkelt inte orkade längre. Det blev för tungt. När jag nu frågar henne hur hon känner kring läget för rätten till abort i USA är svaret minst sagt bistert.

– Jag är förtvivlad. Det här är en utveckling som jag tror att de flesta människor som är insatta i de juridiska aspekterna kring aborträtten skulle säga att de väntade sig, men det gör det inte mindre upprörande när det verkligen sker, säger hon och fortsätter:

– Jag är ledsen, jag är arg och jag är förolämpad, eftersom aborträtten har använts som en bricka i förhandlingar av både demokrater och republikaner under hela min livstid. ”Om du röstar för att godkänna Affordable Care Act, kommer vi att se till att den inte omfattar abort”, ”Vi kommer inte att rösta för att kriminalisera abort om du ger oss den här andra saken vi vill ha”. Att hela tiden placera den som den absoluta kompromissfrågan betyder bara att vi ständigt förlorar.

”Södern och Mellanvästern kommer att vara öknar för abortvården. Människor kommer att tvingas genomgå oönskade graviditeter. Missfall har redan kriminaliserats och kommer att fortsätta att kriminaliseras och utredas.”

Hon menar att aborträtten är den grundläggande kärnan i så många andra frågor att det är fullkomligt galet att placera den som någon slags sidofråga att ha som förhandlingsmedel och som en fråga som kommer upp när fundraising och väljarmobilisering är på tapeten.

Om Roe mot Wade rivs upp blir det återigen delstaterna som bestämmer framtiden för tillgången till abort. För Kelley Freeman är det ett oerhört dystert framtidsscenario. Hon berättar att det finns en handfull delstater som har så kallade
”trigger bans”, det vill säga färdig lagstiftning som i huvudsak säger att ”om Roe mot Wade omkullkastas kommer abort omedelbart att bli olagligt i vår stat”:

– Södern och Mellanvästern kommer att vara öknar för abortvården. Människor kommer att tvingas genomgå oönskade graviditeter. Missfall har redan kriminaliserats och kommer att fortsätta att kriminaliseras och utredas. Sjuksköterskor och läkare kommer att agera som poliser mot människor de är misstänksamma mot, som förmodligen kommer att vara de mest marginaliserade bland oss, säger hon och tillägger:

– Rika människor kommer alltid att ha tillgång till abort, genom att de kan resa ut ur delstaten eller ut ur landet. Men det kommer förmodligen att finnas en del människor som inte har andra resurser eller alternativ och hellre skulle dö än att föda sin våldtäktsmans barn, och de kommer att lyckas. Aktivister och organisatörer kommer att riskera fängelse för att ge människor tillgång till medicinsk abort, vilket de har möjlighet att göra idag.
Hon påpekar också att det finns hot om ett rikstäckande sexveckorsförbud:

– För närvarande skulle det inte gå
igenom, hoppas jag. Men hur kommer den lagstiftande församlingen att se ut 2024? Eller 2028? Bara för att det inte går igenom idag betyder det inte att det inte gör det imorgon.

Att säga att Kelley Freeman inte är optimistisk när det gäller kvinnors rättigheter och reproduktiva rättigheter i USA just nu, är en underdrift.
– Kapitalismen behöver att människor föder barn för att ersätta de arbetare den förlorar. Det fanns förväntningar på en pandemibabyboom, istället blev det en babybust. Alabama hade fler dödsfall än födslar förra året. USA är redan så fientligt inställt mot föräldrar och familjer att folk väljer bort att skaffa barn. För rovkapitalisterna blir det enda alternativet att tvinga fram det – inte betald föräldraledighet, inte allmän hälsovård, inte bostäder till rimligt pris, inte gratis barnomsorg, inte bokstavligen vilket som helst av de hundratals sätt det skulle vara bättre att stödja sunda familjer på – bara tvång, säger hon och menar att det troliga är att det finns många människor i USA som vill ha barn men ser sakernas tillstånd och kommer fram till att det är en för grym värld att föra in ett barn i:

– Jag säger inte emot dem. Vad har USA som talar för sig vid det här laget?

Kelley Freeman är väldigt kritisk till de som anser att adoption är ett alternativ till abort.
– Adoption är ett alternativ till föräldraskap, men barn är ingen vara som kan köpas och säljas. Om du tänker tvinga någon att föda ett barn, förvänta dig inte att de ska ge upp detta barn. Ge dem istället de resurser de behöver om de väljer att bli förälder.

I Ohio kryper ett totalt abortförbud genom delstatsparlamentet just nu. Lagförslaget heter Jackson mot Dobbs och beslutet väntas tas i juni. Kelley Freeman är säker på att det kommer att få för­ödande konsekvenser om det går igenom. Liknande lagförslag förbereds i olika delstater runtom i hela USA.

– Jag lämnade mitt jobb av flera anledningar. En av dem var utbrändhet. Jag kan inte leda folk till hopp om jag inte har det själv. Jag älskade mitt jobb och mina medarbetare och jag bryr mig fortfarande oerhört mycket om frågan. Men det är väldigt, väldigt svårt att se en väg framåt, säger Kelley Freeman som trots allt inte har kunnat lägga organiserandet på hyllan helt och hållet:

– Jag har faktiskt blivit mer involverad i Columbus DSA, Democratic Socialists of America. I mitt hjärta är jag fortfarande organisatör, jag tar bara en paus från att vara en avlönad sådan.

Text och foto:
Emma Lundström