Fjällugglan bedöms vara nationellt utdöd. Det visar ett nytt förslag till rödlistning från Artdatabanken på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Enligt Birdlife Sverige är det första gången sedan 2005 som en svensk häckande fågelart försvinner.
Med anledning av att en av de mest mytomspunna fåglarna i den svenska fjällvärlden är hotad så passar vi på att publicera den här tänkvärda dikten och teckningen av Emma Lundström.
Kulturen|Emma Lundström text och bild
Min pappa sa:
En dag skola vi komma ned från Aronsjökullarna och kräva vår rätt.
Vi skall vara de bortdrivna.
De utnyttjade.
De vindpinade.
De kantstötta.
De all rätt fråntagna.
Vi skall vara de som var här först
och de som hamnade här.
Vi skall vara de som vördade marken
och de som hetsades att bruka den
till varje pris.
Vi skall vara vi
och vi skall vara de.
Vi skall inte spotta på någon,
därför att vi vet vad det är att spottas på.
Vi skall inte stänga någon ute,
därför att vi vet vad det är att bli utestängd.
Vi skall alltid ha dörren olåst
och en stol fri för främmande.
Främst av allt skall vi vara de
som kommer ned från Aronsjökullarna
och kräver vår rätt.
En dag skall vi kräva den.
Vi skall kräva dem åter.
Posten.
Televerket.
Skolan.
Folkets hus.
Lokalredaktionen.
Arbetsförmedlingen.
Förskolan.
Biblioteket.
Fritidsgården.
Kulturskolan.
Renbetesmarken.
Hoppet.
Ungdomen.
Affären.
Tilliten.
Tryggheten.
Glädjen i att se det vi har byggt upp utvecklas och leva vidare.
Tillhörigheten.
Hemslöjden.
Musikaffären.
Självförtroendet.
Min pappa sa:
En dag.
En dag.
En dag skola vi komma ned från Aronsjökullarna och kräva vår rätt.
Och vi skall vara många.
Vi skall vara oräkneliga.
Vi skall vara oövervinnerliga.
Vi skall vara de som drog förbi med rajden
och vi skall vara de som dog i barnsäng.
Vi skall vara de som vet var kallkällan finns
och de som inte hade skor att gå till skolan i.
Vi skall vara trasiga och vi skall vara fattiga.
Vi skall vara rakryggade och vi skall vara krumma.
Vi skall vara finstämda
och högljudda
och omöjliga att stoppa.
Min pappa sa:
En dag skola vi komma ned från Aronsjökullarna och kräva vår rätt.
Och han menade vi som i de, som i oss.
Han menade solidaritetens innersta tillstånd,
där vi blir de och de blir vi och vår rätt inte kan finnas utan deras rätt och
eran rätt och allas rätt att
existera på sitt eget vis.
Min pappa satt på förstubron
i nästan väglöst land –
där han hade hittat en stig
som ledde hem,
i marker som berättade allt för honom,
därför att han kunde föra ett riktigt samtal –
och han spanade ut över lägdan och sa:
En dag skola vi komma ned från Aronsjökullarna och kräva vår rätt.
Och däri fanns allt det som han hade varit öppen för att se och höra.
Kondenserat.
En dag.
En dag.
En dag.
Jag lovar.
En dag skola vi komma ned från Aronsjökullarna och kräva vår rätt.
Och det skall vara en hög och klar dag.
Det skall vara den 26 september
och du skall höra oss.
Våra röster kommer att nå dig.
Om du kommer
som fjällugglan
uppifrån berget.
Pappa.