Fångstrejk på Tidaholmsanstalten

Situationen på svenska anstalter har länge varit ansträngd. Man har i flera år haft ett ökat fokus på straff och förvaring snarare än rehabilitering, och politikens målsättning har varit att fler ska dömas till fängelsestraff. Anstalterna fylls därför idag på i en takt som Kriminalvården har svårt att anpassa sig till. Nu har den spända situationen lett till att en grupp intagna på fängelset i västgötska Tidaholm gått ut i strejk.

INRIKES | Erik Edlund

Strejken omfattar totalt 64 intagna på två av fängelsets avdelningar. De strejkande anser att deras rättigheter successivt försvinner. Men den utlösande faktorn var förändrade inlåsningstider. Nu blir de intagna inlåsta i sina celler 18:00 – 07:30. Tidigare var de inlåsta 19:00 – 07:00.
2021 ägde en liknande strejk rum på Tidaholmsanstalten. Skälet var då missnöje med maten och försämrat utbud i kiosken.
Än så länge går strejken lugnt och fredligt till väga. De strejkande stannar på sina bostadsavdelningar, och vägrar återgå till sina arbetsuppgifter innan de kommit fram till en lösning med anstaltsledningen.

Internationalen har pratat med en person med insyn i kriminalvården. Hen har inte satt sig in i just den här strejken, men säger rent allmänt att det inte är oväntat att de intagna protesterar. Hen menar att regeringens beslut att fler ska dömas till fängelsestraff har en stor del i problemet med bristande resurser och överbeläggning på anstalterna.
– Fängelserna är överfulla, man har inte resurser att bygga ut anstalterna i den takt folk döms. Så jag kan förstå att de reagerar.
Hen säger att schemaändringarna beror på att de minskade anslagen till anstalterna gör att de inte har råd att anställa personal. Det krävs nämligen större bemanning för att hålla ett öga på de intagna när de rör sig fritt på avdelningarna än när de är inlåsta på sina rum. Att Tidaholmsanstalten dessutom har dubbelbeläggning, dvs. att de intagna får dela cell, har naturligtvis bidragit till att de reagerar kraftigt på att bli inlåsta tidigare.
– Rent schematekniskt är det en fördel för personalen att låsa tidigt. Men man kan ju själv tänka sig hur det vore att sitta inlåst i ett litet rum så länge med någon man inte själv fått välja…

Efter regeringens beslut om att fler ska dömas till fängelsestraff uppstod ett stort behov av fängelseplatser som inte fanns.
I mitten av oktober förra året fattade Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren därför beslut om snabb utbyggnad av antalet platser i svenska anstalter. I beslutet beskriver han den rådande bristen på platser som ”synnerligen allvarlig” och skriver att snabb utbyggnad måste vara en prioritet för myndigheten tills dess att ”platssituationen förbättrats och förmågan att kunna ta emot alla häktade och dömda säkerställts.”

Men det är på lokal nivå, på anstalterna, som besluten ska genomföras i praktiken. I Kriminalvårdens personaltidning OmKrim beskrivs hur bristen på platser har lett till att besöksrum, där de intagna får träffa sina familjer, har byggts om till bostadsrum och hur allt fler anstalter har tvingats placera två intagna i samma cell. Även flera av de arbetsrum och verkstäder som finns på anstalter, för att de intagna ska lära sig att sköta ett jobb inför när de en dag kommer ut utanför murarna, har utrymts och gjorts om till bostadsrum

En av de strejkande intagna på Tidaholmsanstalten säger till Aftonbladet att de är villiga att återgå till arbetet, men inte innan man nått en lösning.

”Kom till oss, förhandla med oss och låt oss komma fram till en bra lösning”, säger den strejkande intagne.