Att försöka vara en ljus människa när mörkret svämmar över

Att vara en ljus människa är inte att gå runt som en surfare i lågskor på en karibisk beach och säga att allt ordnar sig.
Det är att se världen ganska klart och ändå vägra bli ett litet privat fängelse av bitterhet. Det är att vakna, läsa nyheterna samt böcker om samhället, se Trump kalla bomber för fredsarbete, och ändå inte kasta kaffekoppen i väggen. Det är svårt. Men kaffekoppen har trots allt inte invaderat någon.

Krönika| Oskar Brandt

Nådens år 2026 levererar krig, klimatkaos och växande auktoritär brutalitet. El Niño, extremhetta och tusentals döda visar att krisen inte längre är framtid. Kriget i Ukraina bär risken för kärnvapenupptrappning om Putin känner sig trängd. Samtidigt angrips demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstat även i Sverige. USA driver den imperiala logiken tydligast: Peter Hegseth talar om Iran med avhumaniserande krigsretorik, medan Trump beskriver USA och sig själv som utvalda av Gud. Så talar imperier när de vill kalla våld för ordning.

Sedan öppnar man Spotify och minns att Daniel Ek inte bara ger oss spellistor för disk, sorg och kaxig fredagsstädning. Han har också investerat tungt i Helsing, ett tyskt försvarsteknikbolag som arbetar med militär AI. Flera artister har protesterat och lämnat plattformen. Spotify säger att bolaget står separat från Helsing, men pengar har en ful ovana att ändå lukta sammanhang.

Man tar en Voi genom stan och får veta att Vois grundare Fredrik Hjelm enligt Breakit sagt att högerpopulisterna “hade rätt väldigt tidigt” om migrationen. Plötsligt känns elsparkcykeln mindre som framtiden och mer som en marknadsliberal permobil på väg mot ett panelsamtal i Sjöbo.

Då frågar någon: “Men måste du politisera allt?”

Nej. Det fina är att allt redan har politiserat sig självt. A-kassan och aktivitetsstödet politiserar kylskåpet. Från oktober 2025 sjönk aktivitetsstödet för långtidsarbetslösa till runt 5 621 kronor efter skatt en normallång månad. Försäkringskassan anger att grundbeloppet ligger på 365 kronor per dag före skatt vid heltid. Det är inte en arbetslinje. Det är en stressmaskin med myndighetslogga. Och när vår statsminister Kristersson talar om “trygghetshyror” låter det nästan som en filt, en kopp te och en fastighetsägare med varm själ. Moderaterna beskriver själva modellen som hyror i nyproduktion där hyresgäst och hyresvärd förhandlar vid inflyttning, med indexerad utveckling därefter. Kritiker kallar det marknadshyra i ny kostym och varnar för kraftigt höjda hyror. Ordet trygghet får här samma funktion som persilja på en mikrovärmd rätt: det ska få något smaklöst att se mindre vämjeligt ut

Samtidigt spricker människor inifrån.

Inte för att de är svaga. Utan för att samhället pressar hjärnan som om den vore ett dåligt förhandlat hyreskontrakt. Ojämlikhet, oro, låga ersättningar, bostadsbrist och en arbetsmarknad som ofta kräver övermänsklig flexibilitet skapar inte robusta medborgare. Det skapar människor som vaknar klockan fyra och undrar om hela livet är en faktura.

Det globala Syd får krig, klimatkris och skuldfällor. Migrantfamiljer får kärlek uppdelad i ärendenummer hos vårt migrationsverk. Sverige kan tala varmt om barn, familj och integration och ändå utvisa en förälder, ett barn eller hela familjen när byråkratin hittar en paragraf som passar bättre än människan.

Så vad är då en ljus människa i dessa tider?

Det är inte en människa som ler åt eländet.

Det är en människa som vägrar låta eländet bestämma hela tonen.

En ljus människa säger: jag ser lögnen, men jag tänker inte bli lögnaktig. Jag ser cynismen, men jag tänker inte bli cynisk. Jag ser hur makten döper om marknadshyror till trygghet och fattigdom till arbetslinje, men jag tänker fortfarande bjuda en vän på kaffe, älska min fru, skicka ett meddelande till min dotter, träna lagom, skratta åt något dumt och säga sanningen så klart jag kan.

Ljuset är inte naivitet.

Ljuset är disciplin. Det är good enough med ryggrad. Det är fail your way to success utan att svika de svaga. Det är galghumor när natten blir lång. Det är medkänsla som vägrar bli mesig. Det är tron på att människan kan vara bättre än den politiska ekonomi som försöker krympa henne.

En ljus människa går inte runt och tror att världen är god.

Hon går runt och försöker göra den mindre omänsklig. Och ibland räcker det med att börja där: med en kopp kaffe, en rak mening, en varm blick och ett envist nej till mörkrets självförtroende.