Det är nästan inte möjligt att ta in vår samtid helt och fullt. Den är för brutal. För rå. För omänsklig. Den gör för helt enkelt för ont.
Men ingen av oss, inte en enda, har rätt att blunda och slå dövörat till. För nu lever vi i monstrens tid. Och just i monstrens tid krävs det att vi gör allt, allt, allt som står i vår makt för att hitta vägen vidare, ut i ljuset, bortom bergen
Krönika|Emma Lundström
Monster bekämpas. Ingen har väl någonsin hört talas om motsatsen.
Så vad har vi att kämpa mot?
Folkmord, avhumanisering, klimatförnekelse, hat, miljöförstöring, polarisering, avdemokratisering, kärnvapenvansinne, kapitalismens panik inför sin förestående död, nazistiska ulvar i fårakläder som älskar sionismen men hatar judiska fredsaktivister…listan är oändlig. Just nu.
För monstren är här.
Vi har en stormakt som håller på att falla samman. Ett sådant monster är livsfarligt. För hela planeten. Bisarrerierna är bortom kontroll. Trump och Musk golfar på demokratins grav. Godkänner djuphavsgruvdrift. Fängslar oliktänkande. Avvecklar alla samhälleliga skyddsnät. Dricker drinkar på hatets barrikader.
När dessa Jokerliknande kapitalistclowner till slut erkänner att det pågår ett folkmord, så är det inte det verkliga, i Gaza, utan ett påhittat, på vita i Sydafrika. Det är inte längre läge att häpna.
Monstren är här.
Sitter de inte i Vita huset så dödar de palestinier med ett leende på läpparna och gör sig löjliga över palestinska barn som förlorat sina föräldrar, klär ut sig i kläder som tillhört barn som de dödat.
Dessa barn.
Barn som svälter. Barn som ligger och blöder till döds eftersom sjukhus och ambulanser har bombats sönder och samman. Barn som inte vet vart de ska ta vägen i en samtid som ser på när de utrotas. Utan att ens höja på ögonbrynen.
Bara bada bastu, eller hur var det nu?
I Ukraina pågår kriget. Dygnets alla timmar. I Jemen är 24 miljoner människor i behov av nödhjälp för att överleva. Sudan står inför en av världens allvarligaste humanitära kriser.
Och så Gaza. Detta inferno. Där ett folk som en gång utsattes för ett fruktansvärt trauma, nu utsätter ett annat folk för ett liknande trauma.
Det har forskats kring det där. Hur offer kan bli förövare och som förövare upprepa historien.
Men inte alla. Det finns också väldigt många människor som väljer att inte upprepa vad de utsatts för. Som väljer en annan väg framåt. Som aktivisterna i Jewish Voice for Peace. Som alla de israeler som sätter sig ned och protesterar med bilder på dödade palestinier i händerna. Alla de judiska människor som vägrar acceptera ett folkmord i judendomens namn.
I Sydafrika pågår inget folkmord. Det som pågår där är kapitalismens dödsryckningar. Precis som i resten av världen. Ryckningarna är bara värre på vissa platser. De kapitalistiska exploatörerna mer eller mindre brutala i sina försök att utvinna det sista ur jorden.
Till vilket pris som helst.
Ett dysfunktionellt system som känner av sin förestående död är ett monster. Det går över lik för att suga ut det sista av sin tid.
Ett sådant system gör att mörkret ibland känns så kompakt att det är svårt att andas.
Som när det där utländska storbolaget får tillstånd att bryta ännu mer kalk på ön där du bor och du vet att grundvattensystemet är extremt känsligt och att exploateringen redan är ohållbar som det är. Eftersom ni har torka och bevattningsförbud under större delen av året. Och regionen har satsat på att bygga kryssningskaj av storbolagets miljöfarliga avfallsmaterial, istället för att säga: Nej. Hit men inte längre.
Då är det svårt att andas.
Också för att detta tillståndsbeslut – som är avgörande för öns framtid – drunknar i allt detta andra. I denna malström av mörker som är samtiden. Där motstånd krävs på så många fronter att många faller av. Inte orkar. Bara inte orkar ta in mer. När det är som viktigast att orka. Att hålla ut.
För monstren är här och det finns ingenstans att gå.
Utom i demonstrationstågen. Där finns det fortfarande mänsklighet.
Och vi har inget val. Vi måste orka. Bekämpa monstren. Annars har vi ingenting.
Om vi tiger still medan de låter ett folk utplånas, medan de avvecklar vår demokrati, medan de för oss mot den kapitalistiska malströmmens mörka mitt, då kan vi inte längre kalla oss människor.
Då slutar vi också som monster.