Plötsligt var barnstatyer på olika platser runtom i Sverige klädda i svart-vit-randiga fångkläder. Det är barnrättsorganisationen Barnens Rätt I Samhället (BRIS) som koordinerat hängt kläderna på statyer föreställande barn, i protest mot regeringens kontroversiella förslag att göra det möjligt att döma 13-åringar till långa fängelsestraff.
Inrikes|Erik Edlund
Justitieminister Gunnar Strömmer säger att förslaget om sänkt straffbarhetsålder när det gäller särskilt allvarliga brott är ett försök att ställa om för ett läge där antalet brottsmisstankar som gäller barn under 15 år har fördubblats på ett decennium, och de misstänkta i grova våldsbrott har blivit allt yngre.
Målet är att 13-åringar under vissa omständigheter ska kunna hållas strafffrättsligt ansvariga på samma sätt som vuxna. Regeringen beskriver förslaget, som nu är ute på remiss, som ett sätt att hjälpa barn att lämna den kriminella banan.
— En sänkning av straffbarhetsåldern när det gäller allvarliga brott fyller flera syften. Det är viktigt för att hjälpa unga att lämna den kriminella banan, för brottsoffers upprättelse och för att skydda samhället.
Förslaget är nu ute på remiss.
BRIS, barnrättsorganisationen som klädde barnstatyerna i fångdräkter, skriver i sitt remissvar att förslaget innebär ”en grundläggande förskjutning i synen på barn” och att det dels inte är effektivt och dels strider mot ”Sveriges åtaganden gällande barns rättigheter”. BRIS medger att utvecklingen är oroande med grövre brottslighet och i synnerhet när barn är inblandade.
De understryker vikten av att inte gå vidare med förslag som ”riskerar att förvärra situationen”. De skriver att forskare från skilda professioner har pekat på att det är en åtgärd som inte kommer vara brottspreventiv utan i stället riskerar leda till ökade återfall i brott.
Kriminalvården är den myndighet som har det yttersta ansvaret för att genomföra beslutet om det blir verklighet. De är inte entusiastiska inför utsikten att behöva ta emot trettonåringar på anstalter.
Myndigheten framhåller att de varken har resurser eller nödvändiga kunskaper för att ta emot så unga. Placeringen av de yngsta barnen på vanliga anstalter och ungdomsfängelser kommer bli komplicerad och kräva att varje barn bedöms individuellt. Kriminalvården varnar för att det kan uppstå en ”smittoeffekt” där de yngsta barnen tar efter de äldre ungdomarnas beteenden och attityder. En annan allvarlig risk som Kriminalvården ser med att sätta 13-åringar på anstalt, är att de på olika sätt kan utnyttjas, pressas, hotas eller manipuleras av äldre intagna. Myndigheten påpekar att i synnerhet flickors situation behöver uppmärksammas.
För att Kriminalvården ska få en chans att ens försöka skydda barnen kommer det krävas mindre avdelningar, mer personal och över huvud taget mer resurser, som i dagsläget saknas. Dessutom kommer Kriminalvården få ansvar för att erbjuda skolgång för barn i skolpliktig ålder. Inte heller detta finns det idag resurser för.
Myndigheten säger försiktigt men tydligt att regeringens förslag kräver att hela kriminalvårdssystemet byggs om för att möta de ny kraven. Annars riskerar man att skada barnen, öka kriminaliteten och utsätta barnen för fara.
Det är tung kritik från en myndighet som Kriminalvården. Även när den är inlindad i byråkratisk tjänstemannasvenska.
Om förslaget går igenom ska det genomföras 1 juli nästa år. Då förväntas Kriminalvården ha byggt fängelseavdelningar, inklusive skollokaler, för barn. Platserna på de särskilda ungdomshemmen, Sis-hem, som i dag tar emot dömda tonåringar, ska avvecklas.
Om straffbarhetsåldern sänks riskerar det enligt många tunga remissinstanser att förvärra kriminaliteten och utsätta barn för fara.