Sommaren 2021 lade bildelskoncernen GKN ner sin fabrik utanför Florens och avskedade alla som arbetade där. Tre år senare är de fortfarande kvar och arrangerar en festival om arbetarlitteratur. Internationalen har intervjuat en av deltagarna, författaren Henrik Johansson.
INTERVJU | Lars Henriksson
Under några dagar i april samlades flera tusen människor i den lilla Florensförstaden Campi Bisenzo till Festival di letteratura working class för att lyssna på och prata om arbetarlitteratur. Det var andra gången arbetarna vid den före detta bildelsfabriken GKN organiserade en festival för arbetarlitteratur tillsammans med den stora kulturorganisationen ARCI. Den här gången var temat internationellt och författare och litteraturvetare från sju länder var inbjudna. En av dessa var Malmöbon Henrik Johansson, poet, författare, översättare med mera vars senaste bok, Fruktansvärda arbetsplatser jag besökt och de vackra människor jag där mött, bygger hans egna många yrkeserfarenheter. Tillsammans med litteraturprofessorn Magnus Nilsson var han på plats för att prata om den svenska arbetarlitteraturen som är internationellt unik.
– Jag blev inbjuden som representant för Föreningen Arbetarskrivare, en typ av organisation som inte finns någon annanstans, förklarar Henrik Johansson. För tio år sedan så sades det i Italien att det inte finns något som heter arbetarlitteratur. Nu har det kommit en rad böcker som kan klassas som just detta och ett förlag har givit ut en serie böcker som uttalat är arbetarlitteratur. Festivalen ville också bredda begreppet från att bara handla om manliga industriarbetare, det var främst därför de använde sig av det engelska ”working class” som de menade bättre täcker den moderna, mångformiga arbetarklassen.
De tidigare anställda på GKN har i snart tre år kämpat för sina jobb efter att ägarna officiellt stängde fabriken och sa upp dem genom ett sms i sommaren 2021 och festivalen är en del av arbetet med att hålla kampen vid liv.
– Det var tydligt att arbetarna från GKN var under attack, berättar Henrik. Inte bara i ord utan rent fysiskt. Bara några veckor innan hade den det varit bråk. Den nuvarande ägaren hade kommit dit tillsammans med en grupp vakter men blev stoppad när han ville ta sig in.
Också själva festivalen hamnade mitt i dramatiken kring GKN-kampen och det var nära att den inte blev av. Meningen var att den skulle hållas inne på själva fabriken men någon dag innan festivalstarten genomfördes ett mycket välorganiserat attentat mot fabriken som slog ut all el på området.
– De som gick in visste precis vad de gjorde. Vart de skulle gå och vad de skulle göra, nästan som en välorganiserad kommandoräd.
Genom klimataktivister i Florens lyckades de genom en intensiv arbetsinsats rädda situationen. På bara några dagar lyckades de få fram, transportera och montera upp solpaneler så att det räckte till ljudanläggningar och annat som behövdes.
– Vi fick hålla till på parkeringsplatsen utanför fabriken så en del av de möten som skulle hållits inomhus fick ställas in. Men folk var stolta över att festivalen kunde genomföras. När fabriken ännu var igång hade det pratats i flera år om att sätta upp solpaneler på parkeringsplatsen men nu löste de det själva på 48 timmar.
Med den bakgrunden var det inte konstigt att situationen var rätt spänd. Under festivalen satt det någon och filmade i en bil utanför och en drönare körde över området. Som svar hölls en snabbt inkallad demonstration till stöd för arbetarna med ett tusental deltagare.
– Det var tydligt att folk är slitna, summerar Henrik Johansson sina intryck. Alla pengar slut och de är väldigt försiktiga med att släppa in folk på fabriksområdet för att inte ge ägaren något formellt att anklaga dem för. De vill heller inte kalla det de gör för en ockupation utan betonar den lagliga rätten de har att ha tillgång till sitt fackkontor på området och att vistas på arbetsplatsen på sin fritid.
– Jag blev själv av med jobbet när bageriet jag jobbade på lades ner för tjugofem år sedan, berättar Henrik och menar att arbetarna från GKN trots svårigheterna visa på en möjlig väg, både för arbetarrörelsen och litteraturen. För att vinna måste kampen föras också utanför fabriken. Den måste byggas tillsammans med klimatrörelsen, forskare och andra.