Vem är du ”hej och du med”?
Nätverkande kallas det i finare kretsar där det delas ut chefsjobb och köps tystnad och aktieposter mellan skålarna.
Viktigt för Birgitta Ed och Ulf Kristersson har vi sett senaste tiden, liksom för Peter Thiel, bröderna Koch, Rupert Murdoch, Carl-Henrik Svanberg och Paul Marchall.
Bodil Carlsson har gått på ny spaning, bland fossila miljardärer.
Kulturen | Bodil Carlsson
Alliance for Responsible Citizenship (ARC – bildat av bland andra Jordan Peterson) hade nyligen möte i London . Folk från Zuckerbergs Meta, fossilföretag och allt däremellan dök upp på detta miljardärernas nätverk. På plats var t ex representanter för Johnson&Johnson, ett USA-baserat jätteföretag inom farmaka och medicinsk teknologi med runt 138 000 anställda världen över och enligt Wikipedia totala tillgångar på 192 miljarder dollar förra året. Hade de något särskilt i kikaren? Svårt att veta, men i december 2025 pressade Trumps regering fram ett handelsavtal med Storbrittannien. Brittiska medicintillverkare skulle slippa höga tariffer på mediciner som såldes till USA och alltså kunna fortsätta sin export dit. Men bara om den brittiska regeringen gick med på att höja medicinkostnadernas andel i budgeten för National Health Service (NHS – den offentliga sjukvården i Storbritannien). Det skulle förstås ge amerikanska farmakologiska företag bättre betalt för mediciner som exporterades till UK. Läkemedel utgör 20% av all brittisk export till USA, så Trumps utpressning gick hem.
Avtalet har skapat oro för att NHS måste skära i anslagen till andra delar av verksamheten och/eller höja priserna på mediciner för brittiska patienter, för att klara budgetgränserna. Vilket självklart kan leda till dödsfall: det är liksom för att förhindra onödig död man har en offentlig sjukvård med överkomliga priser för medicinering. Ett inlägg i British Medical Journal (BMJ*) efter ARC-mötet förutspår i värsta fall drygt 200 000 kommande extra dödsfall som kunde ha förhindrats eller uppskjutits, om NHS hade haft samma budgetutrymme för mediciner som tidigare. Det är självklart svårt att veta om detta är en trovärdig prognos, men säkert är att dödsfallen i så fall inte kommer forsande i ett enda rubrikskapande tidssamanhang som en pandemi, utan smygande, ett i taget, oftast hos äldre människor med flera underliggande diagnoser och låg inkomst. Som värmedödsfall, alltså: när de inte fyller bårhusen på en gång väcker de inte lika mycket uppmärksamhet. Sett mot den bakgrunden kan Johnson&Johnson ha goda skäl att vilja umgås med vänskapligt sinnade brittiska politiker som kan tänkas ge ett handtag, om det skulle bli bråk om avtalets följder. Läkarna som skrev inlägget i BMJ var inte inbjudna till ARC.
Det var däremot tobaksjätten Philip Morris International, nu även säljare av rökfria nikotinprodukter och med totala tillgångar på nära 68 miljarder dollar 2024. De rökfria grejerna har en växande marknad, inte minst bland unga, samtidigt som de är belagda med vissa försäljningsrestriktioner. Vilket intresse kan Philip Morris tänkas ha av att träffa politiker från EU och Australien? Varför var de där?
Deltog gjorde också folk från Peter Thiels Palantir – Thiel var förresten en av talarna förra året – och investeringsfonden RedBird Capital, USA, som tycks syssla med lite av varje. 2021 köpte den t ex in sig i fotbollslaget Liverpool, som var nära att drunkna ekonomiskt efter coronapandemin. Vidare det globala gruvföretaget Rio Tinto, som gräver efter uran, koppar, lithium, järnmalm och aluminium på många platser; verksamt i 34 länder med 31 000 anställda säger det sig arbeta för de metaller som en renare, kolfri värld behöver. Företaget har annars inte gjort sig känt för hänsynstagande till omgivningen. År 2000 stämdes RedBird Capital av folk på Papua Nya Guinea för att det dumpat ”miljontals ton” av giftigt avfall i deras vattendrag och använt bulldozers och kemikalier för att röja deras regnskog. 2020 sprängde man två grottor, boplats för australiska urinvånare redan för 40 000 år sedan, allt för att kunna gräva lite till. Men vad spelar regnskog och gamla grottor för roll i balansräkningen? Wikipedia anger företagets totala tillgångar 2025 till 128 miljarder dollar. Ingen från Papua Nya Guinea var med på konferensen.
Men det var oljejätten Koch Inc., ägt av den överlevande i brödraparet Koch och säljare av olja, gas och allt som kan skapas av olja, från asfalt till fiber till gödningsmedel. Listan över uppköpta och anslutna bolag är lång; listan över miljöbrott också. Koch Inc har 120 000 anställda i 60 länder med en avkastning på runt 122 miljarder dollar per år. David Koch listas som nummer 22 av världens rikaste.
