- Liv och hälsa måste gå före lönsamhet
- Avskaffa patenträttigheterna för läkemedel
- Läkemedel ska vara en rättighet inte en vara
Ledare | Vecka 43
Det orimliga med kapitalismen framstår ofta som tydligast när det gäller rätten till liv och hälsa. Ska den rätten få begränsas av stora bolags vinstintressen eller ska liv och hälsa gå före lönsamhet?
En organisation som ofta uppmärksammar denna motsättning är Läkare utan gränser. Under hösten har man satt fingret på rätten till vaccin, både mot covid och mot hiv.
När det gäller covidvaccin betonar Läkare utan gränser att miljontals människor i fattiga länder fortfarande väntar på sin första dos. Och trots att en pandemi inte känner några gränser så har ”Sverige och andra rika länder bokat upp majoriteten av vaccindoserna mot covid-19 medan de fattiga blivit utan”.
Det enda som kan stoppa pandemin är att göra vaccinet tillgängligt för alla och överallt. Det handlar inte bara om att dela med sig av det som finns utan också om att gå emot patentskyddet så att fler kan tillverka vaccin själva. Chefen för Världshälsoorganisationen (WHO) stöder ett förslag om att pausa patenten för vaccinen. Då skulle även fattiga länder kunna börja producera vaccin i stor skala. Det skulle också minska huggsexan om doserna.
Enligt FN-programmet UNAIDS levde 41 miljoner människor i världen med hiv år 2025. Av dessa var 1,3 miljoner barn på 0-14 år. Under samma år smittades 1,2 miljoner människor av hiv och 570 000 människor dog i aids-relaterade sjukdomar. Läkare utan gränser har även här uppmärksammat problemet med patent och höga priser som gör att många fattiga människor inte kan få tillgång till vaccin. I en namninsamling kräver man att priset på hivmedicinen lenacapavir sänks, att det görs tillgängligt i alla länder där det behövs och att Läkare utan gränser får köpa in medicinen.
Enligt Läkemedelsverket har en injektion med lenacapavir (som marknadsförs under namnet Yeytuo) ”visat sig vara mycket effektiv för att förebygga HIV-infektion”. Men problemet är återigen patenträttigheter och krav på maximal lönsamhet. Det USA-baserade företaget Gilead Science har patent och monopol på försäljningen. Gilead grundades i juni 1987 och började växa kraftigt under 2000-talet. Om man letar efter rubriker om Gilead i Dagens Industri så ser man flera som talar om stora uppköp, ”rusningar” efter aktier i bolaget och börsuppgång. Gilead är ett mycket lönsamt bolag. När det gäller deras prissättning på hivmedicinen skriver Läkare utan gränser att Gilead ”tar ut hundratusentals kronor per patient och år, trots att behandlingen skulle kunna säljas till ett avsevärt lägre pris”.
Men problemet med läkemedel som en vara har även visat sig I Sverige. Det har handlat om 100 000-tals personer som behöver olika viktiga mediciner, men inte fått tag på dem. Det har varit brist på kortisontabletter, vilket drabbat allergiker. Det har varit människor med sköldkörtelproblem som inte har inte kunnat få tag på medicinen Levaxin. Det har varit brist på de ögondroppar som människor med grön starr är beroende av. När livsviktiga mediciner plötsligt är slut så är det ett uttryck för att marknaden inte fungerar. Åtminstone inte ifall vi menar att alla som behöver dessa mediciner ska ha tillgång till dem, då borde sådant som medicin över huvud taget inte distribueras via en marknad.
År 1970 ökade staten sitt inflytande över distributionen av mediciner genom att förstatliga apoteken. Det var under flera decennier ett välfungerande system. Men 2009 privatiserades apoteken. Det har inte – trots vad som sagts – ökat möjligheten att få tag på mediciner, tvärtom. Det har istället blivit svårare att få tag på receptbelagda mediciner. Dessutom har priserna stigit samtidigt som vinster hos de nu privatiserade apoteken slussats till skatteparadis.
Under början av 1970-talet, då apoteken förstatligades, krävde det socialdemokratiska ungdomsförbundet att även läkemedelsindustrin skulle förstatligas. Det var ett krav som tyvärr inte genomfördes. Istället har svenska läkemedelsföretag fusionerat sig med utländska partners. Läkemedelsbolagens makt har stärkts och samtidigt har de ökat sina budgetar för reklam/marknadsföring på bekostnad av forskningen. Gunnar Birgegård, professor emeritus vid Uppsala universitet sa till Aftonbladet 2017 att:
– Det är en bisarr situation att vi inte längre någonstans i världen har läkemedelsutveckling utan profitkrav. Det gör att utvecklingen snedvrides mot läkemedel som kan förväntas ge de största vinsterna och bort från fattiga människors och fattiga länders folksjukdomar.
Eftersom det är en internationell marknad med multinationella företag så räcker det inte med att (åter) öka det statliga inflytandet i Sverige. Det behövs beslut på internationell nivå. Men ett statligt ägande och kontroll över apotek och läkemedelsproduktion är också nödvändigt.