▶ Kubas sjukvård exempel för miljoner
▶ Hälsokatastrofer i krigens spår
▶ Låt inte USA släcka hoppet
Ledare|Vecka 15
USA:s regering använder sjuka människor i fattiga länder som verktyg för att knäcka det enda land som fortfarande står upp för en annan samhällsmodell än den globalt förhärskande kapitalismen.
Det är kärnan i den kampanj som Trumps regering bedriver för att stoppa Kubas medicinska uppdrag i utlandet.
Att bygga upp sjukvården för hela befolkningen var ett självklart mål efter den kubanska revolutionens seger 1959; under decennier har landet satsat mycket på att utbilda vårdpersonal samt utveckla forskning och produktion av läkemedel och vacciner. Idag har landet fler läkare per capita än något annat land.
Redan 1960 skickades den första vårdbrigaden till Chile för att ge hjälp efter en jordbävning. Därefter följde brigader till Afrika och Latinamerika. I takt med att Kuba pressades av USA – genom invasionsförsök och en omfattande blockad – blev de medicinska uppdragen också ett sätt för revolutionen att stärka sitt internationella stöd.
Sovjets fall 1991 gjorde Kuba mer sårbart. Exporten av nickel och socker minskade drastiskt och ekonomin har sedan dess befunnit sig i ett mer eller mindre konstant kristillstånd. År 1999 slöt Kuba och Venezuela avtal om att byta vårdinsatser mot olja, och därefter har liknande avtal slutits med många länder på flera kontinenter. Inkomsterna från medicinska uppdrag har blivit landets viktigaste exportintäkt. Under covid-pandemin reste exempelvis kubansk vårdpersonal till Italien, det västland som först drabbades av pandemin. Enligt uppgifter på Svensk-Kubanska Föreningens hemsida hade Kuba 2025 24 000 experter inom alla områden, inte bara hälsa, i 56 länder.
USA har nu drastiskt ökat pressen på Kuba. Sedan man tog över kontrollen av Venezuela har landets transporter av olja till Kuba stoppats, vilket lett till strömavbrott och hot mot grundläggande samhällsfunktioner, inklusive den sjukvård som landet med rätta är så stolt över. Trump har dessutom öppet talat om att ”ta över” Kuba. Nyligen tilläts dock ett ryskt fraktfartyg att nå fram med olja till Kuba, vilket dock bara täcker behovet under tio dagar, samtidigt som Trump strödde kommentarer omkring sig om Kuba som en munsbit han skulle kunna sluka närsomhelst.
USA har upprepade gånger angripit Kubas vårdavtal med andra länder och auktoritära högerpolitiker har hakat på. Redan 2019 sa Brasilien upp ett omfattande avtal med Kuba, efter att Jair Bolsonaro valts till president. I februari 2025 hotade utrikesminister Marco Rubio med restriktioner i frågan om visa mot regeringstjänstemän från länder som hade avtal med Kuba. Högerregeringar som kommit till makten därefter, nu senast i Honduras och Guatemala, har böjt sig för Washingtons diktat.
Rubios argument är att det handlar om ”human trafficking” eller ”tvångsarbete”. Han syftar på att kubanska vårdanställda på utlandsuppdrag inte får behålla hela lönen. Enligt en artikel i Utrikesmagasinet 2020 gällde då att den kubanska staten tog tre fjärdedelar av lönen. Vårdarbetarna fick lova att återvända till hemlandet efter avslutad tjänst och kunde först då disponera hela den återstående fjärdedelen. Argumentet var att de på så sätt återbetalade en del av sin dyra utbildning – ett argument som även använts i andra länder, exempelvis Sverige. Vårdarbetarna fick inte heller ta med sig sina familjer eller umgås med lokalbefolkningen och övervakades av kubanska säkerhetsagenter.
Kuba är en enpartistat med inskränkta demokratiska rättigheter, som att fria fackföreningar inte tillåts. Visst är också exporten av vård en affärsverksamhet, men frågan är om den är ”krass”, som artikeln i Utrikesmagasinet säger – eller om den faktiskt hjälpt miljoner människor till liv och hälsa, i länder där de styrande aldrig brytt sig om de fattigas hälsa.
Vi stöder kubanska sjuksköterskors och läkares rätt att protestera mot sina förhållanden, men det är de som ska avgöra om de vill protestera, inte USA:s regering. Trumps egentliga motiv för att stoppa avtalen är också att krossa det enda fortfarande existerande exemplet på en stat som inte låtit sig inordnas i den kapitalistiska världsordningen.
USA:s kampanj mot avtalen hotar miljontals människors rätt till vård. Samtidigt förstör USA:s regering medvetet och avsiktligt sjukvården och folkhälsan i hela världen. Nedläggningen av biståndsorganet USAID har bland annat stoppat program mot HIV i Afrika och lett till att europeiska frivilligorganisationer för psykologiskt stöd till ukrainska flyktingar över en natt fått indragna bidrag. Lägg till den hälsokatastrof som orsakats av Israels krig i Gaza, ett krig som inte skulle kunna föras utan USA:s fulla stöd. Eller angreppskriget mot Iran som enligt FN kan leda till att 45 miljoner fler människor i världen drabbas av hunger.
Om Kuba krossas är det ett hopp som släcks, i en tid där vi alla behöver hoppet för att orka stå emot den reaktionära flodvåg som just nu sköljer över världen. Vi måste göra verklighet av budskapet ”Kuba är inte ensamt”, från hjälpkonvojen Nuestra América som anlände till Kuba i mars. Organisationer – internationellt och i Sverige – som ger stöd till folkhälsan måste försvaras. USA:s angrepp på global hälsa och sjukvård måste fördömas!
Bilden: USA har intensifierat de redan hårda sanktionerna mot Kuba där befolkningen lider svårt, men den 21 mars anlände hjälpflottiljen Nuestra America till Havana med förnödenheter; mat och mediciner, solpaneler och hundratals aktivister.