▶ Flera fall av särbehandling på grund av hudfärg
▶ Fördomar får inte vara vägledande inom vården
▶ Rasism och klass inom vården göder varandra
LEDARE | 8 december 2022
Innan barn ska bli stuckna för att ta blodprover, brukar de få smärtplåster. Fram tills nyligen stod det i Västra Götalandsregionens riktlinjer att ”färgade” barn behöver minst 1,5–2 timmar för att få effekt av smärtplåster, medan barn med vit hud behöver en timme. Även Västerbotten och Sörmland visade enligt DN:s granskning ha liknande riktlinjer. Det var Zainab Jones, erfaren sjuksköterska och utbildare inom området melaninrik hud, som först uppmärksammade detta. Bland andra Läkare mot rasism och Vänsterpartiet protesterade och samtliga regioner har nu tagit bort riktlinjerna, samma rekommendation gäller nu för alla barn.
Den liberala DN-ledarskribenten, tillika deltidsarbetande sjuksköterskan Hanne Kjöller twittrade snabbt till riktlinjernas försvar: svart hud är svårare att komma igenom. Källa: egen erfarenhet. Hon försökte senare hänvisa till vetenskap, genom att påpeka att människor med olika hudfärger (olika mängd melanin) drabbas olika av hudsjukdomar. Detta är ju förstås sant och något som Jones undervisar om. Men nu pratade vi om tjockleken på hud och smärttålighet: det vill säga en rasistisk skröna. Under slaveriet, påpekar Jones, användes fördomen för att kunna experimentera på slavar utan bedövning och nyliga studier har visat på att svarta ges mindre smärtstillande. I detta fall ledde det till att barn tvingades vara längre på sjukhus än nödvändigt. Det är allt annat än ofarligt att låta sig vägledas av fördomar inom vården. Det värsta fallet, som kommit till vår kännedom, är förstås när en ambulanssköterska tolkade en stroke som ”kulturell svimning”, vilket fördröjde vården för den Sudan-födda patienten (som själv var läkare). Han dog senare i sviterna av stroken. Västra Götalandsregionen dömdes sedermera för diskriminering. Det oerhört oroväckande är att ambulanssköterskan försvarade sig i Göteborgs posten med att varenda en som jobbar inom ambulansen vet vad kulturell svimning är! Det visar på problemets utbredning; rasismen är strukturell.
”För när flashiga mottagningar öppnar i friskare områden i storstäderna, så innebär det ju att de också öppnar i rikare och vitare områden, det hänger ihop. Samtidigt som de boende i eftersatta icke-vita förorter och på landsbygden inte får någon fördel alls av senaste årens kapitalistiska intrång i vården.”
Som tur är ser vi nu en ny generation vårdarbetare: sjuksköterskor, barnmorskor och läkare som höjer rösten mot rasismen i vården. Förra året kom ett läkarupprop mot rasism med över 1000 signaturer, som krävde bland annat att kunskaperna ökar inom vårdutbildningar och att IVO ska införa diskriminering som ett särskilt tillsynsområde. Nyligen skrev bland andra Läkare mot rasism och barnmorskor som influencern Asabea Britton, om rasismen inom förlossningsvården i en debattartikel i Expressen. Det pågår upprop mot Slottsavtalet, en demonstration ägde rum i slutet av november i Malmö. Som bekant vill den blåbruna sörjan begränsa rätten till tolk inom vården och öka angiveri av papperslösa. Tio fackförbund inom vården, som organiserar bland andra arbetsterapeuter, logopeder, psykologer, sjuksköterskor och läkare sågade Tidöförslaget vid fotknölarna: Barn ska inte behöva ge cancerbesked till sina föräldrar! Sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson (KD), har hittills sänt dubbla budskap. I en intervju slog hon fast att begränsningen inte skulle gå ihop med rådande lagar om patientsäkerhet, medan hon i en interpellation i riksdagen lät annorlunda. Utredning är att vänta.
Vårdarbetare måste rusta sig till strid. Vad är nästa steg? Rulla tillbaka rätten till vård för papperslösa och asylsökande vuxna? Och sedan barn? Vad var det Åkesson sa om asylpolitiken? Man kommer förvisso ha sämre levnadsstandard, men slipper i alla fall dö? Men med förslaget om tolkbegränsning inom vården, visar de att de är villiga att passera även den röda linjen.
Frågan om rasism tangerar också frågan om privatiseringarna i vården och omsorgen, även om frågorna ofta hålls isär. För när flashiga mottagningar öppnar i friskare områden i storstäderna, så innebär det ju att de också öppnar i rikare och vitare områden, det hänger ihop. Samtidigt som de boende i eftersatta icke-vita förorter och på landsbygden inte får någon fördel alls av senaste årens kapitalistiska intrång i vården. Detta gäller även inom offentlig vård där NPM fortfarande råder och stressar på. Vilka är förlorarna vid korta läkarbesök? Förstås de som kräver mer tid, till exempel de som behöver tolk och förmodligen ökar användandet av rasistiska stereotyper som ”genvägar” i en stressad vårdmiljö.
Rasism och klass inom vården göder varandra. Kamperna måste intensifieras och knytas ihop.
FOTO: Tim Dennell @flickr CC BY-NC 2.0