Massprotest mot militarism och krig

Tretusen antikrigs-, solidaritets- och vänsteraktivister möttes till konferens i London den 20 juni för att organisera en global rörelse mot militarism och krig. Med ett skarpt antiimperialistiskt budskap deklarerades stöd för Palestina och Kuba mot Trump och dennes allierade. Motstånd mot Rysslands krig i Ukraina uteblev dock nära nog och den ukrainska vänsterorganisationen Sotsialnyj Rukh var inte välkommen. Se: Ukrainska socialisters kritik mot antikrigskonferensen i London – Internationalen

Utrikes  Håkan Blomqvist

Förra året användes 2,7 tusen miljarder dollar för vapen och inte för hälsa, välfärd, miljöåtgärder eller mot global ojämlikhet. Vi måste stoppa de blodspengar som vapenindustrin tjänar på krig.

Det sa Jeremy Corbyn från brittiska Your Party och möttes av stormande applåder när omkring tretusen deltagare vid den ”Internationella konferensen mot krig” möttes i Londons Methodist Central Hall häromveckan (20 juni). Mötet var en uppföljning av massamlingen i Paris i oktober förra året då över fyratusen freds- och vänsteraktivister möttes i Sportpalatset för att inleda en internationell antikrigsrörelse mot rustningar, militarisering och kärnvapenhot.

Den här gången var det den brittiska Stop the War Coalition som kallade tillsammans med andra fredsorganisationer, palestinasolidaritet, antirasistiska och antiimperialistiska grupper samt elva nationella, främst brittiska, fackföreningar, över tusen individuella undertecknare från 23 länder plus ett antal parlamentsledamöter från bl a Frankrike (La Gauche Insoumise), Tyskland (Die Linke och Sara Wagenknechts parti), Spanien (Podemos) och även Sverige (Lorena Delgado och Daniel Riazat (Framtidens Vänster).

Ett stort antal freds-, solidaritets och vänsterorganisationer deltig vid den Internationella konferensen mot krig i London den 20 juni.

 Welfare, not Warfare – välfärd inte krig – var den samlande parollen bakom vilken dagens alltmer militariserade världsordning rannsakades, från militära rustningar till imperialistisk exploatering, rasism, fascism och krig. I synnerhet riktades motståndet mot Storbritanniens och västvärldens stöd åt Israels folkmord i Gaza samt kärnvapenupprustningen men också mot klimatkris, exploatering av mineraler och människor i andra delar av världen.

Däremot ägnades Rysslands krig mot Ukraina endast liten uppmärksamhet. Aleksei Sakhnin och Igor Romachuk från Ryssland respektive Ukraina och ”Fred underifrån” vände sig mot både NATO:s och rysk imperialism men utan att ta ställning för ukrainskt självförsvar. Detta markerades av konferensarrangörerna genom att inte inbjuda den ukrainska vänsterorganisationen Sotsialnyj Rukh (se uttalande från SR). Istället manades till deserteringar från båda sidor och stöd åt ryska och ukrainska krigsvägrare. Något som i sin tur nu försvåras genom restriktionerna mot politisk asyl åt ryska medborgare samt EU:s stopp för mottagande av ukrainska män i vapenför ålder.

Konferensen föregicks dagen innan av en massdemonstration i Bryssel för Palestina och mot militarisering och dessförinnan av skolstrejker i Tyskland mot militariseing och införandet av värnplikt.

För deltagare och anhängare har de två antikrigskonferenserna utgjort en viktig inspirationskälla för att bygga en världsomfattande rörelse mot militarisering och för fred. Här återfinns både amerikanska DSA, (Democratic Socialists of America’s internationella kommitte) och betydande delar av brittisk, fransk, spansk och tysk vänster samt freds-, solidaritets- och antirasistiska grupper.

Den avslutande deklarationen (se Deklarationen) är skarpt antiimperialistisk mot bland annat Trumps och Israels krig, krigshetsen mot Kuba med flera men undviker att vid namn nämna Ryssland och Putinregimen. Det öppnar förstås för ifrågasättandet av rörelsen som om inte sponsrad av Moskva så åtminstone att gå dess ärenden. Att undergräva det militära motståndet mot den ryska ockupationen av Ukraina hör självklart till Moskvas intresse. Men samtidigt kan en växande fredsrörelse i väst också inspirera till ryska motsvarigheter med ökande motstånd mot krig och militarisering globalt. Och är det någonting fredsaktivister lärt genom historien är att de alltid bombarderats med anklagelser om att gå fiendens ärenden, från första världskriget till mellankrigstiden och kalla kriget. Om den nu inledda antikrigsrörelsen också riktar tydligt motstånd mot rysk militarism och krig kan den få växande betydelse och kanske bidra till att ge Corbyns ord kraft:

– Genom att erkänna vår gemensamma mänsklighet, inte minst med krigets offer, måste vi kämpa för att komma samman för vår planets och hela mänsklighetens överlevnad.