När detta skrivs (12 maj 2026) råder full kris inom brittiska Labourpartiets ledning. Kommer ordföranden tillika premiärministern, Keir Starmer, att tvingas att avgå?
Bakgrunden är de i förra veckan timade kommunalvalen i England och lokala parlamentsvalen i Wales och Skottland. Valresultaten kan bara beskrivas som en katastrof för Labour.
Kommentar|Peter Widén
Keir Starmer blev vald till ledare för partiet i april 2020. Han hade då varit ledande i kampanjen för att avsätta den tidigare partiordföranden Jeremy Corbyn. Corbyn kunde karakteriseras som ledare för partiets vänsterflygel och utsattes för en smutsig kampanj med falska anklagelser om att hysa antisemitiska åsikter, alternativt vara för mjuk mot antisemitiska tendenser. Corbyn hade under hela sitt politiska liv bekämpat antisemitism.
Samtidigt var han en principfast försvarare av det palestinska folkets rätt att göra motstånd mot fördrivning, ockupation och statsterror. De som deltog i smutskampanjen mot honom var naturligtvis den proisraeliska lobbyn och ledande krafter i det konservativa partiet. Men också högerflygeln inom hans eget parti, Labour. Anglikanska kyrkans ärkebiskop och högste Rabbin deltog också i lögnkampanjen och pläderade för att Labour under Corbyn måste besegras.
Resultatet blev att Keir Starmer kunde ta över ordförandeskapet. Det konservativa partiets katastrofala politik ledde till att Labour och Keir Starmer kunde vinna valet 2024.
Men politiskt förde Labour en politik som attackerade de fattigaste i samhället, en politik som raserade stödet för Labour.
De som kunde öka sitt stöd på Labours bekostnad var dock inte det djupt föraktade konservativa partiet (också kallat Tories) utan det ännu mer högerextrema och invandrarfientliga Reform U.K. under ledning av Brexitledaren Nigel Farage.
Corbyn som uteslutits ur Labour hade ställt upp i valet och behöll sin plats i parlamentet. Tillsammans med andra vänsterlabourkrafter och aktivister från invandrargrupper har han bildat ett nytt parti ”Your Party”.
Eftersom Labour och Starmer intagit en skandalös pro-israelisk linje och hårt attackerat solidaritetsrörelsen för Palestina har många vänt Labour ryggen. Starmers regering har t.o.m. terroristklassat en av rörelserna för stöd åt det palestinska folket.
Det nya partiet har dock drabbats av interna motsättningar där Corbyn och det andra språkröret Zarah Sultana leder varsin tendens.
Istället har vänster-motståndet i valet kanaliserats genom det gröna miljöpartiet och genom det vänsternationalistiska partiet Plaid Cymrui Wales. Även det skottska nationalistpartiet SNP måste betraktas som stående till vänster om Labourpartiet i sakpolitiken.
Resultatet blev stora framgångar för det högerextrema Reform U.K. men också för Plaid Cymre, de Gröna och SNP. Liberaldemokraterna hade också vissa framgångar medan valet för Labour och de konservativa tories var en historisk katastrof.
Låt oss titta på lite siffror.
Vi kan börja med Wales. Det Walesiska parlamentet har 96 platser i valet fick Plaid Cymru 43 mandat, Reform U.K. 34, Labour 9, Tories 7, Det gröna partiet 2 och liberaldemokratrna 1 mandat.
Låt oss jämföra hur det gick i detta val i relation till hur många mandat partierna hade i det utgående parlamentet.
Plaid Cymru ökade med 20 mandat, en historisk seger.
Reform U.K. fanns inte när det förra parlamentet valdes, alltså ökade dom med samma antal mandat som dom nu vann, följaktligen 34. Labour tappade 35 mandat! Ingenting annat än en katastrof. Katastrof är det naturligtvis också för de konservativa tories. Man förlorar 22 mandat. De Gröna tar sina första 2 mandat i Wales och liberaldemokraterna kommer också in med sitt enda mandat.
I Skottland blev SNP största parti med 58 mandat, Reform U.K. och Labour delar på andraplatsen med 17 mandat var. Skotska Gröna partiet fick 15, de konservativa 12 och Liberaldemokraterna 10 mandat.
SNP blev alltså störst men förlorade faktiskt 6 mandat, Labour förlorade 5 mandat medan Reform U.K. som är nya vann 17. De gröna ökade med 7 mandat, de konservativa minskade med 19 mandat (!) medan liberaldemokraterna ökade med 6 mandat.
Om vi tittar på kommunalvalen i England finner vi följande.
Antal ledamöter i kommunala församlingar i England är 5036.
Reform U.K.: 1453, Labour: 1068, Liberaldemokraterna: 844, Konservativa partiet: 801, Gröna: 587, övriga: 212, lokala föreningar: 36
Det handlade om 5036 mandat att konkurrera om. Reform U.K ökade med 1451, Labour minskade med 1496 mandat. Liberalerna ökade med 155 mandat medan dom konservativa gick ner med 563. Dom gröna ökade med 411, ett riktigt lyft.
Labour förlorade kontrollen över 38 kommuner, Reform vann kontroll över 14. De Konservativa förlorade kontrollen i 6 kommuner. Liberalerna ökade antalet kommuner man kontrollerar med 1 och de Gröna vann fem ytterligare kommuner. I 23 kommuner har inget parti ensam kontroll.
Låt oss summera: Dom stora förlorarna överallt är ju Labour och det konservativa tory-partiet. Dom två stora traditionella partierna som stått mot varandra i hundra år.
Reform U.K. är ju ett konservativt nationalistiskt imperienostalgiskt parti fött ur Brexitkampanjen. Att man nu profiterar på de konservativas kris och vinner konservativa borgare är inget konstigt. Men att man samtidigt uppenbarligen får röster från den tidigare labourröstande arbetarklassen är oerhört tragiskt. Att många är förbannade på Starmers politik är naturligt men att man då väljer att lägga sin röst på Reform U.K. vittnar om en klassmedvetenhet på dekis och om imperienostalgins och rasismens grepp i det gamla England.
Samtidigt är ju Plaid Cymrus och de Grönas framgångar ett tecken på att många väljer att istället gå till vänster. Plaid Cymru betecknas ju som nationalistiskt men deras nationalism har inget av den typ av nationalism som Reform U.K. står för. De senares nationalism är just imperienostalgisk och främlingsfientlig, en nationalism med spetsen riktad mot de sämst lottade och mot andra länder. Plaid Cymrus är däremot av samma sort som lyft fram Sinn Fein på Irland. En nationalism riktad uppåt mot imperiet och den dominerande engelska överklassen. Inte mot invandrare och andra nationer.
De Grönas framgång speglar klimatmedvetenheten, solidariteten med Palestina, kampen mot rasism och nedskärningar och för ett jämlikare samhälle.
Your Party ställde upp sammanlagt 20 kandidater i de lokala valen i England. Ingen blev vald, sammanlagt fick man 4898 röster av vilka 3543 erhölls i Birmingham.