På plats var också BP, tidigare British Petroleum, liksom Koch-imprriet med en historia värd en egen artikel. Idag har BP runt 90 000 anställda och sammanlagda tillgångar på 278 miljarder dollar. Minns ni oljekatastrofen Deepwater Horizon i april 2010? En explosion i ett djupborrningsmaskineri ledde till att 780 000 kubikmeter råolja sprutade ut i Mexikanska golfens vatten, 20 mil från kusten där New Orleans ligger. Redan i juli samma år, när den amerikanska regeringen hade startat åtalet för miljöförstörelse, började företaget rekrytera marinbiologer från flera universitet belägna nära golfen. De som nappade på betet fick skriva på kontrakt, som förbjöd dem att publicera sina forskningsresultat, dela dem med andra forskare eller ens prata om dem i minst tre år efter katastrofen. De fick också gå med på att hålla inne med sina resultat även om en domstolsorder skulle kräva att få se dem, ifall BP bestred domstolens krav. Företaget köpte alltså tystnad. Den gången var svenske Carl-Henric Svanberg nytillträdd som styrelseordförande i BP efter sex år på motsvarande post i LM Ericsson. Hur gick det sedan? Tja. BP fick visserligen till slut betala enorma summor i skadestånd, men andra – minst elva människor och oräkneliga vattenlevande organismer – fick omgående betala med sina liv. Långsiktiga följder har jag inte sett några siffror på. Det hindrade inte Svanberg från att några år senare gå vidare från BP till samma befattning hos Volvo. Wikipedias siffror över hans löner och pensionsförmåner trotsar min fattningsförmåga, men låt oss säga att han troligen finansierar sina hönshus själv.
BP, däremot, hamnade med tiden på efterkälken i investerarförtroende och aktievärde jämfört med Shell och norska Equinor; i januari 2025 tillkännagav företaget därför att de skulle skära ner på antalet anställda och flytta runt 1 000 kvarvarande jobb från USA och UK till Ungern, Malaysia och Indien. Dessutom skulle satsningar på övergång till förnyelsebar energi skäras ner . Man hade ”gått för långt och för fort” i sin omställningsiver. Dags för olja och gas igen! Strax steg aktiekursen.
En som inte deltog på ARC:s konferens var den åldrade australiske mediamiljardären Rupert Murdoch, som handlat upp både Fox News och ett antal högerlutande tidningar världen runt och använt alla till att förneka klimatförändringarna. De enorma bränderna i hans hemland 2020, som dödade 24 människor och miljontals djur, skyllde han på mordbrännare. Någon sa att om en enda enskild person kunde beskyllas för att ha fördröjt åtgärder mot fossilkonsumtion genom sin påverkan på den allmänna opinionen och därmed politiken, så måste det vara Murdoch, men han var alltså inte med i London. Han kanske gottade sig på den 170 000 hektar stora ranch i Montana som han några år tidigare köpte för 200 miljoner dollar från ett av Kochs många sidoföretag?
Hans lucka på festen fylldes av en annan miljardär med intresse för media – Paul Marshall,en av ARC:s finansiärer. Han lär inte sakna de donerade pengarna: hans privata net worth steg från 630 miljoner pund 2020 till 875 miljoner 2024. Den 23 juni talade han på ARC om att klimatförändringarna ”är en rädslans och förstörelsens ideologi, som ger nya ursäkter för staten att lägga sig i och bryta ner meritokratin”. Så kan man ju se det, om det finns anledning.
Han nämnde kanske inte att hedgefonden Marshall and Wace, där han är medgrundare och ordförande, mellan december 2025 och mars 2026 tredubblade sitt aktieinnehav i oljeföretaget Chevron, från 196 miljoner till 864 miljoner dollar? Eller att hans företag, som i december 2025 inte ägde några aktier alls i ConocoPhillips**, Shell eller frackingföretaget Devon Energy, tre månader senare satt på aktier för 196 miljoner, 72 miljoner respektive 35 miljoner dollar. Finns det incitament att kalla klimatkrisen för bluff?
Vad gör Marshall, när han inte drar in pengar? Han köper media. Gamla konservativa The Spectator är hans efter en tävling i budgivning där bland andra Rupert Murdoch var med; tyckarsajten UnHerd likaså. Hans är också TV- och radioföretaget GB News, sjösatt 2021,som bland andra högerprofiler har haft Nigel Farage med på listan över programpresentatörer. I brittiska parlamentets register över sidoinkomster finns uppgiften att Farages företag – självklart har han ett företag – belönats med 97 928 tusen pund i månaden från GB News för 32 timmars arbete. Finns det incitament för att bli politiker?
Finns det gott om nätverk som vi inte ser?
*BMJ, tidigare British Medical Journal, ansedd tidskrift för medicinska upptäckter och frågeställningar.
**Företaget ConocoPhillips opererar enligt Wikipedia i 15 olika länder inklusive USA, Norge, Australien, Kina och Libyen. Det svarade 2019 för 49% av USA:s totala oljeproduktion, 10% av Norges och 12% av Australiens. 2023 räknades det av Forbes som nt 83 på listan över världens största företag. Brittiska The Guardian skrev 2019 att det höll fjortondeplatsen på en annan lista – den över världens värsta utsläppare. ConocoPhillips var då ansvarig för nästan en hel procent av de samlade globala utsläppen av växthusgaser.