Varför har vindkraftsmotståndet fått luft under vingarna?

Motståndet mot vindkraftverk växer, trots att en kraftig utbyggnad av vindkraften är nödvändig för att klara klimatomställningen. Det är fult! Det låter för mycket! Det stör fisket, och hur som helst producerar vindkraften inte tillräckligt med energi. Så låter motargumenten. Men stämmer det? Journalisten Lasse Herneklint granskar och avfärdar kritiken mot vindkraften.

KOMMENTAR | Lasse Herneklint

Satsningen på vindkraft möter allt större motstånd. Enligt ny statistik från Energimyndigheten så stoppades förra året 32 av 42 landbaserade vindkraftsprojekt av det kommunala vetot. Kommunerna sa nej oavsett färg på det politiskt styret, ofta till följd av lokala opinioner. Likaså säger högerpartierna nej till havsbaserade vindkraftparker. Dessa politiker menar att vindkraft inte behövs om man bygger ny kärnkraft, som dock inte finns. Nu menar industrifolk och vindkraftsbransch att det kommunala vetot hotar elektrifiering, grön industri och hela klimatomställningen. Paradoxen är att högst andel vindkraftverk stoppas i södra Sverige, där behovet av mer el är som störst.

Vindkraftverken orsakar skadligt infraljud, har gifter i vingarna och är farliga för fåglar, fiskar och andra djur. Dessutom förstör de utsikten och sänker värdet på fastigheterna. Argumenten som används i debatten är många och vitt skilda men återkommer bland politiker och insändarskribenter över landet. Men stämmer argumenten?

Ett vanligt argument är att vindkraftverk, även när de står i havsbaserade parker, lämnar ifrån sig pulserande infraljud som breder ut sig i flera mil. Och att infraljudet kan leda till sömnproblem, oro, migrän och obehagskänslor för boende inom flera mils radie. Enligt Energimyndigheten så avviker inte vindkraftverkens nivåer av infraljud från vad annat i samhället ger upphov till, och att det inte är skadliga nivåer. Vidare säger myndigheten att det saknas belägg för påståenden om att vindkraftens nivåer kan vara skadlig eller störa sömnen.

Vad gäller ljudnivåer från rotorblad så är gränsvärde för ljud utomhus vid bostäder från vindkraftverk 40 decibel. Det är något som kan förekomma vid landbaserade vindkraftverk, men aldrig från havsbaserade. Som jämförelse så är riktvärdet 55 decibel för trafikbuller och Naturvårdsverket bedömer att två miljoner svenskar exponeras för trafikbuller som överskrider det riktvärdet, och att den största delen bullerutsatta finns längs det kommunala vägnätet.

Kritiken att rotorbladen är en fara för både häckande och flyttande fåglars liv stämmer delvis. Studier visar på att 10–15 fåglar skadas eller dödas per år och vindkraftverk. Variationen är stor och beror på placering av vindkraftverken. Enligt Naturskyddsföreningen så orsakar till exempel katter, bilar, fönsterrutor och elledningar betydligt fler dödsfall för fåglar än vad vindkraften gör, även om den byggs ut enligt förslagen. I de lokala opinionerna så är kritiken stor mot att vindkraftverk både på land och till havs stör utsikten. Varningsljusen på toppen stör, och till och med bländar, hävdar några. Detta tillsammans med de andra argumenten gör att priset på huset sjunker och i vissa fall gör det osäljbart.

Tyvärr har kritikerna inte fått så mycket mothugg och får med sig kommunpolitikerna på att stoppa utbyggnadsplaner. Även när varningsljusen på havsbaserade vindkraftparker knappt ens når över horisontlinjen. Också fiskerinäringen är på krigsstigen. Just nu finns ansökningar om anslutning till elnätet för ett 40-tal tänkta vindkraftområden längs kusten, enligt myndigheten Svenska Kraftnät.
– Även om bara en bråkdel byggs är det katastrof, säger Anton Paulrud, ordförande i Swedish Pelagic Federation som organiserar trålfiskare.

