Kina hotar Taiwan med krig

Den senaste tiden har spänningen stegrats i konflikten mellan Kina och Taiwan. Det retoriska tonläget har trappats upp, samtidigt som Kina även genomfört en militär styrkedemonstration i taiwanesiska farvatten. Situationen blir ännu mer hotfull mot bakgrund av USA:s marina närvaro i Sydkinesiska havet.

Opinion|Anders Karlsson

Det började med att Taiwans president kallade Kina för ”en fientlig utländsk makt”, ett hårdare
språkbruk än vad landet någonsin tidigare använt. Kina replikerade med en storskalig militärövning
under två dagar där fartyg omringade Taiwan och flyg kretsade över ön. För första gången hotade
också Kina Taiwan i termer av ett möjligt krig och att det nu var ”sista varningen”. Vi ska dessutom
ha i minne att Kinas president och starke man Zi Jinping svurit på att Taiwan ska tas tillbaka, ”om
nödvändigt med våld”. Spänningen blir än mer påtaglig mot bakgrund av USA:s militära närvaro i
Sydkinesiska havet, att amerikanska och kinesiska hangarfartyg ligger och lurpassar på varandra.

USA, som förser Taiwan med vapen, har alltid understrukit att man ”står bakom” Taiwan, men utan
någon närmare specificering. Frågan är hur USA kommer att agera vid ett eventuellt kinesiskt
invasionsförsök? Kommer man nöja sig med att förse Taiwan med militärt materiel, underrättelser
och rådgivning? Eller ger man sig direkt in i striderna, kanske till och med genom att bomba Kina?
Riskerar vi att få ett regelrätt krig mellan två kärnvapenmakter?

Men har inte Kina några fog för sina anspråk? Är inte Taiwan en naturlig del av Kina? Under1600-
talet började en inflyttning till Taiwan av migranter från sydöstra Kina. Ön kom sedan, efter endast
några decenniers långt nederländskt kolonialt mellanspel, att från 1683 inkorporeras i den kinesiska statsbildningen. Åren 1895-1945 ockuperades Taiwan av Japan, varefter det återgick till Kina. Efter att Maos bondearmé 1949 tagit makten blev Taiwan tillflyktsort för Chiang Kai-sheks
nationaliststyrkor – tillsammans med en söndervittrad statsapparat. Totalt handlade det om ungefär två miljoner människor, till en ö där befolkningen då uppgick till sex miljoner.

Under den japanska ockupationen växte det fram en självständighetsrörelse vilken inte heller såg på Chiangs nya kinesiska styre från 1945 med blida ögon. Det hela kulminerade i ett uppror under februari-maj 1947 där regimen med ytterst brutala metoder likviderade tiotusentals självständighetsivrare.

Under Chiang Kai-sheks ledning kom Taiwan att utvecklas till en enpartidiktatur med militära
undantagslagar. Landet kom dock under 1980-talet att inleda en påtaglig demokratisering, samtidigt som kapitalismen återupprättades i Kina under ett ograverat hårt auktoritärt styre. Den starkaste oppositionskraften, det liberala Demokratiska progressiva partiet (DPP), tilläts 1986 att verka fritt, året därpå hävdes de militära undantagslagarna och en fri fackföreningsrörelse såg senare dagens ljus. År 1992 hölls de första allmänna valen till den lagstiftande församlingen.

Det taiwanesiska folket har under seklernas lopp utvecklat ett medvetande om sig självt som nation och har idag all rätt till självbestämmande. Men i den imperialistiska konflikten mellan USA och Kina lutar inte vi socialister mot någondera parten. Vi vänder oss också kraftigt mot den svenska regeringens så tydliga ställningstagande på USA:s sida. Filippinernas övärld är belägen i Sydkinesiska havet. Nationen har under Ferdinand Marcos Jr:s ledning återigen blivit en spjutspets för USA:s strävanden i området med idag nio amerikanska militära baser. Det är med största sannolikhet utifrån påtryckningar från Washington som Sverige ingått ett samarbetsavtal om anskaffning av militärt materiel med just Filippinerna.

Idag är USA således Taiwans enda leverantör av vapen och en involvering av ytterligare nationer
skulle bara förstärka den hotande krigsrisken. Ekonomiskt är redan Taiwan väl integrerat i det rådande världssystemet, allra främst genom sin högteknologiska tillverkning av avancerade
mikrochips, och även Taiwan och Kina har ett ymnigt ekonomiskt utbyte. Men
politiskt/diplomatiskt tenderar Taiwan att bli alltmer isolerat. All världens länder bör på det planet
behandla Taiwan som en fullständigt jämlik nation, trots att åtgärder av det slaget har ett pris i form av kinesiska bestraffningar.