FN:s organ för palestinska flyktingar, UNRWA, har förbjudits av Israel att verka i landet och på ockuperade områden i Palestina. Samtidigt har flera länder dragit in sitt stöd till organets viktiga verksamhet. Det kommer göra att det blir mycket svårare för UNRWA att få in förnödenheter i Gaza. Agerandet är ett hårt slag mot UNRWA:s verksamhet, och inte minst mot de drygt två miljoner flyktingar som är beroende av den.
Utrikes|Erik Edlund
USA har också kapat banden till UNRWA. Den 4 januari undertecknade Donald Trump en presidentorder att inte bidra till UNRWA:s viktiga verksamhet. Trumps besked kom samma dag som han hade ett officiellt möte med den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu. Netanyahu har länge anklagat UNRWA för att vara ”partiskt mot Israel”. Biden-administrationen pausade USA:s stöd till UNRWA redan 2023, efter Hamas attacker mot flera platser i södra Israel 7 oktober. Trump har sagt att Egypten och Jordanien tillsammans med andra arabstater borde ta emot befolkningen i det krigshärjade Gaza för att bereda plats för ett ”Mellanösterns riviera” i Gaza. Trumps förslag har fördömts från flera olika håll. Tysklands utrikesminister säger att Gaza tillhör palestinierna, och att det vore mot internationell lag att tvångsförflytta dem.
FN:s generalförsamling antog i december förra året en resolution som begärde att Internationella domstolen (ICJ) skulle klargöra vilka skyldigheter Israel har för att underlätta grundläggande humanitära insatser till palestinier på ockuperade områden.
— Israels brutala krigföring i Gaza innefattar urskillningslösa och oproportionerliga attacker samt åtgärder som hindrar befolkningen från att ta emot humanitär hjälp. Detta strider mot krigets lagar, sa den norska utrikesministern Espen Barth Eide.
Resolutionen lades fram av Norge, och 137 länder, däribland Sverige, röstade för den. Men nu när Israel har förbjudit en av de ytterst få livlinor Gaza har, har den svenska regeringen stoppat stödet till UNRWA. Regeringen gjorde detta trots att andra biståndsorganisationer har påpekat att UNRWA är de enda som har infrastrukturen som krävs för att få in förnödenhet i Gaza, och är ryggraden i alla humanitära insatser.
Beslutet bygger bla. på anklagelser mot en liten del av UNRWA:s 30 000 medarbetare om kopplingar till Hamas. Efter att anklagelserna framförts avslutade UNRWA de utpekade medarbetarnas anställningar och begärde en transparent och oberoende utredning. FN:s högsta organ för interna utredningar, OIOS, har tagit sig an frågan. Men många kritiska röster menar att anklagelserna bara är ett svepskäl, och att det verkliga skälet är att stoppa en av ytterst få vägar att få in mat och förnödenheter i Gaza.
UNRWA är den främsta humanitära organisationen som verkar i Gaza. Organisationen driver skyddsboenden för över en miljon människor, och förser Gazas hårt prövade befolkning med mat och grundläggande sjukvård, även under de mest intensiva striderna. Sedan Hamas attacker mot Israel 7 oktober 2023 och starten på Israels därpå följande anfallskrig har UNRWA delat ut matpaket till nästan två miljoner människor och genomfört runt sex miljoner medicinska insatser mot den allt allvarligare hälsokrisen i Gaza. Det är inte bara attacker och bombningar som lett till att människor behöver vård. UNRWA:s personal måste nämligen hantera efterverkningar av den typ som följer på alla krig.
Överfulla flyktingläger, svält och brist på rent vatten har bla. lett till utbrott av luftvägsinfektioner, diarré och gulsot. UNRWA:s personal har gjort sitt bästa för att hålla jämna steg med den tilltagande hälsokrisen genom att behandla så många patienter som möjligt, samtidigt som man delat ut tusentals doser vaccin. UNRWA har också ansvaret för över 300 grundskolor.
Just nu råder en vapenvila mellan Israel och Hamas, och ett välkommet avbrott i de direkta krigshandlingarna. Men den humanitära katastrofen i Gaza fortsätter. Livet var inte lätt innan det fullskaliga, kriget. Men det folk kommer tillbaka till nu är ett samhälle helt slaget i spillror. Hälften av alla byggnader är obeboeliga, de flestsa sjukhusen och 90 procent av skolorna är utslagna. Infrastrukturen är förstörd, och i varje familj finns döda, skadade och traumatiserade.
— Vem ska dela ut mat och ge sjukvård om UNRWA tvingas avbryta sitt arbete? frågar UNRWA:s talesperson Juliette Touma i en intervju i SkyNews.
— Om det här förbudet upprätthålls riskerar den här bräckliga och efterlängtade vapenvilan att kollapsa.
Den israeliska regeringen säger att de inte kommer backa från sitt beslut att förbjuda UNRWA. Men UNRWA är precis lika bestämda.
— Vi kommer stanna och göra vårt arbete så länge vi kan, säger Juliette Touma.