Demonstrera den 8 mars!

Internationella kvinnodagen uppmärksammas 8 mars varje år för att lyfta frågor om ojämställdhet och kvinnors livsvillkor. Jämställdhet är en väsentlig del av den socialism som vi kämpar för och är en nödvändig förutsättning för ett välmående samhälle. Det borde vara självklart att alla, oavsett kön, ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Men så är inte fallet, tvärtom pågår det ett globalt krig mot kvinnorna från reaktionära krafter.

LEDARE | Vecka 10 2024

Runt om i världen diskrimineras kvinnor på grund av att de är just kvinnor. I Iran utsätts kvinnor för tortyr, våldtäkt och utomrättsliga avrättningar. Trots detta fortsätter kvinnorna att protestera under upproret ”Kvinna, liv, frihet”.
Globalt har kvinnor bara 77 procent av männens inkomster. Den politiska representationen är otroligt låg för kvinnor. Över hela världen är bara 20 procent av de nationella parlamentarikerna kvinnor.
Var tredje kvinna i världen utsätts för våld eller sexuellt våld någon gång under sin livstid. Nästan 70 procent av de dödade i Gaza är kvinnor och barn. Kvinnor i Gaza dör i barnsäng medan detta skrivs, eller får i bästa fall genomgå akut kejsarsnitt utan bedövning. Även om det är på en helt annan nivå har även svenska kvinnor problem med sin hälsa. De gäller bland annat psykisk ohälsa som ökar mer bland flickor och yngre kvinnor.

I år beräknas regionerna i Sverige få ett underskott på 24 miljarder kronor, vilket är större än under 1990-talskrisen. En kartläggning i DN pekar mot att åtminstone 5300 tjänster kommer att försvinna i regionerna under 2024. Nyligen har Region Östergötland varslat 900 anställda om uppsägning. Oavsett om det handlar konkreta varsel eller anställningsstopp kommer resultatet att bli detsamma: färre anställda och sämre arbetsförhållanden. Personal varnar för att de på grund av de drastiska besparingarna inte kommer att kunna ge en vård som uppfyller sjukvårdslagens krav om god vård på lika villkor. Akutmottagningarna i Lidköping och Köping har stängts, liksom många vårdcentraler och distriktsmottagningar.

Det finns planer på att minska antalet barnmorskor på tre förlossningsavdelningar på Sahlgrenska i Göteborg. Forskning visar att när personalen minskar ökar risken för allvarliga förlossningsskador och akuta kejsarsnitt bland kvinnor. Detta är ett resultat av en lång tids nedskärningar och besparingar inom vården. För några år sedan gjorde DN en kartläggning som visade att antalet förlossningsmottagningar har halverats sedan 70-talet. Samtidigt har BB i Lycksele öppnat igen efter mer än ett års stängning. Inhyrd personal var lösningen, som i slutändan kommer att kosta mycket mer än att behålla fast anställda.

I höstas sa finansminister Elisabeth Svantesson att besparingar i välfärden var nödvändiga eftersom vi ”alla” måste ta ansvar för att hålla inflationen under kontroll. Men det är uppenbart att kvinnor, särskilt i arbetarklassen, är de som får betala den ekonomiska krisen. Även om livsmedels- och banksektorn har sett historiska vinster under inflationsåren, verkar sparkraven inte gälla dessa. Det finns en föreställning att det är svårare att tvinga den privat sektorn att spara, men den mansdominerade offentliga sektorn behöver inte heller spara. Tvärtom, till skillnad från sektorer som domineras av kvinnor, som sjukvården och socialtjänsten, har anslagen till bland andra polisen och Försvarsmakten ökat rekordmycket de senaste åren.

Ett av de viktigaste frontavsnitten i det globala kriget mot kvinnorna står omkring aborträtten. 2020 röstade Argentinas parlament för att införa fri abort. Året därpå genomfördes en avkriminalisering av abort i en av Mexikos delstater, vilket skapade grund för Mexikos högsta domstol att fatta samma beslut på nationell nivå i höstas. I Colombia blev det också lagligt att utföra fri abort upp till graviditetsvecka 24 i februari 2022, efter ett domstolsavgörande.

Aborträtten har utvidgats bit för bit över hela världen under tre decennier. Men motreaktionerna blir alltmer aggressiva. Begränsningar i aborträtten är nästan alltid kopplade till framgångar för politiska partier och kandidater som är konservativa, populistiska eller nationalistiska. Så var det också i USA, där abortlagstiftningen upphävdes i hela landet i juni 2022 efter ett beslut av Högsta domstolens konservativa majoritet, som säkrades av Donald Trumps domarutnämningar. Efter det beslutet har striden om aborträtten nått nya höjder, och i USA har frågan om livets början blivit allt mer inflammerad, vilket resulterade i ett förbud mot IVF-behandlingar i Alabama. Som en direkt motreaktion har Frankrike som första land i världen grundlagsskyddat aborträtten.

Latinamerika, som dominerat av katolicismen, har fortfarande några av de hårdaste abortlagarna i världen. I Honduras och El Salvador kan kvinnor som gjort abort eller anklagas för att ha framkallat missfall dömas till långa fängelsestraff.
En betydande andel av väljarna i både USA och Polen har upprepade gånger visat att de inte vill ha stränga abortförbud. Det gjorde de också i Argentina, men aborträtten är ändå hotad. Javier Milei gick till val med målet att avveckla den statliga förvaltningen. Han menar att människor ska ha rätt att sälja sina inre organ på en fri marknad och att staten ska hålla sig borta från det mesta, förutom kvinnors kroppar. I februari lämnade Mileis parti in ett lagförslag i kongressen om att avskaffa aborträtten. Argentina har samtidigt en av Latinamerikas starkaste feministiska rörelser. Miljontals kvinnor deltog i den rörelse som blev känd som Marea Verde, Gröna Vågen, under kampanjen för fri abort. Rörelsen fick sitt namn efter de gröna sjalar som kvinnorna bar under protesterna. Hundratusentals kvinnor samlades utanför kongressen i Buenos Aires för tre år sedan inför den avgörande senatomröstningen för att försöka påverka senatorer som ännu inte hade bestämt sig. Nu finns rörelsen i Chile, Mexiko och Colombia.

Här i Sverige demonstrerar vi på 8 mars för att försvara kvinnors rättigheter i världen och i Sverige.