Låt oss inte osynliggöra palestinierna mitt under folkmord

DEBATT |Roya Hakimnia

”Vänstern får inte blunda för antisemitismen” skriver Mirjam Katzin, jurist och samordnare mot antisemitism i Flamman nr två.
Det är essentiellt att bekämpa antisemitism och att markera skillnaden mellan hot och hat mot judar och antisionism. Men i Katzins artikel finns få konkreta exempel, vilket gör det svårt att bemöta kritiken och/eller lära sig från misstag.

En stor del av artikeln handlar om Israel. Katzin efterfrågar noggrannhet och ber om solidaritet med såväl judar som palestinier. Själv misslyckas hon med båda delar. I artiklen nämns varken Nakban 1948, etnisk rensning, apartheid, rätten till återvändande för palestinska flyktingar eller dagens folkmord. Krigsbrott och förtryck av palestinier nämns, men inga av de nödvändiga orden som förklarar vad dessa består i.
Nakban är helt grundläggande för att förstå Israels tillblivelse, se till exempel Ilan Pappés standardverk “Den etniska rensningen av Palestina” men även högerhistoriker som Benny Morris har belagt Nakban. Katzin nöjer sig dock med att bara tala om den ena sidan av myntet: den judiska emigrationen.

Katzin tycker att begreppet bosättarkolonialism “skaver” då bosättarna som trängde undan palestinierna, själva var flyktingar som “trängts undan”. Nakban, som aldrig upphört och nu utvecklats till folkmord, blir alltså till en fråga om att “tränga undan”. Som bekant bryr sig inte internationell rätt heller om det är ett redan förtryckt folk som förtrycker en annan.
Katzin skriver vidare att vi inte ska landa i slutsatsen att de förtryckande kolonisatörerna ska åka hem. Tror hon alltså att den antisionistiska vänstern vill fördriva judar i Israel? Sjävklart är det den sydafrikanska vägen med samexistens, som är och alltid varit den palestinska vänsterns och israeliska fredsaktivisters väg fram. Självklart står det inte mellan att fördriva eller fördrivas.

Oavsett den judiska historien av förföljelse av judar och Förintelsen är det uppenbart att Israel idag är en apartheid- och bosättarkolonial stat som utför etnisk rensning och folkmord. Det har nyligen hållits en stor bosättarkonferens Israel med ministrar som deltagare, för att planera för bosättningar på Gaza. På Västbanken ökar fördrivningen och konfiskering av palestinsk mark till en aldrig tidigare skådad nivå. Oavsett om det funnits olika riktningar, innebär sionism bara en sak för palestinierna och det är fördrivning och nu folkmord.

Katzin kan inte förvänta sig att förståelse för judars lidande ska landa i hennes egna ståndpunkter om Israel. En inspiration kan i stället vara det forna socialistiska judiska förbundet Bunds tydliga kamp för antisionism, eller Jewish Voices for Peaces (JVP) ståndpunkter idag. JVP är tydliga med att Israel är en bosättarstat och vill ersätta den med en demokratisk stat för alla, “from the river to the sea, we demand equality”.

Vi får inte osynliggöra palestinierna mitt under ett pågående folkmord, då de behöver oss som mest.