Internationalen – Ett eko från framtiden

Internationalen är mer än en sång. Den är ett uttryck för en idé – internationalismen. Den första internationalen, grundad 1864, var inte bara en sammanslutning av arbetare; den var ett försök att formulera en gemensam vilja. En vilja som sade: vårt arbete är ett, vår kamp är en, våra kedjor är smidda av samma metall.
Alex Fuentes skriver om sången vi sjunger idag.

Mats Svegfors

Svegfors omvändelse

Den gamle moderate ideologen Mats Svegfors kan inte längre kan rösta på Moderaterna. På grund av sjukdom har han blivit beroende av välfärdspersonal som lever under ständigt utvisningshot. Men ska det verkligen krävas svår sjukdom för att förstå vem som bär upp välfärden. Lars Henriksson funderar.

Dejtingapparna har förvärrat destruktiva könsroller

Förr satt telefonen fast i väggen. Nu sitter vi fast i telefonen.
Vad händer när nästan alla sociala interaktioner sker digitalt?
Vad händer med kärleken när våra första möten sker via ”shoppande” av varandras retuscherade bilder ur bästa möjliga vinkel?
Maria Bratt går på jakt i dejtingapparnas värld.

Bodils betraktelser: Det väl kamouflerade

Busch och Kullgren skriver en debattartikel i Svenska Dagbladet. De säger att samernas rätt till renbetesmark måste inskränkas. Det är alldeles för stora arealer med alldeles för lite ekonomisk vinst för att detta ska få fortsätta. Det är för många renar och för lite pengar.
Läs vad vår krönikör Bodil Carlsson anser om attacken på rennäringen, ministrarnas slottsjakt och varför det finns skjutbana i riksdagens källare?

Medan Artemis II rundade månen – tvingas andra leva i exil

För några dagar sedan landade Artemis II på jorden efter att ha rundat månen. Uppmärksamheten var stor – men ändå liten jämfört med den första månlandningen i juli 1969. Då följde en stor del av jordens invånare direktsändningen av det stora steget för mänskligheten – om än ett litet för en människa.
Läs Gay Glans krönika.

Metalldekal för makthavare: vad Einstein skulle sagt

I slutet av 1800-talet skickade Karlskrona lampfabrik med en liten metalldekal när de sålde sina elektriska armaturer. Den skulle förklara för ovana människor hur elektricitet fungerade. Idag, drygt hundra år senare, skulle samma typ av “lektion” behövas på Regeringskansliet – åtminstone om man lyssnar på regeringen, som gång på gång tycks bortse från vetenskapliga rön. Om Einstein hade varit med oss idag, är det nog exakt så han skulle ha reagerat, skriver Gay Glans i en krönika.

Kampen om tiden

De senaste årens automatisering har gjort att även arbetsköparna velat korta arbetstiden, men genom så kallad hyvling, där lönen minskas med lika mycket som arbetstiden. Den som arbetar måste ibland skaffa ett extra jobb, eller två, för att klara försörjningen. Det är en tydlig höjning av aggressionsnivån. Att bibehålla status quo är inte längre nog. Man vill aktivt försämra våra livsbetingelser..
Läs Andreas Nyman om kampen om tiden.

Civilisationskriget mot islam

Som palestinier behöver jag inte läsa Huntington för att känna igen den verklighet han beskrev. Jag är född i den. Jag har levt hela mitt liv med en världsordning där mitt folks existens vägs i samma vågskål som imperiers anseende, där våra liv ständigt underställs någon annans säkerhet, där vår historia blir något som får skrivas av de som bombar oss, skriver Valley Ghanem.