Samarbete för fred med jorden och fred på jorden

På ett möte på ABF i Eskilstuna den 16 november 2023 höll ordföranden i Stockholms fredsförening, Åke Eriksson, detta tal. Stockholms fredsförening är en av Svenska freds- och skiljedomsföreningens lokala avdelningar.

TALET | Åke Eriksson

Klimatkrisen är inget hot. Den är redan här och vi har förtvivlat lite tid på oss för att vrida kursen rätt.

Vårt sätt att producera mat är ohållbart. Vårt sätt att färdas och transportera varor är ohållbart. Vi använder naturens alla resurser som om de var oändliga. Det är ohållbart.

Vi måste ställa om till att leva i fred – jorden och med jorden. Uppgiften är stor och svår, men vi har inget val.

Man brukar säga att fossila bränslen skapar en växthuseffekt, men när ett växthus blir för varmt kan man öppna en lucka och vädra ut. Luften runt vår planet, vår atmosfär, har ingen vädringslucka. När skogar och hav inte längre kan ta hand om det som vi släpper ut ökar andelen koldioxid i luften. Den livsviktiga balansen rubbas.

Många hoppas på nya tekniska lösningar. De vill så gärna tro att vi kan fortsätta som vanligt och samtidigt bli av med olja, kol och gas, alltså de fossila bränslen som är orsaken till klimatkrisen. Jag tror också att vi om 40, 50 eller 100 år har fått en mängd nya fantastiska maskiner. Problemet är att vi inte har den tiden på oss, vi kan inte sitta och vänta så länge. Vi måste dra i nödbromsen nu!

Kan militären vara till hjälp i klimatomställningen? Nej. En stigande havsnivå kan inte bombas tillbaka. Krigföring och militära övningar är en del av problemet. De kan aldrig bli en del av lösningen.

I den svenska statens budget går nu 19 miljarder kronor till olika sätt att bevara och förbättra miljön. Det låter kanske som mycket pengar, men samtidigt är anslaget till det militära 119 miljarder.

All annan statlig verksamhet är ålagd att redovisa sin klimatpåverkan, men krigsmakten har fått frikort. Det här finns utförligt beskrivet på Svenska freds hemsida.

Genom Aktionsgruppen Rädda Vättern vet vi att ett ständigt regn av artillerigranater, spill från flygvapnets brandsläckningsövningar, och utsläpp från gruvbrytning allvarligt hotar livet i denna sjö. Vättern är en av våra viktigaste dricksvatten-källor. Om Östersjön bryter in i Mälaren och gör den till en havsvik, så blir Vätterns vatten helt avgörande för mer än en tredjedel Sveriges befolkning.

Krig och upprustning slukar materiella resurser, mänsklig fantasi och skaparkraft. Resurser som borde gå till livsviktigt klimatarbete satsas på död och förintelse. När rustningsvansinnet blir värre och värre blir våra möjligheter att ställa om mindre och mindre.

Krig och upprustning gynnar vapenindustrin, men skapar hunger och lidande. Krigen driver miljoner människor på flykt.

Krig och upprustning driver upp priserna på mat och energi. Ökade försvarsanslag drabbar sjukvård, skola, barnomsorg och äldreomsorg. Vår sociala trygghet undergrävs.

Krigen ökar misstro och motsättningar mellan folk och stater. I stället för att bygga broar bygger man murar. Nu sprider sig krigen – i Europa, Mellan-östern, Afrika och Asien. Samtidigt blir klimatkatastroferna fler och drabbar oss alla.

Ökad rädsla och misstänksamhet undergräver våra demokratiska fri- och rättigheter. Det offentliga samtalet likriktas och självcensuren sprider sig. Den accepterade åsiktskorridoren blir allt smalare.

Staten överger steg för steg sin roll som välfärdsstat och stärker de förtryckande, systembevarande funktionerna. Det här mönstret går igen i hela världen. Flyktingströmmar ska hållas tillbaka, social oro ska tryckas ner, klimataktivister övervakas och stämplas som terrorister. Militariseringen av våra samhällen skapar nya marknader för den industri som ägnar sig åt övervakning, avlyssning och kontroll.

Nordpolens isar krymper. När isen inte längre stänger Norra Ishavet så öppnas en ny och kortare väg mellan Asien och Europa. Under Grönlands smältande isar finns kol och olja. Det var därför Donald Trump ville köpa Grönland av danskarna. Det är därför Natolandet Danmark ska bygga upp militära anläggningar på Grönland och på Färöarna. Oljan och kriget har alltid varit tvillingar.

Uranet och kriget är också tvillingar. Kärnkraftverket och atombomben hänger ihop i samma produktionskedja. När Frankrike tar emot avfall från svenska kärnkraftverk för så kallad upparbetning så handlar det om att framställa plutonium som man laddar kärnvapnen med. I de länder som en gång i tiden kallades Franska Västafrika är det gott om uranfyndigheter. Franska och svenska soldater var inte i Mali för att skydda kvinnor mot islamistiskt förtryck. Det handlar om att säkra tillgången till uranet. Det ryska legoknektsbolaget Wagnergruppens aktivitet i samma område handlar också om urantillgångarna.

Fortsätter vi använda fossila bränslen och kärnkraft så fortsätter krigen. Stoppar vi kärnkraften så stärker vi freden. Slutar vi använda fossila bränslen så stärker vi freden.

Redan före ansökan om Nato-medlemskap krympte manöverutrymmet för en självständig svensk utrikes- och försvarspolitik. Vapentillverkning, forskning och utveckling i Sverige är tätt sammanvävd med Europeiska unionen, Storbritannien och Amerikas förenta stater. Vi sitter fast i ett nät av politiska bindningar, produktionssamarbeten och handelsförbindelser.


ILLUSTRATION Emma Lundström