Sveriges regering har inte tagit hotet från Trump på allvar. Hade man gjort det skulle det så kallade DCA-avtalet om fritt tillträde för amerikansk militär och utrustning vid sjutton militärbaser i Sverige aldrig ha undertecknats.
Det menar Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling som i dagarna kräver att regeringen river upp DCA-avtalet med USA.
Inrikes|Håkan Bomqvist
Vänsterpartiets Göteborgsdistrikt ställde sig på lördagen också bakom en motion om att göra kravet ”Inga Trumpbaser i Sverige – säg upp DCA-avtalet” till en viktig del i höstens valkampanj. Motionärerna skriver:
”I december 2024 undertecknade Sveriges utrikesminister DCA-avtalet, sex månader senare godkände Sveriges riksdag avtalet. USA:s militär har sedan dess rätt att fritt använda 17 överenskomna anläggningar och områden för sina syften. Delar av dessa får bara USA:s styrkor tillträda och använda. Avtalet ger även USA:s ”luftfartyg, fartyg och fordon” rätt att röra sig fritt på svenskt territorium (Artikel 11) och ger USA:s soldater immunitet mot svenska lagar. USA får dessutom förhandslagra militär utrustning i Sverige (Artikel 4) och inga garantier finns i avtalet mot att USA använder Sverige som bas för kärnvapen.”
Mot den bakgrunden föreslår Göteborgsdistriktet att parollen: ”Inga Trumpbaser i Sverige – säg upp DCA-avtalet” blir en viktig del i Vänsterpartiets valkampanj 2026 och att det ska finnas med i det offentliga valmaterialet som affischer, flygblad, debattartiklar och annat.
I Dagens ETC (9 jan) fick Svenneling frågan om vad en uppsägning av avtalet skulle innebära eftersom detta är tioårigt.
— Dels skulle det vara en väldigt tydlig signal till USA. Dels kan man använda samtyckesklausulen, paragraf 2 i DCA-avtalet, genom att säga att man inte avser att samverka till någon amerikansk närvaro under perioden, menar Svenneling.
Hur det skulle gå till är ännu oklart. Men för partifolket ställs uppgiften, menar Göteborgsdistriktet, först och främst att nu väcka opinion i frågan.
Bilden: Försvarsminister Pål Jonson (M) och överstelöjtnant Nathan Knowles vid militärövningen Aurora 23