Övergreppet mot Julian Assange – vår tids kanske värsta rättsskandal

▶ Assanges öde hänger fortfarande på en skör tråd
▶ Risken är överhängande att han utlämnas till USA
▶ I USA hotas han av en fängelsedom löpande på 175 år

KOMMENTAR | Alex Fuentes

Den 21 eller 22 februari 2024 kunde för alltid fått en genomgripande negativ betydelse för pressfriheten i världen. Storbritanniens Högsta domstol skulle då besluta om Julian Assanges utlämning till USA, ett land vars styrande har förföljt honom i mer än ett decennium och vilka är på väg att nå sitt mål. Just under dessa dagar kunde Storbritannien till sist ge efter för påtryckningar från USA och utlämnat honom. Det finns då en faktisk risk att Assange kan dömas till mer än 175 års fängelse. Men det brittiska rättssystemet beslöt att den eventuella utlämningen av Assange till USA får vänta, åtminstone tills i mars för ett slutgiltigt beslut i frågan. Det öppnar möjligheterna för att domstolen i London kan ta emot mer dokumentation om fallet, angående Wikileaks-grundarens rätt att fortsätta vädja för att förhindra en utlämning till USA.

Vad har Julian Assange gjort för att få administrationen i Washington att idogt fortsätta sin förföljelse? Varför denna besatthet från en av de mäktigaste staterna i världen?  Assange är en australisk journalist som 2006 grundade Wikileaks, en ideell digital plattform skapad för att publicera information om fall av korruption och kränkningar av mänskliga rättigheter. Wikileaks har under åren publicerat stora mängder hemligstämplat material från en uppsjö av olika anonyma källor. Den 1 april 2010 publicerade Wikileaks en massiv läcka av hemligstämplad amerikansk armématerial om krigen i Afghanistan och Irak. Mest omtalad blev en video från 2007 där man kunde se hur amerikanska soldater sköt öppet mot en grupp civila och journalister i Bagdad, parat med hånfulla verbala utfall Omkring 20 människor mördades vid det tillfället.

Samma år publicerade Wikileaks – tillsammans med flera andra mediebolag – omfattande och komprometterande diplomatisk korrespondens mellan det amerikanska utrikesministeriet och USA:s beskickningar runt om i världen. USA inledde då en rättsprocess mot den australiensiske journalisten för 18 påstådda brott, bland annat för spionage och datorintrång enligt en drygt 100 år gammal lag som aldrig varit avsedd att straffa journalisters arbete. Målet var och är att fängsla Assange på livstid och därigenom skapa ett historiskt prejudikat.

Varför USA förföljer Julian Assange har ingenting att göra med någon dators hemliga kod. Den verkliga anledningen är att informationen som spridits av Wikileaks avslöjade uppgifter om krigsförbrytelser som Washington höll dolda för allmänheten. Det är också kopplat till samarbetet mellan Assange och Chelsea Manning för att få information via det amerikanska militärnätverket, som innehöll hemliga uppgifter av komprometterande natur. Manning är en före detta soldat och underrättelseanalytiker anställd av USA:s armé, som hölls fängslad mellan 2010 och 2017 för att sedan bli benådad av Barack Obama. Därefter anklagades även Edward Snowden, en amerikansk datatekniker, för spionage efter att ett amerikanskt övervakningsprogram avslöjades 2013 av brittiska The Guardian och amerikanska Washington Post. Snowdens uppgifter kom från amerikanska underrättelsetjänsten NSA som hade övervakat data- och teletrafiken över hela världen.

Assange, Manning och Edward Snowden är exempel på individer med civilkurage som har grävt fram uppgifter om militär olaglig verksamhet, och som jagats som spioner fastän det är USA:s underrättelsetjänster som spionerar på allt och alla. Vad världen kunde se var att amerikanska soldater roade sig med att mörda civila i Bagdad, som om det vore ett tv-spel. Wikileaks publicerade också en lista över Guantanamo-fångar, USA:s regler för flyganfall, diplomatiska korrespondens som avslöjade graden av politiskt inflytande och USA:s inblandning i andra länders inre angelägenheter. Assange brukade säga: ”Om kriget behövde lögner, behöver freden sanningen”. I november 2010 utfärdade man i Sverige en arresteringsorder mot Assange som anklagades för sexualbrott mot två svenska kvinnor, men han nekade till anklagelserna. Assange fruktade dock – inte alls utan grund – att Sverige skulle utlämna honom till USA  för att ställas till svar för Wikileaks avslöjanden.

Redan 2012 misstänkte Assange vad som var på gång, och för att undvika ett gripande gick han in på Ecuadors ambassad i London och begärde asyl. Han kom att stanna på ambassaden under hela sju år. Diplomatisk asyl hade beviljats av Ecuadors dåvarande vänsterpresident Rafael Correa. En åklagare i Sverige lade 2017 ner brottsutredningen mot Assange, men han tvingades bli kvar på ambassaden eftersom brittisk polis hotade gripa honom. När Rafael Correa förlorade valet i Ecuador, miste Assange sin tillflyktsort. År 2019 drogs Wikileaks grundare – av en grupp brittiska säkerhetsagenter – ut från ambassaden och låstes in i Londons högsäkerhetsfängelse Belmarsh där han däerefter varit frihetsberövad. Gripandet skedde på uppdrag av USA, som ville komma åt Assange för förmodat spioneri och dataintrång. En domstol i Storbritannien beslutade emellertid att han inte skulle överlämnas till USA på grund av hälsoskäl. USA överklagade beslutet och vann vid en rättegång i december 2021. Sedan, i juni 2022, godkände Storbritanniens inrikesminister USA:s arresteringsorder.

Från 2019 har Assange och hans familj fört en kamp för att kräva hans frigivning. Hans hälsa har   allvarligt försämrats, bland annat har han drabbats av en stroke. Alla de som försvarar Assanges sak, inklusive den brittiska domstolen, bekräftar att om han utlämnas löper Assange självmordsrisk, Trycket på USA:s Biden att släppa anklagelserna mot honom har ökat, på grund av att en dom skulle kunna få prejudicerande konsekvenser för pressfriheten.

Hittills har ingen ställts till svar för de krigsförbrytelser som USA har begått i Afghanistan och Irak. Journalisten som avslöjade uppenbara brott riskerar dock livstids fängelse. Det som i grunden fördöms och straffas är rätten till sanning och information. Assange är ingen hackare eller lagbrytare. Hans ”brott” består i att han ha tagit emot och publicerat livsviktig information i samband med krigsförbrytelser begångna av USA-imperialismen.


Assange i Norge 2010. FOTO Espen Moe @flickr CC BY 2.0