Sverige har fallit i Transparency Internationals rankning över världens minst korrumperade länder. Sverige är fortfarande i toppen bland länder med minst korruption, men har rasat två placeringar och är nu det mest korrumperade av de nordiska länderna. En stor del av orsaken till Sveriges ökande korruption anses vara landets generösa system för offentlig upphandling.
Inrikes|Erik Edlund
Experter varnar för att den ökande korruptionen hotar såväl demokratin som klimatarbetet. En stor bidragande orsak till korruptionen anses vara den organiserade brottsligheten som med bland annat infiltration och utpressning nästlar sig in i välfärdssektorn.
— Den utgör en grogrund för en alltmer sofistikerad korruption som påverkar välfärden och där även bolag utnyttjas som brottsverktyg. Välfärdsbrottslighet är många gånger i själva verket korruption, säger Transparency Internationals generalsekreterare Ulrik Åshuvud i ett pressmeddelande.
Ett område som fått Sverige att klättra nedåt i rankningen är offentlig upphandling. Sverige har en generös politik på området, och insynen i upphandlingar är alldeles för liten. Sverige saknar till exempel en nationell upphandlingsdatabas.
— Den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till 900 miljarder kronor per år och utgör ett särskilt riskområde för korruption. Inrättandet av en nationell upphandlingsdatabas behöver därför prioriteras.
En nationell upphandlingsdatabas är en centraliserad databas som innehåller information om offentliga upphandlingar och kontrakt.
Korruptionsindexet rankar den upplevda korruptionen i 180 länder och territorier över hela världen på en skala från 0 (extremt korrumperat) till 100 (väldigt hederligt). Sveriges poäng i den hundragradiga skalan har de senaste nio åren sjunkit från 89 poäng till 80. Det är den lägsta nivån sedan mätningarna började.
Danmark är det land som anses vara minst korrumperat med 90 poäng, följt av Finland (80 poäng), Singapore (87), Nya Zeeland (83) och Norge (81). I botten ligger Sydsudan med åtta poäng. USA ligger på 28:e plats med 65 poäng.
Sverige är inte det enda landet i Europa som haft en negativ trend i korruptionsindexet. Genomsnittspoängen för alla EU-länder har sjunkit för tredje året i rad. Den ligger nu på 62 poäng. Bland de europeiska länderna noterar Transparency International att framförallt Italien och Slovakien utmärker sig. I Italien, som ligger på 54 poäng i skalan, har den högerpopulistiska regeringen luckrat upp de lagar som ska förhindra otillåten påverkan och minskat insynen i hur landet använder EU:s omställningsstöd.
Korruptionen bidrar enligt Transparency International också till att förvärra klimatkrisen. Den undergräver klimatåtgärder när resurser styrs fel, och den möjliggör skadliga metoder och blockerar framsteg. Det handlar också om illegal handel med förorenande ämnen och illegal avverkning av skog.
Transparency Internationals korruptionsindex, Corruption Perceptions Index (CPI), mäter upplevd korruption i olika länder och bygger på enkätundersökningar med bla. forskare och personer inom näringslivet. Den mäter olika typer av korruption inom den offentliga sektorn.
Men vad spelar det för roll hur stor korruptionen upplevs vara? Det spelar stor roll, eftersom det riskerar att höja den verkliga korruptionen. Andreas Bågenholm är statsvetare vid Göteborgs Universitet och forskar på korruption. Han säger till Sveriges Radios P3 Dystopia att även om man kanske kan tycka att det inte spelar så stor roll vad folk tycker och tänker om graden av korruption, så är det egentligen mer allvarligt om det finns en uppfattning om att den är större än den är.
— Då kommer folk med väldigt stor säkerhet att agera på ett sätt så att det blir en självuppfyllande profetia.
Arbetet mot korruption handlar inte bara om att avslöja korruption, det handlar mer om att bryta korruptionens självförstärkande effekter.
— Att bryta korruptionsmönster handlar om att ändra uppfattningen hos befolkningen. Att det här faktiskt inte är ”hur det fungerar”. Att de allra flesta är ärliga och gör rätt för sig.
Det är också viktigt att komma ihåg att det finns motkrafter till korruptionen. Här har arbetarrörelsen en viktig roll att spela.
Varje år sker upphandlingar för flera miljarder i byggbranschen. Bristen på kravställning på de olika byggföretagen som anlitas gör dock, enligt facket Byggnads, att det finns risk att offentliga uppdrag går till kriminella företag och organiserad brottslighet. De har tagit fram en guide som ska hjälpa myndigheter och kommuner att veta vilka krav de ska ställa vid offentliga upphandlingar inom byggbranschen. Guiden, Offentlig upphandling – Byggnads krav för schyssta villkor, innehåller flera krav på områdena arbetsrätt och säkerhet. Bland annat ska byggföretagen ha kollektivavtal med ett svenskt fackförbund (”en självklarhet”, tillägger de), fördel till företag som har egenanställd personal, ett begränsat antal underentrepenörsled, och tydliga krav på uppföljning och kontroll kopplade till sanktioner.