Vid slutet av 2020 fanns det 4 333 vindkraftverk enligt Energimyndigheten. Men utbyggnaden har stoppats upp, trots politikernas tal om grön omställning. Enligt organisationen Svensk Vindenergi så stoppades under förra året 32 av 42 aktuella landbaserade vindkraftsprojekt av det kommunala vetot.

Inom vindkraftsområden är det förbjudet att fiska med bottentrålning, som är en av flera fångstmetoder inom yrkesfisket som orsakar stor skada på den marina miljön. Enligt en FoU-rapport från Högskolan i Gävle så kan vindkraftparker därför få en positiv påverkan för fiskbeståndet eftersom vindkraftverkens fundament kan fungera som konstgjorda rev, där fisken kan föröka sig. Utanför Jylland i Danmark har mängden fisk i havet ökat i närheten av en havsbaserad vindkraftpark.

Ett annat vanligt argument är att vindkraften inte levererar när det behövs som mest. Även det är fel. Vindkraften i Europa producerar mest el under vinterhalvåret, eftersom det då är som blåsigast. Under förra året producerade vindkraften 27,4 terawattimmar, ( TWh ), vilket var 16 procent av den svenska elproduktionen enligt Energimyndigheten. Mest el producerades i oktober, och minst i juni. Som jämförelse så stod vattenkraften för 43 procent och kärnkraften för 31 procent av elproduktionen.

Vid slutet av 2020 fanns det 4 333 vindkraftverk enligt Energimyndigheten. Men utbyggnaden har stoppats upp, trots politikernas tal om grön omställning. Enligt organisationen Svensk Vindenergi så stoppades under förra året 32 av 42 aktuella landbaserade vindkraftsprojekt av det kommunala vetot. 76 procent av projekten och 78 procent av alla de 668 planerade verken stoppades. Det är en kraftig ökning jämfört med 2020, då cirka 38 procent av verken stoppades. Om de 736 verk som stoppats under 2020 och 2021 istället hade tillstyrkts av kommunerna, och om cirka 60 procent av dem därefter fått miljötillstånd (vilket är genomsnittet) hade de tillsammans kunnat ge cirka 9 TWh el per år. Det motsvarar dagens elanvändning i Norrbottens län.

De uteblivna investeringarna i havsbaserad vindkraft kan, förutom att påverka Sveriges elproduktion, också minska möjligheterna att ersätta fossilbaserad kraft på kontinenten och i Baltikum med förnybar el från Norden, konstaterar WSP som är ett av världens ledande analys- och teknikkonsulter i en rapport. Inom industrin är många nu oroade över att vindkraft stoppas runt om i Sverige. Där anses havsbaserad vindkraft vara nyckeln till att klara av den gröna omställningen på sikt, vilket till exempel batteritillverkaren Northvolt och Göteborg Energi pekade på när beslutet togs om en ny batterifabrik i Göteborg. Och så här skrev Holmens vd Henrik Sjölund i Dagens Industri i höstas:
– Ska vi klara av att snabbt elektrifiera samhället och ställa om våra industrier för att minska utsläppen av växthusgaser behöver utbyggnaden av elproduktionen accelerera här och nu. Och vindkraften är det kraftslag som går snabbast att expandera. Att främja snabbt utbyggd vindkraft är en fråga om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd.

Men det verkar inte industrins vanliga vapendragare i partierna högerut ha fattat. Och motståndet oroar även EU-kommissionens klimatkommissionär Frans Timmermans, som vid ett besök i Sverige nyligen manade politikerna till ändrade lagar för att få snabbare beslut om den massiva utbyggnad av vindkraft till havs som är en avgörande del i EU:s klimatsatsning. Tillståndsprocessen måste kortas menar han och tycker att Sverige borde titta på hur Danmark och Nederländerna gör för att snabba på processen, där lokalsamhället också tjänar på vindkraftssatsningar.
– Jag befarar att det snart kommer en mobilisering mot klimatomställningen. Man kommer att säga att det här bara är för rika människor. Därför måste klimatfrågan också handla om fördelningspolitik, sade Timmermans vid sitt Sverigebesök.


FOTO: JURGEN GUERITO CC-BY-NC