Klusterbomber och terror

Bostadshus i Lviv och en fullsatt restaurang i Kramatorsk med mängder av dödsoffer när ryska terrormissiler når civila mål långt bortom fronterna. Varningar för sprängladdningar på kärnkraftverket Zaporizjzja, efter katastrofen med Kachovkadammen med risk för ett skräckscenario få kan negligera.

KRIGET MOT UKRAINA | Håkan Blomqvist

Samtidigt tycks, när detta skrivs, perspektivet på en snabb ukrainsk seger genom sommaroffensiven avskrivas på flera håll, både från bedömare i väst och ukrainsk militär – för att förstås inte tala om i rysk propaganda. Krigsfronterna rapporteras ha låsts fast i blodiga strider med stora förluster på båda sidor. Från ryskt håll jublar bulletinerna om nedkämpning av de moderna krigsmaterielen från väst, 20 procent är nu förstörda hävdar Komsomolskaja Pravda. Även om det handlar om propaganda saknas inte belägg för att flera nya enheter slagits ut.

På samma gång har Joe Bidens beslut att förse det ukrainska försvaret med klusterammunition väckt internationella protester – och rädsla för en dramatisk upptrappning av kriget. Det handlar om granater, robotar eller bomber som utvidgar sin sprängverkan över stora ytor genom att sprida så kallade substridsdelar mot såväl ”mjuka” mål, alltså militärt manskap, som mot bepansrade. 123 stater har undertecknat den konvention mot klusterammunition som antogs i Dublin 2008 och signerades i Oslo samma år. Konventionen blev bindande internationell lag två år senare, men har inte undertecknats av vare sig Ryssland, Ukraina eller USA. Men när Vita Husets pressekreterare Jen Psaki några dagar efter den ryska invasionen 2022 kommenterade risken för rysk användning av klusterammunition menade han att detta vore ett ”potentiellt krigsbrott”.

Sedan dess har både den ryska och ukrainska krigsmakten använt klusterammunition i kriget. Att den ryska användningen drabbat inte bara det ukrainska försvaret utan även civilbefolkningen är dokumenterat. Men en rapport från Human Rights Watch, HRW, (6 juli) visar med omfattande dokumentation hur även ukrainska klustergranater använts i slaget om Izium som återerövrades av ukrainska styrkor hösten 2022. Civila drabbades, sårades och dödades av den explosiva ammunitionen som spred stålskärvor och kulor i trädgårdar och genom husväggar. HRW kräver, i likhet med Amnesty International och andra människorättsorganisationer, att konventionen om förbud mot klusterammunition efterlevs och att den amerikanska exporten stoppas.

Kravet har stort internationellt stöd. Från USA:s NATO-allierade som undertecknat konvention har, när detta skrivs, dock endast försiktig kritik kommit från bland andra Storbritannien och Tyskland. Människor med erfarenhet av att utsättas för stridsmedlet är emellertid skarpare. Kambodjas premiärminister Hun Sen har manat USA att inte sända klusterbomber och Ukraina att inte använda dem. ”Det vore den största faran för ukrainarna under många år framåt, upp till hundra år”, menar Hun Sen enligt nyhetsbyrån CNA. Han påminde om den amerikanska klusterammunition som användes i Kambodja på 1970-talet och som sedan dess har skadat och dödat tusentals. ”Det har gått mer än ett halvt sekel, men det har inte gått att förstöra alla klusterbomber ännu.”

Även tio år efter NATO:s bombkampanj mot Serbien i försvaret av Kosovo 1999 utgjorde klusterbomber från NATO-flyget ett hot mot omkring 160 000 människor i sexton serbiska kommuner, rapporterade Reliefweb och andra källor 2009. Än idag drabbas civila av länge icke exploderad ammunition. Följderna av de klusterbombningar som skedde i Irak och Afghanistan tycks ännu oöverblickbara för att inte tala om de ryska i Tjetjenien och Syrien.

Också i USA växer kritiken både bland republikaner och demokrater mot de amerikanska sändningarna av den förbjudna ammunitionen till Ukraina. Motivet från Biden-administrationens sida är den alltmer akuta bristen på ammunition i både Ukraina och västvärlden, i ett läge när den emotsedda ukrainska motoffensiven tycks ha fastnat i ett blodigt utnötningskrig. Från rysk sida varnas förstås om att amerikanska klusterbomber kommer att mötas av än kraftfullare och ödeläggande ryska som, enligt rysk press, kommer att ”pulverisera” motståndarna.
Samtidigt med den militära upptrappningen varnar FN för att den ukrainska spannmålsexporten, livsviktig för många länders försörjning, nu står på spel när Moskva hotar med att inte förnya avtalet om fri lejd från några ukrainska hamnar.

Är det så att tidigare röda linjer under krigsutvecklingen är i färd med att passeras? De första överskreds ju med den kriminella ryska invasionen, följd av terrorbombningar och massakrer på civila. Om NATO-mötet i Vilnius skulle godta Ukraina som medlem eller finna något näraliggande arrangemang, vore Joe Bidens återkommande försäkringar om att NATO-styrkor inte ska sättas in i konflikten, i ryska ögon alltmer bräckliga.
”Det är ett världskrig när amerikaner och ryssar börjar skjuta på varandra”, löd ett av Bidens tidigare uttalanden. Frågan är hur länge den röda linjen kan hållas.


BILD: Rysk klusterbomb som sköts ner av Ukrainska luftförsvaret över Kramatorsk förra året

FOTO: dn.npu.gov.ua CC BY 4.0 wikimedia