Försvara demonstrationsrätten, stå upp mot rasismen!

OPINION | Arash Gelichkan

Att Richard Jomshof och i grunden Sverigedemokraterna stödjer koranbränningarna är inte särskilt förvånande. Det är heller inte förvånande att regeringen som i första hand ser dessa aktioner som störningsmoment i Nato-processen talar tyst om islamofobi. Regeringen talar mest om att koranbränningarna är ansvarslösa provokationer som riskerar ”svenska intressen” som Nato-anslutningen och skapar ett allvarligt säkerhetsläge. Islamofobi talar man bara om när man ska försäkra omvärlden att allt tal om att något sådant finns i Sverige är ”falsk information”. Tyvärr verkar Socialdemokraterna och oppositionen också sätta huvudfokus på säkerhetsläget snarare än den grasserande islamofobin.

För regeringen och i viss mån S hamnar de här aktionerna ju i samma fack som den hängda Erdogan-dockan: aktioner som påstås skada nationella intressen. Så när regeringen vill göra något åt koranbränningar så är det inte insatser för att bekämpa hatbrott eller någon offensiv mot rasismen (regeringsunderlaget?) man talar om. Istället tillsätter man en utredning om att ändra ordningslagen, kanske också grundlagen. ”Sveriges säkerhet” ska kunna vägas in när demonstrationstillstånd behandlas eller när spontana sammankomster sker. Vad det betyder har vi just nu väldigt tydliga exempel på. Nato-medlemskapet pekas ut av etablissemanget som helt avgörande för Sveriges säkerhet. Demonstrationer till stöd för PKK och dess systerorganisationer förargar Turkiet och äventyrar Nato-medlemskapet, enligt det etablerade narrativet, och i förlängningen svenska säkerhetsintressen. Ska dessa tillåtas om Moderaterna får bestämma?

Säpo har höjt terrorhotnivån – en skala vars nytta ifrågasätts av forskare – med hänvisning till att koranbränningarna har dragit på Sverige hot. Principiellt sett blir inte en yttring eller fredlig aktion illegitim enbart på grunden att samhället riskerar hämndaktioner från våldsamma organisationer. Att förbjuda aktioner enbart på den grunden är väldigt mycket som att skjuta budbäraren.

De lagändringar som nu diskuteras kommer slå väldigt brett. De kommer inte göra något åt rasistiska aktioner i allmänhet. Koranbränningar i de rasistiska sammanhang vi ser nu kan redan idag bedömas som hets mot folkgrupp enligt flera experter, som juridikprofessor Vilhelm Persson. Nej, de här lagändringarna skulle slå mot varje proteströrelse som sägs skada påstått nationella intressen eller som förargar någon odemokratisk vålds-organisation. Befogenheten flyttas i någon mån från tillståndsenheten till Säpo och regeringen, ty en vanlig polis gör inte bedömningen om den nationella säkerheten är i fara. I praktiken blir det Säpos terrorhotnivå och hur den bedöms bli påverkad av olika protester som får vägleda om demonstrationer får tillstånd. Att låta makthavare på godtyckliga grunder begränsa demonstrationsrätten och i vissa fall i ett samspel med hur terrororganisationer reagerar är en väldigt farlig utveckling. Koranbränningarna behöver ett folkligt antirasistiskt svar – inte en upptrappning av statlig repression i största allmänhet.

LÄS OCKSÅ: Använd den lagstiftning som redan finns

Just nu har både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna sagt att de är tveksamma till att ändra ordningslagen. Men ifall utredningen öppnar för just sådana ändringar, om och när det sker, så vet vi inte hur de politiska partierna kommer ställa sig då. Sverigedemokraterna är minsann inga garanter för demokratiska rättigheter. Så det antirasistiska svaret på islamofobin och det civila svaret på begränsningar av demokratiska rättigheter får inte vila i den här frågan eller någon annan där demokratin är i fara. Ett första steg är att arbeta för att flytta fokus från säkerhetsläget tillbaka till rasismen, att det är huvudproblemet med koranbränningarna. Annars öppnar man dörren ideologiskt för att stoppa demonstrationer med hänvisning till just säkerhetsläget.