▶ Militären ges rätt att bomba med skarp ammunition
▶ Stora miljövärden står på spel
▶ Dricksvattnet hotat för 100 000-tals svenskar
Ledare|Vecka 25
Vättern – Sveriges näst största sjö och Europas sjätte största insjö – finns det för ögat någon vackrare vy än den som spelas upp vid en färd från Gränna mot Jönköping längs med dess stränder. ”Naturens krafter verkar på ett hemligare och underbarare sätt i denna sjö än annorstädes”, diktade också biskop Olaus Magnus redan på 1500-talet.
Vättern och dess omgivningars växt- och djurliv är rikt och på många sätt unikt, många av arterna är ovanliga och finns annars bara i norra Sveriges fjällvärld. Vi har därtill ett fiske som ger stora fångster av bland annat gädda, röding och lax. Dessutom står Vättern idag för runt 300 000 svenskars dricksvatten, och då inte bara till de som bor i kommunerna runt sjön utan även till invånarna i de folkrika Norrköping och Linköping – och för framtiden finns det även planer på att till och med Storstockholm ska anslutas till denna källa.
Mörka moln har dock sedan länge lägrats vid horisonten. Det finns planer på att börja borra efter fossilgas i Motalabukten, ett hot som dock för tillfället verkar mindre akut. Värre är det med att ett bolag från Kanada ligger på om att få bryta sällsynta jordartsmetaller i Norra kärr, beläget mellan Gränna och Ödeshög. Om det skulle öppnas en gruva är risken uppenbar att stora mängder giftigt vatten skulle hamna direkt ut i sjön. Bolaget har tidigare i domstol nekats brytning, men har nu kommit in med en ny ansökan om tillstånd. Allra värst är dock militärens ständiga krav att få utvidga sin verksamhet i form av flygningar, bombningar och skjutningar över Vättern, med förläggningarna i Karlsborg som utgångspunkt.
Alla dessa hot mot miljö- och livsbetingelser fick till konsekvens att människor runt sjön gick samman och i maj 2013 bildades Aktionsgruppen Rädda Vättern. På sin hemsida skriver man följande om hotet från den militära verksamheten:
”Övningarna i Vättern skadar vattnet och miljön på flera nivåer. Ammunitionsrester med farliga ämnen lämnas kvar i sjön och sprider bly, koppar, legeringsmetaller, plast och andra miljögifter till djur och dricksvatten, samt förstör lekbottnar för fiskar. Karlsborgs flygplats är en av de största punktkällorna till PFAS-förorening i Vättern. Stora mängder flygbränsle sprids på låg höjd över sjön och jordbruksmarker. Ekosystem som är helt avgörande för att rena vattnet skjuts sönder. Bullret förstör livsmiljön för djur och människor, såväl friluftsliv som boende och djurhållning påverkas. Därtill utgör flygets övningar, som bland annat innebär utbildning av oerfarna piloter, stor fara för haverier med risk för mycket allvarliga konsekvenser för såväl boende i området, som den känsliga och unika miljön”.
Vi har under flera års tid haft en lång och segdragen kamp mellan Aktionsgruppen – med understöd från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och andra miljöorganisationer – och militären. Glädjande nog har också protester genomförts i samarbete med Svenska kyrkan. Kyrkklockor har ringt och vårdkasar tänts på samma sätt som man förr varnade för ofärd och krig.
I förra veckan kom så dråpslaget när regeringen gav militären alla behövliga tillstånd för att med stridsflyg över Vättern bomba med en ännu mer miljöförstörande skarp ammunition, en verksamhet som tidigare endast varit hänvisad till skjutfält utanför Luleå: ”Vi har stor respekt för miljövärden men vi måste också kunna bygga ut den svenska försvarsmakten när vi har det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan kalla krigets dagar”, förklarade statsminister Kristersson (SVT-Nyheter, 12/6).
År 2023 antog riksdagen en motion från Miljöpartiet att värnandet om Vätterns miljö utgör ett riksintresse, ett intresse som dock nu verkar väga lätt gentemot militarismens domedagsbasuner – den fortsätta kampen för Vättern angår oss alla!