Drömmen för Trump och Milei är givetvis att en högerextremist också skulle vinna presidentvalet i Brasilien, precis som i Peru och Colombia tidigare i år. Med bara två månader kvar till valen leder visserligen den sittande presidenten Lula da Silva från Arbetarpartiet (PT), men extremhögerpartiet (PL) har lanserat Flavio Bolsonaro, son till den förre och numera fängslade presidenten Jair Bolsonaro, som sin kandidat.
Kontinentens största land står inför en mycket turbulent framtid. Frågan är om landets vänster förmår att leva upp till sitt ansvar? skriver Göran Kärrman.
Kommentar | Göran Kärrman
I ett försök att kratta manegen för att ogiltigförklara ett kommande valnederlag i de så kallade mellanårsvalen i USA i november, har Donald Trump än en gång hävdat att han vann presidentvalet 2022, som Joe Biden vann, och att utomstående makter (Ryssland, Kina) var inblandade i olika försök att påverka valutgången.
Samtidigt blandar sig samme Donald Trump helt oblygt in i presidentvalet i Brasilien, genom att lägga 25%-iga tullar på import från landet, med motiveringen att den sittande regeringen fängslat den förre presidenten Jair Bolsonaro på falska grunder. En av Flavio Bolsonaros bröder, Eduardo, som lever i självpåtagen exil i USA, har aktivt arbetat för sanktioner mot Brasilien, medan Flavio både har varit för och emot. För, därför att han hoppas att stöd från Trump skulle gynna honom i presidentvalet (underförstått att tullarna skulle tas bort om han vann presidentvalet och Jair Bolsonaro skulle benådas) mot, därför att tullar givervis drabbar brasilianska företag vars ägare förlorar pengar.
En annan clown som lika oblygt som Trump blandat sig i det brasilianska presidentvalet är Javier Milei, “Galningen”, president i grannlandet Argentina. I sin vanliga gapiga stil har han spritt anklagelser mot den sittande presidenten Lula da Silva. Anklagelser som blir rätt tomma om man jämför situationen i Brasilien med den i Argentina.
Bolsonaro anklagar t ex Lula för att trissa upp inflationen i landet genom frikostiga bidrag till “lata och oduglingar”. Brasilen har en inflation på mellan 4 och 5 procent och den har legat hyggligt stabil i 30 år. Argentina har en inflation på ca 30 procent på årsbasis, visserligen långt under de 100 procents inflation som rådde när han tillträdde 2023, men fortfarande en av de högsta i världen.
Drömmen för Trump och Milei är givetvis att en högerextremist också skulle vinna presidentvalet i Brasilien, precis som i Peru och Colombia tidigare i år. Med bara två månader kvar till valen, den första valomgången hålls den 4 oktober, så råder fortfarande stor osäkerhet om vilka som kommer att kandidera. Den sittande presidenten Lula da Silva från Arbetarpartiet (PT) är kandidat för en koalition av olika partier till vänster. Samtidigt har extremhögerpartiet PL (Liberala Partiet) lanserat Flavio Bolsonaro, son till den förre och numera fängslade presidenten Jair Bolsonaro, som sin presidentkandidat.
Opinionsmätningarna ger Lula ett övertag men mot bakgrund av de skandaler som Flavio Bolsonaro visat sig vara indragen i – främst det enorma svindleriet i banken Master som Flavios “bror”* Daniel Vorcaro stått för (det största i landets historia enligt den federala polisen), – betydligt mindre övertag än vad man kunde förvänta sig.
Extremhögern kan inte vinna valet ensamma utan måste ha stöd från den soppa av partier som finns i “mitten”. Lula och PT för sin del, försöker knyta upp så många av dessa som möjligt med frikostiga mutor i form av framtida poster i regeringen och statsapparaten.
Ett stort problem är att hela den parlamentariska vänstern, främst det socialistiska partiet PSOL, helt knutit upp sig till Lula och hans politiska projekt som i bästa fall är att likna vid det “januariavtal” som Stefan Löfvens socialdemokrater i Sverige slöt med Liberalerna och KD efter valet 2018. Det är en sak att agera för att hålla extremhögern borta från regeringsmakten men en helt annan att omfamna en korrupt högerpolitik.
Oavsett vad som händer står kontinentens största land inför en mycket turbulent framtid och den framtiden kommer inte att avgöras i parlamentet utan på arbetsplatser, i bostadsområden och på gator och torg. Frågan är om landets vänster förmår att leva upp till sitt ansvar?
* I ett ljudmeddelande från Flavio Bolsonaro till Daniel Voracaro, där han bad om ett bidrag på ca 120 miljoner kronor till en film om Jair Bolsonaro, kallade Flavio Bolsonaro Daniel Vorcaro för “bror” som i sammanhanget skall ses som mycket kärvänligt. Tidigare hade Flavio Bolsonaro nekat till att han ens kände Daniel Vorcaro.
BIlden: Högextremisten Flavio Bolsonaro, som till Jair Bolsonaro, kandiderar i Brasiliens presidentval mot sittande presidenten socialdemokraten Lula da Silva.