”44 procent inställda tåg är bara början”

Förseningar och inställda tåg har länge varit vardag för pendeltågsresenärerna i Stockholmsområdet. Inte bara vintervädret bidrog, utan under den senaste månaden har många lokförare vägrat köra i protest mot att tågvärdarna ombord avvecklas. Trots det är stödet starkt från resenärerna när lokförarna nu strejkar för sin egen och passagerarnas säkerhet.

URSPÅRAT | Rasmus Klockljung

I juni 2021 beslutade trafiknämnden i Region Stockholm att tågvärdarna ombord på pendeltågen skulle avvecklas. Det som följde har varit en utdragen följetong i nästan två år, där lokförarna – som då skulle arbeta ensamma ombord på tågen – liksom tågvärdarna har protesterat, demonstrerat, opinionsbildat och gång på gång påtalat för politikerna och tågoperatören MTR att ensamarbete innebär en säkerhetsrisk för både resenärerna och personalen.

Men beslutsfattarna har inte ändrat sig, och även den nuvarande S-ledda majoriteten står bakom avvecklandet, trots att Socialdemokraterna inför valet lovade motsatsen. I år var det slutligen dags för genomförandet. Först testkördes ett enda tåg utan tågvärd, och den 1 mars skulle man stegvis öka antalet tåg utan tågvärd. Samma dag ökade antalet sjukskrivna lokförare kraftigt, och antalet inställda tåg likaså. Lokförarna är skyldiga att inte köra tåg om de upplever att de inte kan göra det på ett säkert sätt, och den skyldigheten tar de på stort allvar.
Ordet ”kaos” blev en vanligt förekommande beskrivning av pendeltågstrafiken, och MTR flyttade gång på gång fram det datum då de hoppades att trafiken skulle återgå till det normala. Istället kördes allt färre tåg, och under mars månad var hela 44 procent av pendeltågsavgångarna inställda.

Så sent som förra veckan utlovade MTR återigen att från måndagen denna vecka skulle fler tåg vara i trafik.
Så blev det minst sagt inte.

– Alla vi som visste att det här var på gång skrattade förstås i hemlighet.
”Det här” är den strejk bland pendeltågens lokförare som inleddes just på måndagsmorgonen och pågår fram till onsdagskvällen, och den som säger detta är Klara Pettersson. Hon är en av de strejkande lokförare som Internationalen träffar på Centralplan, precis utanför Stockholms centrals huvudingång, där de håller en manifestation under de tre strejkdagarna.

Strejken är inte sanktionerad av fackförbunden, som har fredsplikt eftersom kollektivavtalet gäller, utan är den första så kallade vilda strejken i Sverige på sex år.
Istället för fler tåg som körs kan antalet räknas på fingrarna, och när Internationalens reporter går ner till pendeltågsstationen vid Odenplan under måndagseftermiddagen är tavlorna som visar tågavgångarna fyllda med röda ”inställt”-markeringar.
Protesterna har till stor del handlat om säkerheten, men Klara Petterson menar att hela pendeltågstrafiken är i fara.
– Man kan ha olika fokus. Man kan fokusera på resenärernas och personalens säkerhet vid ensamarbete, exempelvis att få stöd av en kollega vid olyckor. Men på sistone har det gått upp för mig mer och mer att det även handlar om att försöka rädda den här trafiken, för det är ett haveri. MTR beslöt med tre dagars varsel att från första mars skulle man gå från att ett enda fordon inte hade tågvärd till att 50 procent skulle köra utan tågvärd. Alla blev jättechockade.

LÄS OCKSÅ: ”Det som nu sker på pendeln kommer få följdverkningar inom hela branschen”

Har du själv kört ensam?
– Nej, jag gör inte det. Aldrig i livet.

Klara Pettersson är djupt kritisk mot hur MTR, bolaget som driver pendeltågs­trafiken på regionens uppdrag, hanterar situationen.
– Sanningen är att vi har en otroligt stor förarbrist i hela landet, så det finns inga att rekrytera utifrån. MTR har uselt rykte som arbetsgivare nu, så det finns inte på kartan att någon skulle vilja söka jobb hos MTR.
– MTR har internutbildningar, och den första kullen med 30 elever är i bästa fall färdig i slutet av hösten. Det är alltså först då som vi kan få vårt första nytillskott i förarkåren.

