Klimatförnekare använder sig av vetenskaplig estetik för att förstärka och legitimera sitt budskap. Samtidigt framställs deras främsta motståndare, klimataktivisterna, som känslostyrda och irrationella.
Det visar en studie gjord av forskare från Göteborgs och Amsterdams universitet, som undersökt hur klimatförnekare kommunicerar online.
Miljö|Maria Jervelycke Belfrage
Enligt ett pressmeddelande från Göteborgs universitet, visar studien att desinformation inte bara handlar om felaktiga fakta, utan även om hur dessa fakta ser ut och känns. I dagens digitala medielandskap sprids budskap genom bilder, memer och visuella berättelser som påverkar oss på ett ögonblick, innan vi ens hunnit tänka.
— Genom att förstå den estetiska logiken bakom klimatförnekelse kan vi också förstå varför den är så effektiv, säger sociologen Anton Törnberg som är en av forskarna bakom studien.
Forskningen bygger på en analys av digital kommunikation från åtta centrala aktörer inom klimatdesinformation i Sverige. Materialet omfattar 17 848 onlineposter som kombinerar text och bild, publicerade på bloggar och webbplatser mellan 2010 och 2023. I analysen framträder tydliga strategier som klimatförnekarna använder sig av. En av dem handlar om att framställa sig själva och sitt eget budskap som rationellt och objektivt, snarare än ideologiskt, genom att skapa en aura av vetenskaplighet.
— Det sker genom att använda en vetenskaplig estetik med grafer, diagram och tekniska resonemang, ofta ackompanjerade av en retorik som signalerar neutralitet och objektivitet. Ett typiskt exempel är inlägg som visar en kurva över koldioxidutsläpp eller en satellitbild över globala temperaturer, säger Anton Törnberg.
Att klimatförnekarnas budskap faktiskt motsäger slutsatser från den etablerade vetenskapen hindrar dem alltså inte från att samtidigt låna dess uttryck. Det utgör vad forskarna kallar en vetenskaplig mimikry. Det betyder att klimatförnekarna avvisar forskarsamhällets auktoritet, men kopierar eller härmar dess språk, form och visuella estetik för att vinna trovärdighet.
En annan strategi som används går ut på att utmåla motståndarsidan som irrationell. Klimataktivister skildras som styrda av känslor snarare än förnuft och faktabaserade argument. Kontrasten används för att underbygga ett narrativ där “den rationelle skeptikern” står mot “den hysteriska klimatsekten”.
— Bilderna som används är ofta tagna i intensiva ögonblick, och visar till exempel arga ansikten, kaotiska demonstrationer och människor som skriker eller gråter, säger Anton Törnberg. I vissa fall används memer och parodier där Greta Thunberg framställs som hysterisk, religiös eller barnslig. Ibland förekommer bilder av henne i en helgongloria eller i sällskap av sin egen staty.
Enligt Anton Törnberg används denna taktik också för att angripa klimatpolitikens ideologiska rötter, som ofta framställs som sekteristiska eller totalitära. Det kan vara genom memer och bilder som anspelar på Mao Zedong. Andra använder bilder på Joseph Goebbels, vilket ska antyda att dagens klimatkommunikation är propaganda.- I vissa fall ersätts hakkorset med återvinningssymbolen på en nazistliknande armbindel, en visuell strategi som utmålar miljörörelsen som auktoritär och manipulativ, säger Anton Törnberg.
Digital publicering: Scopus – Document Details, The aesthetics of climate misinformation: computational multimodal framing analysis with BERTopic and CLIP, av Anton Törnberg, docent i sociologi, Göteborgs universitet och Petter Törnberg, docent i digital samhällsvetenskap, Universitetet i Amsterdam