Elbilstillverkaren Tesla har sedan februari flugit in strejkbrytare från utlandet för att arbeta på några av företagets verkstäder i Sverige. Detta är möjligt genom EU:s utstationeringsregler som gör att anställda under en begränsad period kan arbeta i andra EU-länder. Därför vill Vänsterpartiet göra ändringar i EU-lagstiftningen för att förhindra strejkbryteri, en ”Lex Tesla”.
INRIKES | Erik Edlund
Det var tidningen Dagens Arbete som i Maj avslöjade att Tesla sedan den 5 januari hade tagit in arbetskraft från flera europeiska länder för att utföra arbeten som är uttagna i strejk. Det är första gången sedan 30-talet som det förekommer organiserat strejkbryteri systematiskt på svenska arbetsplatser.
Det finns EU-regler som säger att en arbetare från ett EU-land har rätt att under begränsad tid jobba i ett annat medlemsland. Det kallas utstationering. Det krävs att det finns ett start- och slutdatum, och att varje utstationering anmäls till Arbetsmiljöverket. Det finns finns flera andra villkor, men däremot finns inga krav om att den utländska arbetskraften inte ska utföra arbeten som är uttagna i strejk.
Hanna Gedin (v) är en av de som kommer driva en Lex Tesla-lagstiftning i EU-parlamentet. Hon säger till Sveriges Radio att detta är mycket allvarligt, både för det som pågår på Tesla i Sverige och för hela den svenska modellen på arbetsmarknaden.
– Det ska inte vara möjligt att skicka strejkbrytare till Sverige och förstöra styrkeförhållandena på den svenska arbetsmarknaden.
Vänsterpartiet menar att lagstiftningen på området måste skärpas och även omfatta ett förbud mot att utnyttja EU:s fria rörlighet till att ingripa i pågående konflikter.
Jonas Sjöstedt (v) förklarar i en intervju i Dagens Arbete varför det är viktigt med en Lex Tesla i EU. Han säger att Teslas agerande underminerar konflikträtten och därmed den svenska modellen på arbetsmarknaden.
– EU har inskrivet i de grundläggande fri- och rättigheterna att konflikträtten är en rättighet inom EU. Och då kan inte EU samtidigt ha annan lagstiftning som undergräver den rättigheten.
EU:s stadga om grundläggande rättigheter skyddar redan idag strejkrätten. Stadgan innehåller de här raderna:
”Artikel 28 Förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder
Arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå kollektivavtal på lämpliga nivåer och att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk.”
Den ändring Vänsterpartiet föreslår skulle ytterligare stärka konflikträtten i EU.
LO:s nyligen valde avtalssekreterare, Veli-Pekka Säikkälä, är tveksam till att gå lagstiftningsvägen.
– I Sverige är huvudregeln att det är parterna som gör upp om regler och villkor på arbetsmarknaden, säger han till tidningen Arbetet.
Jonas Sjöstedt säger att det är självklart att arbetsmarknadens parter gör upp om regler och villkor, men att det inte är lika självklart att EU ska underlätta strejkbryteri. Han förklarar att det inte är en ny EU-regel för arbetsrätt, utan en ändring i ett direktiv som redan finns.
Nu återstår för Vänsterpartiets EU-parlamentariker att förankra förslaget först i den egna partigruppen och att sen försöka få med sig andra partier i andra grupper. Jonas Sjöstedt säger till Dagens Arbete att han hoppas på den socialdemokratiska och den gröna gruppen. Han har även förhoppningar på att få med sig enstaka borgerliga partier och ledamöter.
Det är än så länge osäkert när, eller om, Lex Tesla kommer tas upp i EU-parlamentet. Lagstiftningsprocessen kan vara både långsam och oförutsägbar. Det kommer i vilket fall som helst inte ske innan september när EU-kommissionen tillsätts. Fram tills dess hoppas Jonas Sjöstedt och de andra vänsterpartisterna i Bryssel ha pratat med, och fått med sig, tillräckligt många ledamöter.