Hyrorna för 77 000 hyresrätter i kommunala bolag i Stockholm är klara. Ett ramavtal som omfattar privatvärdar med cirka 100 000 lägenheter i Stockholm är också undertecknat. Det är den högsta hyreshöjningen på flera decennier. ”Bra med ett beslut” tycker HGF:s förhandlare. ”Katastrof” menar Nätverket Nej till Marknadshyra.
INTERVJU | Rasmus Klockljung
Efter en osedvanligt segdragen process står det nu klart vad hyrorna blir för 77 000 allmännyttiga lägenheter i Stockholm under 2023, och hyresgästerna kommer få den högsta hyreshöjningen på flera decennier. Dessutom har Fastighetsägarna Stockholm, organisationen för de privata hyresvärdarna, tillsammans med Hyresgästföreningen kommit fram till ett ramavtal för cirka 100 000 lägenheter, enligt vilket hyran rekommenderas höjas med 4,75 procent för de flesta lägenheterna och med 3 procent för bostäder med hög hyra. Utifrån detta ska sedan de enskilda värdarna förhandla fram en hyra med Hyresgästföreningen för sin fastighet.
När det gäller de kommunala bostadsbolagen Familjebostäder, Svenska bostäder och Stockholmshem kom de inte alls överens med Hyresgästföreningen. Bolagen strandade förhandlingarna tidigt, vilket innebar att de överlät till Hyresmarknadskommittén att fälla ett avgörande. Till slut beslutade en skiljedomare att den genomsnittliga hyreshöjningen ska vara 4,45 procent. För de som bor i nybyggnation och alltså har presumtionshyra blir höjningen lägre men för majoriteten av hyresgästerna blir det istället hela 4,76 procent dyrare i år. Höjningen är retroaktiv från årsskiftet.
– Jag tycker det är bra att det kommit ett beslut och att det inte drog ut mer på tiden, men jag hade hellre sett att vi suttit ner och förhandlat och kommit överens tidigare.
Det säger Jonas Larsson, ordförande i en av Hyresgästföreningen region Stockholms förhandlingsdelegationer.
– Vi märkte inte någon förhandlingsvilja hos bolagen, trots att vi försökte ganska ihärdigt att få dem att sitta ner och prata och komma fram till en lösning. Trots våra försök att fortsätta förhandla så valde bolagen att stranda förhandlingarna och skicka det till Hyresmarknadskommittén för avgörande. Efter några vändor där hamnade det hos en oberoende skiljedomare som beslutade om en nivå, och det kan vi inte överklaga utan det är det som gäller.
Vad säger du om beslutet om 4,45 procents höjning?
– Från början begärde bolagen en höjning på 9,0 procent, och de gick ner till 8,7 procent innan de strandade förhandlingarna. Då låg vårt motbud på 2,8 procent. 4,45 är mindre än hälften än av vad de begärde först, så det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Hade det hamnat på 7, 8 procent hade det varit lite svettigt. Men det är ändå den högsta höjningen på över 30 år.
”Varför fick inte hyresgästerna sänkt hyra under alla år som bolagen fick sänkta räntor? Hur kan bolagen hävda att de tyngs av ökade kostnader när de gjorde 2,7 miljarder i vinst förra året? Varför ifrågasätts aldrig bostadsbolagen – om några så är det ju de som driver upp inflationen med sina hyreschocker.”
Elin Gauffin är aktiv i nätverket Nej till marknadshyra – Ja till en social bostadspolitik, och är kritisk till Hyresgästföreningens agerande.
– Det är ett misslyckande. Hyresgästföreningen måste ändra strategi. Man borde från början satt hårt mot hårt och krävt minushyra eller fryst hyra och sedan direkt backat upp med massmobiliseringar och hot om hyresstrejk.
– Hyresgästerna har sämre ekonomi, tvingas redan idag lägga en större andel av sin ekonomi på boendet än villaägare och bostadsrättsägare, och har aldrig fått stödpaket under kriser. Vi har svårare att klara av de höga matpriserna. 4,45 procent är som en käftsmäll.
Stockholms politiska majoritet valde i höstens budget att sänka avkastningskravet för bostadsbolagen med 479 miljoner kronor. Det motsvarar ungefär 6 procent av hyresintäkterna. Så syntes detta i vilken höjning bolagen begärde?
– Nej, det märktes inte ett dyft. De fick ju besked om minskningen av avkastningskraven samma dag som de valde att stranda förhandlingarna, men de hävdade att det inte påverkade deras yrkande, säger Jonas Larsson.
I fjol presenterade Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Svensk allmännytta en gemensam överenskommelse om hur hyrorna ska förhandlas. Jonas Larsson tror att otydlighet i hur avtalet ska tolkas gjorde det svårt att förhandla fram en hyresjustering.
– Avtalet är ganska öppet för tolkning, och vi kom inte överens om hur vi skulle tolka och använda det. Bolagen sade från dag ett vilken tolkning de väljer. Vi hade förslag på några olika tolkningar, men de var inte intresserade. Skulle man använda den som de vill år efter år skulle det innebära att i år skulle höjningen bli 9 procent, men om några år skulle det kunna bli en minushyra på 15 procent. Det tror jag inte bolagen är intresserade av, och vi på Hyresgästföreningen är egentligen inte heller intresserade av det för vi jobbar för att få en så rimlig hyreshöjning som möjligt för våra medlemmar. Det finns de som tycker att vi ska kräva fryst hyra, men bolagen har kostnader för löner och så vidare, och det förstår ju vi också att deras kostnader går upp för varje år. Så att säga att det inte ska göras någon hyreshöjning är inte förankrat i verkligheten, anser Jonas Larsson.
Något som Elin Gauffin inte alls håller med om.
– Varför fick inte hyresgästerna sänkt hyra under alla år som bolagen fick sänkta räntor? Hur kan bolagen hävda att de tyngs av ökade kostnader när de gjorde 2,7 miljarder i vinst förra året? Varför ifrågasätts aldrig bostadsbolagen – om några så är det ju de som driver upp inflationen med sina hyreschocker.