Den tidigare presidenten i Filippinerna Rodrigo Duterte har gripits av Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) för brott mot mänskligheten.
Utrikes|Erik Edlund
Han anklagas för att vara ansvarig för ett stort antal mord på civila under sitt blodiga ”krig mot drogerna”. Först som borgmästare i Davao, och sedan som president. Enligt vissa uppskattningar har över 30 000 civila fallit offer, främst unga män i storstädernas fattiga områden. Offren dödades av polis eller av okända gärningsmän. Vittnesmål och bevis pekar på att många av offren varit obeväpnade och helt oskyldiga.
Duterte tros vara ansvarig för tusentals dödsfall, men ICC har valt att fokusera på ett antal specifika fall för att underlätta rättsprocessen.
Gripandet ägde rum på flygplatsen 11 mars, och efter gripandet blev Duterte satt på ett flygplan till ICC i Haag.
ICC:s mandat beror på Romstadgan. Filippinerna lämnade dock det avtalet 2011 under Dutertes presidentskap. Han räknade därför med att vara oåtkomlig för ICC, och hånade öppet domstolens försök att ändå få honom utlämnad.
Att han till sist greps möjliggjordes av en kombination av två faktorer: Internationella brottsmålsdomstolen förklarade sig kunna agera på handlingar som begåtts före 2018 och den nuvarande presidenten, Ferdinand Marcos Jr. godkände att han skulle gripas och föras till Nederländerna.
Att president Marcos till slut gick med på att få Duterte utlämnad beror, enligt en artikel av Pierre Rousset i franska vänstertidningen l’Anticapitaliste, på konflikter mellan de två rivaliserande familjedynastierna Marcos och Duterte. De två familjerna har turats om att sitta vid makten i decennier, och ibland har det rått en bräcklig allians dem emellan. Utlämnandet av Duterte till Haag tyder på att den alliansen nu definitivt är bruten.