Andreas Nyman: Vem får jobba över när jag är hemma?

Vi är mitt uppe i valrörelsen och samtidigt som LO och de rödgröna, utom Centern, driver frågan om att avskaffa karensen så mobiliserar högern sitt motstånd.
I trafiksäkerhetsinstruktionen för spårvagn, vårt högsta styrande dokument, står det att föraren ansvarar för fordonets säkra framförande. I det ingår att följa trafikregler, vara utsövd och nykter, och att vara frisk.
Nu är det hög tid att byta regering, skriver spårvagnsföraren Andreas Nyman.

Krönika | Andreas Nyman

Hösten står för dörren, med allt vad det innebär.

Virvlande stormbyar, guldröda löv och någon vecka i säng med feber och hosta.

Om det är barnen som tar hem nåt från skolan, eller kroppen som inte klarar väderomslag, låter jag vara osagt. Men varje år blir jag sjuk vid den här tiden. Och som om inte det var nog, kommer en ekonomisk smocka längre fram.

I hytten har någon virat torkpapper runt körspaken för att undvika smitta om någon sjuk kollega har kört vagnen tidigare. Hytterna delas av många förare, och om något går på arbetsplatsen så sprids det fort.

Det känns som att både oron och sjuknärvaron har ökat de senaste åren. Det kanske bara indirekt kan kopplas till karensavdraget. När vi halkat efter i löneutvecklingen så märks varje förlorad krona mer. När bemanningen också minskar kan det uppstå en missriktad känsla av solidaritet: Om inte jag går till jobbet, vem måste då arbeta övertid?

I trafiksäkerhetsinstruktionen för spårvagn, vårt högsta styrande dokument, står det att föraren ansvarar för fordonets säkra framförande. I det ingår att följa trafikregler, vara utsövd och nykter, och att vara frisk.

Spårvagnsolyckorna i Oslo och Göteborg visar vad som kan hända när en förare plötsligt blir sjuk. Det har även förekommit flera liknande exempel där bussförare svimmat under sina pass.

Det är helt rimligt att det ställs krav på en verksamhet som vår, men det blir märkligt när lagstiftningen straffar den som tar ansvar och uppmuntrar den som tar en risk.

Karensdagen infördes för att minska korttidsfrånvaron. Under några år i slutet av 80-talet avskaffades karensdagen och i samband med det ökade sjukskrivningarna. Det brukar lyftas som ett bevis på hur folk missbrukade systemet, trots att en mer närliggande slutsats är att folk äntligen fick råd att stanna hemma när de blev sjuka. Karensdagen återinfördes och ersattes senare av ett karensavdrag.

Karensavdraget har kritiserats för att det slår olika mot arbetare och tjänstemän. Det blev extra tydligt under pandemin då många plötsligt kunde jobba hemifrån, medan andra fick arbeta mitt i smittspridningen. Vi brukade skoja om att nu såg man vilka arbeten som faktiskt behövdes i samhället, och att det var just de som straffades av regelverket.

Vi är mitt uppe i valrörelsen och samtidigt som LO och de rödgröna, utom Centern, driver frågan om att avskaffa karensen så mobiliserar högern sitt motstånd. Svenskt Näringsliv varnar för kostnaderna och förutspår ökade sjuktal. En debattör från Företagarna menar till och med att det är orimligt att arbetsgivaren ens ska behöva betala sjuklön om någon skadar sig utanför arbetet.

För trafikoperatörerna är det naturligtvis ett problem när folk blir sjuka. Upphandlingar och lönsamhetskrav har skalat ner beredskapen. Att ringa in folk på fridagar innebär både extra arbete och merkostnader.

Så vad gör man när karensavdraget inte längre är nog? Ett svar verkar vara att använda ett rehabiliteringsverktyg som extra påtryckning.

Vi har kunnat läsa om Göteborgs Spårvägar, där flera förare har fått krav på förstadagsintyg. Arbetet har beskrivit hur sjuka förare hellre går till jobbet med feber eller magsjuka än att hantera allt krångel med intygen.

Ett skyddsombud på platsen säger att kravet på läkarintyg från första sjukdagen har fått motsatt effekt än den är tänkt att ge.

Att pressa sjuka människor att gå till jobbet är både kortsiktigt och kontraproduktivt. Problemen skjuts på framtiden, men riskerar att bli mångdubbelt värre längre fram.

Ett mer konstruktivt sätt vore att se höga sjuktal som en indikator på att något är fel i den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön.

Existerande regler om rehabutredning av den som ofta är sjuk möjliggör dessutom riktade åtgärder istället för dagens kollektiva.

Centerpartiet har medgett att de kan tänka sig undantag för vissa yrkesgrupper, till exempel i vården. Samma argument skulle kunna användas för många andra arbeten, där det faktiskt kan innebära en fara att gå till jobbet sjuk. Det mest rimliga vore såklart att helt avskaffa karensen.

Om de rödgröna ska kunna vinna valet tror jag det är viktigt med en tydlig rödgrön politik. Arbetstidsförkortning, tandvårdsreformer och detta med att avskaffa karensavdraget. Nu är det hög tid att byta regering.