Kulturen

Det är omöjligt att ge hans bok En musikalisk valp full rättvisa i en enda recension eftersom den är fullsprängd av historier om möten med människor i Sverige och internationellt och ständigt nya kulturprojekt, sånger och samarbeten. Som ett fantastiskt kaleidoskop sprider texten ut sig runt vissa teman, snarare än i tidsordning. Han är trubadur och sångare, skådespelare och fredsaktivist, Pride-organisatör och operaskolestudent för att bara nämna några roller.

Med en allvarlig sinnlighet kunde hon skriva fram barnets filosofiska universum. Hon förstod och begripliggjorde de enorma rymder som finns i ett barns tankevärld. Hennes fingertoppskänsla för det vardagsmystiska – det hemliga, det som vi ibland bara kan skymta i ögonvrån – var djupgående. I år skulle Maria Gripe ha fyllt hundra år. Det är sexton år sedan hon lämnade jordelivet. Men hennes böcker lyser fortfarande med en obändig livskraft.

Clara Matteis bok Kapitalets ordning skildrar hur borgerligheten med hjälp av åtstramningspolitik tog tillbaka det politiska initiativet vid en tidpunkt när dess välde genomgick sin allvarligaste kris någonsin.

Vi lever i en tid då krig är ledordet. Få är rösterna som talar om fred. Men det finns undantag. Ett sådant är det nystartade nätverket Lysistrate i Umeå. Med banderoller, gatuteater och ett drama från antiken vill de höja en annan röst. En röst som säger att krig inte är enda vägen framåt. Att nedrustning är möjlig. Att fred är ett ord med kraft att förändra världen.

En tidningsbild dröjer sig kvar i minnet. Kritvita stränder och turkost vatten i en swimmingpool. Bredvid står hopfällbara stolar där soltörstande turister sitter bekvämt tillbakalutade. Himlen bakom är svart av brandrök. Semesterparadis står bokstavligen i lågor och turister på plats evakueras samtidigt som nya flygs dit. Andreas Nyman har svårt att kasta av sig känslan av att leva i den yttersta tiden.

På morgonen 14 juni 2001 – samtidigt som Bush landade på Landvetter – spärrade polis av Hvitfeldtska gymnasiet i närheten av Götaplatsen. Göteborgs kommun hade hyrt ut Hvitfeldtska till omkring 500 unga aktivister. Fler än 450 av dem greps av polisen under det som i medierna brukar beskrivas som startpunkten för Göteborgskravallerna.

Det är snyggt. Det är roligt. Det är galet. Det är lite för mycket ”snaffs och snuffs”. Norrbottenteaterns uppsättning av Kollektivet – av och med Sven Björklund och Linda Wincent – är som en samling knasiga sketcher någorlunda sammanhållna av en övergripande historia: den om tuttkollektivet i Sattajärvi utanför Pajala. En skruvad version av något som skulle ha kunnat hända under den så kallade gröna vågen på 1970-talet.

En mager man med glasögon och ett leende som är så milt och vänligt att det kan få vem som helst att slappna av och börja prata. Som kan doppa sin penna i bläcket och teckna fram becksvarta skeenden i världen på ett sätt som öppnar våra ögon och låter oss se precis hur det är. Den som mött Joe Sacco – om än bara för ett par minuter – förstår ganska snabbt varför han har kunnat sätta ett sådant avtryck med sina knivskarpa, journalistiska serieromaner: han lyssnar, ser och begriper.