Har MTR någon plan för hur det ska vara fram till hösten?
– Nej, de har inte det. Och det är det som är så himla konstigt, de har inget konsekvenstänk över huvud taget. De jagar sina anställda, mig till exempel vill de omplacera, men jag vet inte till vad, spärrvakt eller lokalvårdare kanske, för att jag säger att jag inte kommer köra om det inte är full bemanning. Så de jagar bort personal trots att det är jättestor personalbrist. Just nu är det många som är kvar för att de väntade in den här aktionen och för att de väntar in avtalsrörelsen som ska komma igång i maj och se vad den leder till. Om den inte leder till att vi får det vi behöver för att kunna köra, då kommer de säga upp sig. Så kaoset som vi har haft nu med 44 procent inställda tåg, det är bara början. Det kommer bli mycket, mycket värre. Det här är vårt sätt att ta ansvar och att få politikerna att inse att MTR verkligen inte har någon som helst plan för framtiden. De kör bara rakt in i väggen.
Under våren har många lokförare redan sagt upp sig. Många av dessa uppsägningar har ännu inte trätt i kraft, så antalet förare kommer minska inom kort.

Vet du hur många det är som strejkar?
– Ungefär 80 procent av förarkåren är inte i produktion idag på ett eller annat sätt. Det innebär att man har andra arbetsuppgifter, är långtidssjukskriven, är studieledig eller strejkar. Prognosen var att cirka 70 procent av de som är schemalagda idag skulle strejka. Fackligt förtroendevalda får inte strejka, och provanställda riskerar att bli uppsagda på dagen om de strejkar, så de kan inte heller göra det. Som mest har det varit tolv tåg i trafik idag, av de ungefär 45 som ska köra i högtrafik. Senast jag tittade var det fem tåg i trafik.

Resenärerna har blivit hårt drabbade, särskilt sedan 1 mars. Många har blivit kraftigt försenade eller inte alls lyckats ta sig fram till sina resmål, men ändå är stödet för strejken starkt.
– Jag är helt överväldigad av stödet från resenärerna. De har verkligen inte haft det lätt det senaste halvåret. Det har varit skitjobbigt för dem, det har varit fullkomligt usel trafik. Jag förstår knappt hur de fortfarande har tålamod med oss, men vi har verkligen jättestort stöd från resenärer. Det är helt fantastiskt. Men också resten av järnvägssverige visar stort stöd, berättar Klara Pettersson.
– Det har kommit människor hit idag och frågat om de kan hjälpa till med något, ger oss fika och delar ut flygblad. Det är så himla fint, säger hon och pekar på de stora kassar med frukt och lådor med hembakade bullar som står längs statyn på Centralplan.
Även en annan lokförare som Internationalen talar med, och som vill vara anonym, hyllar stödet.
– Vi har fått väldigt många positiva röster, många har kommit hit och stöttat oss. Jag pratade med en kvinna som är synskadad, som hade tagit några av sina 20 beviljade assistanstimmar i månaden för att ta sig hit för att berätta hur viktiga hon tycker att tågvärdarna är. Många har även skänkt pengar till vår strejkkassa, så vi har ett fantastiskt stöd från allmänheten.
– Många uttrycker att de blir drabbade nu och det är vi såklart väldigt ledsna över, men de säger också att de har full förståelse för att vi strejkar och att de hoppas att politikerna backar och att de själva ska kunna resa på ett tryggt sätt och att vi ska ha en trygg arbetsmiljö.

Tror du det finns någon chans att politikerna backar?
– Politikerna är ju folkvalda, och om det är folkets önskan att bevara tågvärdarna är de som jag ser det skyldiga att lyssna på folket. Annars har de ingenting att göra på sina positioner.

Även Klara Pettersson påpekar politikernas ansvar, som de som har beslutat att tågvärdarna ska avvecklas. På måndagen kallade trafikregionrådet Anton Fendert från Miljöpartiet i en Aftonbladet-intervju strejken för ett ”utpressningsförsök”, vilket får Klara Petterson att skratta.
– Vet han ens vad syftet med en strejk är?
– Vi fick några mejl från MTR:S VD under söndagen där han ville ”ge oss sanningen” om vad det är som gäller och mer eller mindre hotade oss med repressalier om vi inte dyker upp på arbetet idag, berättar den anonyma föraren, och Klara Pettersson instämmer.
– Sådana hot är snarare vad jag skulle kalla utpressningsförsök.
Men lokförarna ger inte efter. Tvärtom står de än starkare.

Vad kommer ni göra efter de här tre dagarnas strejk?
– Då går vi tillbaka till arbetet, och vi kommer ha ett stort självförtroende i vad vi kan åstadkomma. Jag tror också att MTR och trafiknämnden kommer vara väl medvetna om vad vi är kapabla att göra precis när som helst om de inte skärper sig.