Putin utropad som segrare i ryskt fuskval

Vladimir Putin har säkrat sin femte mandatperiod som Rysslands president. Samtidigt såg valdagen rekordmånga protester och bakom fakesiffrorna växer missnöjet med regimen.

UTRIKES | Per Leander

Vladimir Putin har utropat sig som segrare i det ryska presidentvalet den 17 mars med nära 90 procent av rösterna. Valdeltagandet uppges ha varit 75 procent, vilket är något högre än vanligt. Samtidigt kännetecknades valet av ovanligt mycket protestyttringar. Den numera avlidne oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som dog i fängelse för knappt en månad sedan, hade uppmanat sina anhängare att gå till vallokalerna exakt klockan 12 på dagen i ett sorts legitimt demonstrationståg och att stryka över Putins namn på valsedlarna så att de blev ogiltiga. Oväntat många ryssar verkar ha tagit till sig av detta budskap och gjorde valet till en fredlig protesthandling som visar att en stor del av befolkningen faktiskt är missnöjd med Putinregimen och kriget i Ukraina. En handfull mer våldsamma protester har också förekommit med bland annat brandbomber kastade mot vallokaler, och ett hundratal personer uppges ha gripits i samband med valet.

Valet 2024 kännetecknades också av att det saknades någon egentlig oppositionskandidat att rösta på. Vanligtvis tillåter Kreml att åtminstone någon mer eller mindre oberoende kandidat får ställa upp för att ge valet ett sken av legitimitet. I år var det tänkt att den rollen skulle spelas av Boris Nadezjdin, en högerliberal politiker som utmärkt sig genom att vara kritisk till den ryska invasionen av Ukraina och kräva ett tillbakadragande av trupperna. Men en månad före valet fick regimen dock kalla fötter och stoppade Nadezjdins kandidatur. Även om han inte skulle ha haft någon riktig chans mot Putin, var risken ändå stor att tillräckligt många ryssar skulle rösta på honom för att göra det tydligt att det inhemska motståndet mot kriget är större än vad regimen vill erkänna.

De tre övriga kandidater som tilläts ställa upp utgjorde inte något hot mot Putin och var i princip helt lojala med regimen, även om de representerade olika partier. Det var Nikolaj Charitonov från det stalinistiska Kommunistpartiet, som ställde upp istället för partiets officiella ledare Gennadij Ziuganov, som inte orkade kandidera den här gången; Leonid Slutskij från Liberaldemokraterna, ett parti som trots namnet räknas som högerextremt och tidigare leddes av den fascistoide Vladimir Zjirinovskij som dog 2022; samt den tidigare helt okända unga politikern Vladislav Davankov från det relativt nybildade partiet Nytt Folk. Samtliga dessa ”utmanare” fick nöja sig med runt 3 procent vardera av rösterna.

Vladimir Putin inleder nu sin femte mandatperiod, denna gång på sex år. Även om han kan hävda det bästa valresultatet sedan han tillträdde som Rysslands president år 2000, är det uppenbart att röstsiffrorna inte representerar det verkliga väljarstödet i landet. Folket förstår att valet är riggat, missnöjet bubblar och Ryssland har idag det högsta antalet politiska fångar sedan Sovjetunionens fall. Det rör sig om såväl radikala socialister som högerextremister, fredsaktivister och personer som kritiserar Putin för att inte gå tillräckligt hårt fram i krigets Ukraina. Kritiken växer från alla håll och frågan är således om Putin verkligen kan räkna med att hålla sig kvar vid makten mandatperioden ut.