”Dödsolyckan i Ursvik hade kunnat undvikas”

2023 blev ett mörkt rekordår vad gäller dödliga arbetsplatsolyckor. Strax före jul dödades fem arbetare när en hiss rasade 20 meter ner i marken på en byggarbetsplats i den nya stadsdelen Ursvik i Sundbyberg. Varför har det blivit så här och vad kan man göra åt det? Internationalens Per Leander har talat med Tomas Kullberg, ordförande för Byggnads Stockholm-Gotland.

På plats | Per Leander

Det har hållits många tysta minuter i Sundbyberg den senaste tiden. Två dagar efter hissolyckan på en byggarbetsplats i Ursvik där fem arbetare omkom den 11 december, samlades arbetskamrater och fackligt aktiva till en minnesstund för att lämna blommor och tända ljus vid platsen. Även Sundbyberg stad har hållit en officiell tyst minut och utanför stadshuset vajar flaggorna på halv stång. Byggarbetsplatsen Ursviks Torn där olyckan inträffade var något av ett prestigebygge för staden och skulle bli pricken över i:et för den nya stadsdelen Ursvik. Hela händelsen är därför extra skrämmande och pinsam för politikerna.

Ursvik, ett tidigare militärområde i skogarna mellan Sundbyberg och Järvafältet där Totalförsvarets forskningsinstitut FOI hade sitt högkvarter fram till 2005, har därefter utsatts för en snabb exploatering. På bara några år har bostadshus med plats för 15 000 människor uppförts tätt inpå varandra och området fortsätter att växa. Ännu finns inga bra kommunikationsmedel men snart ska en ny linje för tvärbanan dras hit. Ursvik har också fått viss uppmärksamhet för en omtalad bro som byggdes över motorvägen till den fattigare stadsdelen Rinkeby, vilket fick många av de nyinflyttade i Ursvik att protestera av rädsla för att värdet på deras dyra bostadsrätter skulle sjunka.

Man kan kanske säga att stadsdelen Ursvik är ett nytt sorts miljonprogram. Men till skillnad från de klassiska miljonprogrammen som planerades och uppfördes av ett och samma kommunala bostadsbolag som tog ansvar för området även när det var färdigbyggt, så är Ursvik ett pågående byggkaos och virrvarr av olika privata fastighetsbolag och entreprenörer med fokus på att bygga dyra bostadsrätter som kan säljas så fort som möjligt för en snabb vinst och därefter lämnas åt sitt öde. Därmed är det heller ingen som tar ansvar för säkerheten och de anställda, varav många är utländska gästarbetare, vilket är en viktig orsak till att olyckorna ökar på svenska byggarbetsplatser idag. Det menar Tomas Kullberg, ordförande för Byggnads Stockholm-Gotland.
– Om man jämför med övriga världen så ser det fortfarande ganska bra ut på svenska byggarbetsplatser. Men det har blivit en tydlig försämring jämfört med vad vi har haft förut. Och det handlar väldigt mycket om ansvarsdelen. Vem som har ansvar för vad och att man försöker skjuta ifrån sig ansvaret. Arbetsgivarna tar inte på sig det ansvar som de har utan man vill lägga det på den enskilde individen som inte har mandatet varken ekonomiskt, tidsmässigt eller kunskapsmässigt för att kunna ha det ansvaret. Det är därför de här olyckorna och tillbuden inträffar, säger han till Internationalen.

Hur har det blivit så här?
– Branschen själv, de stora byggföretagen, har gått ifrån sitt ansvar genom att ta in underentreprenörer och bemanningsföretag som inte klarar av att ge rätt förutsättningar för dem som ska utföra jobbet. Det handlar också om att man har en beställarorganisation som vill ha en snabb produktion som ska gå så fort som möjligt och samtidigt bli så billig som möjligt. Det är det det handlar om. Man tänker på pengar helt enkelt och inte så mycket på människor och verksamhet, säger Tomas Kullberg och fortsätter:
– Byggföretagen behöver ta en större ansvar genom att ställa krav på sina medlemsorganisationer, för det är de som är huvudentreprenörerna. Och ställa krav på underentreprenörerna att man har utbildad personal och den arbetsmiljökompetens som behövs för att utföra jobbet. Sen behöver man nog faktiskt se till så att arbetsmiljöbiten och de organisatoriska delarna blir vitesförelagda inför arbetsmiljölagen. Om man då inte har en bra struktur med tidssättning, personalkurvor och såna saker, så ska det kunna läggas ett vite mot det företag som är huvudentreprenör eller, till och med, mot beställaren.

Fyra av de fem arbetarna som dödades i hissolyckan i Ursvik var utländska gästarbetare. Många av dessa arbetar inte bara till lägre löner utan tvingas ofta också utföra farligare arbetsuppgifter eftersom de inte känner till sina rättigheter och inte vågar säga nej till arbetsgivarna. Det är också något man måste komma till rätta med säger Tomas Kullberg.
– Det handlar om att kravställa de företag som använder utländsk personal. Bara en sån sak som att om man ska komma in på en byggarbetsplats ska man kunna prata svenska eller åtminstone engelska. För om man inte förstår varandra på en arbetsplats så är det så klart en säkerhetsrisk. Det ansvaret måste ligga hos beställaren eller huvudentreprenören. När det kommer ett svenskt bolag med utländsk personal så måste man ställa kravet på det bolaget att de enskilda individerna förstår vad det är de håller på med. Det gör man inte idag. Man blundar och hoppas på att det inte ska hända några olyckor.

Den nuvarande borgerliga regeringen och deras stödparti Sverigedemokraterna vill luckra upp den roll som skyddsombuden har idag och frikoppla den uppgiften från de fackliga organisationerna. Något som Tomas Kullberg varnar är helt fel väg att gå.
– Om man skulle ta detta ifrån den fackliga verksamheten så att facken inte äger rätten att själva utse skyddsombuden, då kommer säkerheten försämras ännu mer på svenska arbetsplatser. Då blir det ju arbetsgivaren som dikterar vad det enskilda skyddsombudet ska göra och det blir svårt att säga åt arbetsgivaren att de inte sköter sig om man själv sitter i företagets klor. I det här landet så kan man ju faktiskt som skyddsombud ställa krav på arbetsgivaren utan att vara rädd för att få en reprimand i och med att man har den fackliga delen bakom sig. För det är ju det som är tanken med skyddsombudens verksamhet att faktiskt övervaka att arbetsgivaren gör rätt, säger han.
– Så jag tycker att det är åt helt fel håll som regeringen vill gå. Vi ska gå åt andra hållet så att skyddsombuden och de regionala skyddsombuden ska kunna företräda även icke-medlemmar, så att man kan säkerställa att man inte har olika arbetstagargrupper som konkurrerar med varandra på arbetsplatserna.

Vad gäller hissolyckan vid byggarbetsplatsen i Ursvik vill Tomas Kullberg inte säga så mycket förrän utredningen är klar, med vad som står klart är att hissen troligen var felmonterad av personer som inte hade rätt kompetens eller behörighet att utföra arbetet, och att det hela helt enkelt hade kunnat undvikas om hissen monterats på rätt sätt.
– Det är helt enkelt förskräckligt. Det är sånt som inte får hända och som inte ska kunna hända. Nu får vi ju vänta tills undersökningen är helt klar, men oavsett orsak är det sorgligt att något sånt här kan inträffa 2023, säger han.