Två forskare vid Göteborgs Universitet tröttnade på att frågor om brott och utanförskap reducerades till ett politiskt slagträ. Därför bestämde de sig för att starta en egen podd där de kan säga saker rakt ut ur ett socialt rättviseperspektiv.
Inrikes|Erik Edlund
Med kriminella hälsningar är en podd som diskuterar brott och straff med avstamp i forskning om socialt arbete. Det är forskarna Kristina Alstam och Annelie De Cabo vid institutionen för socialt arbete på Göteborgs Universitet som sedan maj 2023 har spelat in nio informationsspäckade avsnitt i en studio på Medicinareberget. Podden handlar enligt deras egen beskrivning om ”socialt arbete, svåra frågor och obehagliga sanningar” och riktar sig till folk som inte själva forskar i de här frågorna.
I podden är Alstam och De Cabo inte rädda för att ge uttryck för sina egna åsikter i den här väldigt polariserade debatten, och lämnar forskarens vanliga objektivitet utanför studion.
– Vi är inte neutrala, vi är inte objektiva. Utan vi är lite politiska i den meningen att vi faktiskt tar ställning för det vi tror på utifrån socialt arbetes roll och uppdrag i samhället.
Därför varnar de redan i första avsnittet för att poddens innehåll kan vara lite upprörande för känsliga lyssnare som är rädda för en stark välfärdsstat, kollektivt ansvar, omfördelning av resurser och framförallt för rättvisefrågor.
I det allra första avsnittet som heter Att äga problemet går de två poddande forskarna rakt på sak och tar itu med frågor om ”etnifiering av fattigdom, och sociala problem i politiskt och ekonomiskt exkluderade områden”. För att förklara vad de menar med det tar de upp en ledartext från Göteborgsposten med rubriken Sluta skylla brottsligheten i Sverige på fattigdom, som de menar är ett skolboksexempel på just etnifieringen av fattigdom och sociala problem. Ledarskribenten skriver att skattesänkningar, ökade inkomstklyftor och ojämlikhet länge har varit vänsterns älsklingshypotes för att förklara brottsligheten i Sverige. Hon avfärdar i sin text alla socioekonomiska och strukturella förklaringsmodeller och vill istället lägga fokus på individuella egenskaper, bristande impulskontroll och, inte minst, barnuppfostran i inte minst familjer med utomeuropeiskt ursprung.
Den ene av de två poddande forskarna undrar om ledarskribenten ens har tänkt på att institutioner som skola och socialtjänst ”kan ha blivit lite avlövade de senaste decennierna. Kanske till en gräns där man får svårt att möta de reella behov som finns ute i områdena”. Hon säger att om skola och socialtjänst inte har de ekonomiska musklerna att fånga upp barn som har det svårt ”kan man tänka sig att det blir bekvämt att vältra över stora delar av det ansvaret på föräldrarna.”
Men Alstam och De Cabo tycker inte riktigt om uttryck som ”utanförskapsområden”. Sådana uttryck lägger, enligt de två forskarna, skulden för sociala problem i själva området. Därför pratar de hellre om den här typen av områden som ”politiskt och ekonomiskt exkluderade”, ”utestängda” eller ”bortprioriterade” av centrumstadsdelar där den politiska och ekonomiska makten koncentreras. De som bor i dessa politiskt och ekonomiskt exkluderade stadsdelar har inte samma möjligheter att försörja sig eller hitta en bra bostad. Det är dessutom en ganska stor skillnad i livslängd och hälsa om man jämför dessa områden med mer välbärgade områden. De sammanfattar med att detta i grund och botten handlar om fattigdom och klass.
– Men man kanske också ska påminna om att det idag är så att individer med vissa etniciteter allra främst hamnar i dessa positionerna. Så när man pratar om etnifiering av fattigdom är det det man menar.
Alstam och De Cabo drog igång sin podd för att de var frustrerade över hur frågan om kriminalitet och våld används som en politisk slagpåse, och hur lite det hörs om sociala frågor i den debatten.
I första avsnittet av Med kriminella hälsningar pratar de om hur kriminaliteten allt mer har politiserats. Med det menar de att ”med hjälp av kriminalitet vinner man val” och tar den senaste valrörelsen som ett exempel där många viktiga frågor verkade ha glömts bort helt, för att kriminaliteten var intressantare att prata om. De tar upp problemen i äldreomsorgen som ett exempel på en fråga som fick betydligt mindre fokus än den borde ha fått.
– Det är helt obegripligt med tanke på att vi nästan alldeles nyss har gått igenom en pandemi som blixtbelyste bristerna i äldreomsorgen!
De två forskarna menar att kriminaliteten fungerar som ett enande politiskt projekt där nästan alla riksdagspartier är överens. De lyfter också fram att det nästan enbart var gängvåldet som diskuterades under valrörelsen, men det inte alls pratade om sk. ”white collar-crimes”, skattesmitning, förskingring och andra typer av ekonomisk brottslighet som begås av mer resursstarka grupper. Trots att ett enda brott av det slaget kan kosta samhället hundratals miljoner.
– Det betyder kort och gott att det bara är viss kriminalitet som är politiskt lönsam att lyfta fram.
I varje avsnitt av Med kriminella hälsningar har de en inbjuden gäst i studion för att diskutera avsnittets ämne. I det första avsnittet har de en enhetschef på UngAngered som inbjuden gäst för att prata om sociala frågor och om ungas brottslighet. Han ger bland annat sin syn på varför samhället misslyckats med att stoppa rekryteringen av unga till kriminella gäng.
– Det är just för att vi skapat det här utanförskapet, eller segregationen. Man växer upp i sin bubbla lite utanför det ordinarie samhället. Man känner inte riktigt tillhörighet, om jag generaliserar, med resterande samhälle och Sverige. Utan man är lite utanför och man har också behandlats sämre. För så är det rent krasst.
Andra ämnen som avhandlats i Med kriminella hälsningar är Tidöavtalets kriminalpolitik, huruvida hårdare straff fungerar, överklass-brott, kvinnors kriminalitet och gangsta-rap.