Det brasilianska parlamentet har godkänt en lag som, om den blir verklighet, innebär stora strafflindringar för de som dömts till långa fängelsestraff för förberedelser för en statskupp, bland annat den tidigare presidenten och högerextremisten Jair Bolsonaro.
Utrikes|Göran Kärrman
Bolsonaro har dömts till 27 år och tre månader, vilket i praktiken innebär upp till 8 år inlåst i en cell och därefter resterande delen av straffet i sitt hem. Den nya lagen innebär att tiden som inlåst i en cell skulle bli mellan 2 och 4 år.
Landets president, Lula da Silva har lovat att lägga in sitt veto mot lagen och den kommer då att återremitteras till parlamentet. För att upphäva vetot krävs kvalificerad majoritet både i representanthuset och senaten.
Upphävs vetot går saken sannolikt vidare till Högsta Domstolen, samma domstol som avkunnat domarna.
En av de dömda kuppmakarna, den fd chefen för den civila underrättelsetjänsten ABIN och medlemmen av representanthuset, Alexander Ramagem, har flytt landet och sökt skydd hos Donald Trump i USA.
Bolsonaroanhängarna i parlamentet har desperat försökt att rädda tre ledamöter som av olika skäl inte fullgör sitt uppdrag: det gäller dels Alexander Ramagem, som dömts till ett långvarigt fängelsestraff (men nu flytt landet), Eduardo Bolsonaro, son till Jair som sedan i april 2025 befinner sig i USA i självpåtagen landsflykt och Carla Zambelli, även hon dömd till fängelse, bla för att hon betalt en datahackare att göra intrång i landets valsystem. Zambelli sitter för närvarande i finkan i Italien. Brasilien har begärt henne utlämnad.
Efter ingripande av Högsta Domstolen har nu de tre, till slut, fråntagits sina platser i parlamentet.
Ilskan mot de häpnadsväckande manövrerna i parlamentet har utlöst starka protester från vänstern och den 14 december hölls demonstrationer runt om i landet. “Parlamentet är folkets fiender” och “Ingen amnesti för kuppmakarna” var några av de paroller som lyftes fram.