KLIMATKRISEN | Emma Lundström
På fredag förmiddag den 26 augusti sätter sig ett stort antal klimataktivister på Cementas transportväg till stenbrottet i File hajdar på Gotland. Slagord mot stenbrytningen skanderas på svenska, danska och tyska. Nätverket Take Concrete Action lyckas kanske inte med att stoppa produktionen för en stund. Men de lyckas sätta fokus på den enorma förstörelse som Cementa innebär för Gotlands grundvatten och för klimatet.
Senare på dagen deltar flera av aktivisterna i manifestationen Vårt grundvatten – vår framtid. En av dem är Marika.
– Jag är här för att jag tycker att det är helt galet att politiken – som är en funktion i samhället som är skapad för att ta de långsiktiga och stora besluten på ett säkert sätt, som är större än individens önskemål – absolut inte uppfyller sitt uppdrag. Jag är här för att vi alla har rätt till mänskliga rättigheter som till exempel grundvatten. Och med alla så menar jag både de som lever nu och de som lever i framtiden. Jag blir otroligt beklämd och rädd för det faktum att man har valt att kringgå grundlagen på det här sättet och det är väldigt viktigt för mig att det inte upprepas. Det måste markeras att det inte är okej, säger hon och syftar på att regeringen förra året valde att köra över Lagrådet och införa en undantagslag i miljölagstiftningen så att Cementa kunde fortsätta med kalkbrytning på Gotland ytterligare ett tag till.
LÄS OCKSÅ: ”Utan vatten kan vi inte leva”
Lagrådet menade att en tillfällig ändring av miljöbalken för ett enskilt företag inte är tillåtet. Det strider mot grundlagen.
– Det är helt galet att man gör om i lagar och kringgår grundlagen, för att rädda enskilda företag eller personer. Vilket man inte får. Särskilt inte företag som är så destruktiva för närmiljön och för klimatet, säger Marika och påpekar att man i Cementas fall dessutom har haft många år på sig att planera för hur man kan flytta om produktionen och vilka material man skulle kunna använda istället:
– Man har haft lång tid på sig för att lägga om politiken så att den faktiskt utövas inom planetens gränser. Både med tanke på konsekvenserna för närmiljön, och på det globala planet. Det har man inte gjort. Vi har extremt lite tid på oss att göra extremt mycket. IPCC säger att vi måste ha en utsläppspeak om max tre år. Det här är inte okej.
Marika går tyst en stund och funderar. Sedan säger hon:
– Jag är jävligt orolig. För att Sverige fram till 2020 bara klarade av ett av 16 miljömål. För att klimatmålet utvecklas åt fel håll. För att biologiskmångfaldmålet utvecklas åt fel håll. Och flera andra. Gemene svensk vet inte det här. Samtidigt står det i regeringsformen att samhället har ett ansvar för människors hälsa och en trygg miljö. Sättet som Sverige utövar sin politik på just nu tryggar inte det för framtida generationer, eller ens för generationerna som lever just nu.
Hon menar att Gotland är ett väldigt tydligt exempel på just detta. I Take Concrete Actions läger har de blivit tydligt ombedda att spara på det vatten som finns. Samtidigt pågår alltså Cementas verksamhet ett stenkast bort, som på allvar skadar öns grundvatten.
– Det är extremt orättvist att grunden till allt liv, vattnet, säljs ut så billigt och att det får så extremt destruktiva konsekvenser. De som ger upphov till miljö- och klimatproblemen är inte de som primärt tar konsekvenserna. De som tar konsekvenserna är de som generellt sett har minst makt att göra någonting. Det ser vi både i Sverige och globalt, främst givetvis i globala Syd, säger Marika och berättar att hon deltar i Take Conrete Action med sina kunskaper från miljö- och rättviserörelsen och att hon är glad över att de är så pass många med olika bakgrunder som har sammanstrålat för aktionen i Slite. Många kommer från Extinction Rebellion, andra från vänsterrörelser runtom i Europa. Alla är de i trettioårsåldern eller yngre, något som gör Marika sorgsen:
– Var är alla vuxna? Både här och i andra rörelser. Det är hemskt att barnen och Gretagenerationen måste vara hoppet för att vi ska klara klimatkrisen. Det är ju verkligen att sätta över sitt ansvar på folk som inte har gjort sig skyldiga till den situation som vi är i nu.
Hon är noga med att understryka att aktionen mot Cementa inte är en aktion mot arbetarna. Det är makthavarna som är målet.
Hon påminner om Olof Palmes tal för femtio års sedan, på världens första internationella miljömöte.
– Han sa att vi kan lösa det här tillsammans, men det är verkligen mycket, mycket bråttom. Men att tro att miljövänligt beteende idag är samma sak som för femtio år sedan, eller för tjugo år sedan, är ju fel. När en kris eskalerar är det klart att vårt beteende också måste förändras, eller eskalera. Att källsortera, köpa elbil eller bara lägga om sin kost lite, det räcker inte, jag är ledsen, säger hon och fortsätter:
– Vi behöver visa extremt tydligt att Sverige måste leva upp till sina miljömål och sina internationella avtal. Sverige måste ta ansvar för sin historia som en stor utsläppare och se att man faktiskt har förutsättningar att göra mer. Parisavtalet pratar ju om, kopplat till klimaträttvisa, att vi ska göra mer i globala Nord och i länder som Sverige. Egentligen kräver vi ju inte mer än vad politiker säger att vi ska göra.
Hon är noga med att understryka att aktionen mot Cementa inte är en aktion mot arbetarna. Det är makthavarna som är målet. Till de som strävar efter makten i årets val har hon ett tydligt budskap:
– Till politikerna så skulle jag vilja säga att vi måste erkänna att ekologisk hållbarhet är förutsättningen för hela vår existens, grunden för all vår folkhälsa. Jag vill påminna om att den, på många sätt fantastiska, folkhälsa som vi har i Sverige, har vi fått genom folkkamp. De personer som är på Cementa nu och utsätter sig för de här riskerna är människor med massor av kärlek till sina medmänniskor och till jorden. Politikerna borde se människorna i detta – deras allvar och att de gärna hade gjort andra saker än att strula till det. Vi vill också ha göttiga liv, men vi förstår att vi inte kommer att kunna ha det om vi tillåter att man till exempel kringgår vår grundlag. Så vi är jävligt oroliga, för oss själva och för alla andra. Det här är en humanitär kris.
Foto: Take Concrete Action