▶ S lovar stoppa skolvinsterna
▶ Historien förskräcker
▶ Välj Vänster mot vinsterna
Ledare | Vecka 37
I slutet av augusti kallade socialdemokraterna till en presskonferens. Där meddelades att man kommer lägga fram ett förslag om vinstförbud i förskolan:
– De pengar som vi betalar i skatt ska gå till barnens utveckling och en trygg start i livet. Inte till Porschar eller lyxvillor, sa partiledare Andersson.
På frågan om det innebär att aktiebolag helt ska bort ur förskolebranschen svarade Andersson:
– Ja, det vore ju ett sätt att få bort vinsten men finns det andra sätt man kan göra det så är vi öppna för att titta på det.
För oss som – i likhet med majoriteten av folket i Sverige – är motståndare till vinstuttag inom välfärden klingar det hoppingivande. Men är det så? Låt oss backa historien. Efter att Chile 2016 avskaffade möjligheten för vinstdrivande skolor att få offentliga medel är Sverige ensamt i världen om att tillåta ett sådant system.
Systemet infördes under den borgerliga regeringen Bildt 1992. Då talades det om valfrihet och mångfald genom föräldrakooperativ och alternativ pedagogik. Men snabbt blev det istället en marknad dominerad av stora koncerner – ofta med utländska ägare.
Socialdemokraterna hade röstat emot systemförändringen tillsammans med Vänsterpartiet. Men när S återtog regeringsmakten 1994 tog de inte bort systemet. Istället utökade de i samarbete med Miljöpartiet anslagen till friskolorna, från 85 till 100 procent. S fortsatte att ha regeringsmakten ända fram till 2006 utan att göra något åt systemet med vinst inom skolan.
I april 2013 (då de borgerliga i ”Alliansen” styrt sedan 2006) hade S kongress. Frågan om vinster i skolan var en huvudfråga på kongressen. Vänstern inom partiet ville få ett stopp för vinstuttagen. Och en tung instans som Kungliga Vetenskapsakademin hade en tid innan kongressen skrivit att systemet ger ”upphov till ökad segregation och minskad likvärdighet. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras.” Men partiledningen lyckades styra undan detta. Det beslutades istället om en försiktig formulering om att ”vinstintresset inte ska vara styrande i välfärden”. Därefter hände inte mycket.
När socialdemokraterna återkom till regeringsmakten 2014 kom man överens med Vänsterpartiet om att tillsätta en utredning om vinster i välfärden under ledning av Ilmar Reepalu. Den 9 maj 2017 lämnade Reepalu sitt slutbetänkande. Det var ett förslag som inte skulle sätta stopp för vinstuttagen. Istället skulle det bara på ett ganska krångligt sätt leda till begränsningar av uttagen. Men SD hade nu efter några givande lobbykontakter bytt linje om möjligheterna till vinstuttag, därför utgjorde nu motståndarna till Reepalus förslag (M, C, L, KD och SD) en majoritet i riksdagen. Reepalus förslag stoppades och vinstkoncernerna fortsatte att stegra sina uttag.
I februari 2024 hände något intressant på skolmarknaden. Mångmiljardären Roger Akelius köpte en fjärdedel av aktierna i AcadeMedia, den allra största skolkoncernen, från den tidigare huvudägaren Mellby Gård. Som största ägare ville han nu ”slopa höga vinster och aktieutdelningar och istället låta pengarna gå till eleverna”. Han tyckte att man måste välja mellan ”utdelning eller utbildning”.
Detta upplevdes som hotfullt av de vinstdrivna skolkoncernerna. Det var så hotfullt att direkt när Akelius hade gjort sitt uttalande om att avskaffa vinst till förmån för eleverna började värdet på aktierna i AcadeMedia gira nedåt – på endast en dag sjönk de med 11 procent. ”I Dagens Industri kunde man läsa att koncernen nu inte hörde hemma på börsen och i Affärsvärlden att Akelius planer ”vore en stöld från övriga ägare”.
AcadeMedia ägs till cirka 60 procent av utländska fonder där anonyma investerare har placerat pengar. Det är fonder med namn som Cobas Asset Management SGIIC SA, LOYS AG, Capital Group, DWS Investments, Taiga Fund Management AS och Dimensional Fund Advisors. Dessa utländska kapitalägare gick samman och hävdade sina intressen genom en ”motattack”. Säljaren Mellby Gård backade då från försäljningen.
Om Akelius hade fått köpa och lyckats sätta utbildning före utdelning så hade det naturligtvis även hotat andra skolkoncerners ägare, som till exempel den riskkapitalfond som äger Internationella Engelska Skolan. Akelius hot om att som största ägare i AcadeMedia ta bort vinstuttaget fick alltså aktierna att sjunka rejält.
Hur var det då häromdagen när Magdalena Andersson lanserade att de ”på något sätt” ska ta bort vinsten inom förskolan? Blev kapitalisterna och ägarna till skolkoncernerna rädda? Sjönk några aktier? Nej inte alls. Dessa ägare har ju under flera decennier sett att socialdemokraternas ledningar aldrig på allvar velat ifrågasätta vinstuttagen. Och, med tanke på att Magdalena Andersson verkar föredra att regera tillsammans med Centern och även andra högerpartier, är sannolikheten liten att de kommer driva kravet.
Samtidigt stärks nödvändigheten av att få bort vinstkoncernerna från skolan av den Pisarapport som kom den 8 september. Den visar att svenska 15-åringars resultat fortsätter att rasa. I både läsförståelse och matematik är resultaten nu de lägsta som uppmätts i Sverige sedan Pisa startade för ett kvartssekel sedan. Detta beror naturligtvis på flera faktorer. Den ökande segregationen i boende och mellan skolor liksom de ökande klassklyftorna är naturligtvis viktiga. Bristen på tillräckliga resurser till skolan och dess personal går inte heller att bortse från. Hur som helst: För att resurserna ska öka och stanna inom skolverksamheten måste vinstmöjligheten bort.
Om vi lyckas fälla Tidöregeringen och S återkommer till makten ska vi nagla fast partiet vid detta krav. Vi lägger rösten till vänster och V:s stopp för bolagsskolorna. S ska inte få slippa undan igen!