▶ Fackliga splittringen en skam
▶ Piloterna försvarar våra landvinningar
▶ Media – husbondens röst
LEDARE | 14 juli 2022
Strejken handlar inte om löner. Den handlar om att fyra av tio piloter sades upp under pandemin. I ett avtal lovades de återanställning. Istället hänvisas de nu till bemanningsföretag. Vi känner igen mönstret alltför väl. Företagens vill minska antalet fast anställda och i stället skapa osäkra anställningsformer. För en pilot som hyrs in via ett bemanningsföretag gäller inte LAS i förhållande till SAS. En inhyrd kan när som helst tvingas avsluta sitt jobb med omedelbar verkan. Den ekonomiska tryggheten undermineras och möjligheten att hävda fackliga rättigheter likaså.
Vissa saker har vi blivit vana vid att se när piloter går ut i strejk. Förutom ledarsidornas fördömanden på nyhetsplats förser man oss med en strid ström av snyftintervjuer med strandade charterturister som förstås aldrig varit med om något värre. Intet nytt under solen.
Mer överraskande är det att det dessutom råder facklig splittring inom SAS. Ledningarna för två fackliga klubbar, ”SAS Akademiker” och ”SAS Ledargrupp” går nu öppet ut mot piloternas strejk.
”Ledningen försöker göra företaget ekonomiskt. Att strejka nu är att sätta krokben för företaget” säger akademikernas ordförande Katarina Johansson. Anders Westman som representerar ”SAS Ledargrupp” poängterar att man ”bara representerar sina medlemmars åsikter” när man går ut och fördömer piloterna.
Martin Lindgren som representerar Svensk Pilotförenings medlemmar på SAS svarar att han tycker det är förvånande att andra fackförbund ställer sig på arbetsgivarens sida. Hans förklaring är att ”det antagligen är svårt att balansera sitt fackliga uppdrag med chefspositioner i företaget, och den lojalitetsplikt som följer”. Så är det säkert. Ledarna organiserar ju småcheferna, som i de dagliga konflikterna ska representera företaget mot de arbetande. En position som naturligtvis formar tänkandet och lojaliteten. Akademikerna organiserar tjänstemän i karriären som inte gärna vill stöta sig med dem som har makten. Det är grupper som i dagens samhällsklimat har betydligt lättare för att slicka uppåt än att solidarisera sig med arbetskamrater som vågar sätta sig upp mot arbetsköparnas malande offensiv mot våra landvinningar och rättigheter.
Knepen för att isolera och marginalisera piloterna är de gamla välkända: ”De strejkande har orimliga krav. De kan inte se till den stora bilden. Tidpunkten är fel vald.” Går man till de borgerliga ledarsidorna har ingen strejk i Sverige någonsin varit legitim; men att andra fack går bakom ryggen på piloterna visar upp en sorglig bild av hur långt den borgerliga offensiven tagit sig. Detta gör emellertid bara att vi andra desto klarare måste uttrycka vårt stöd till piloternas kamp. Seger år de strejkande!