En mörk och tidig decembermorgon stod jag, som Sekos representant, i strejkvakten utanför Tesla i Segeltorp, söder om Stockholm. Fulladdad av morgonens frukost på kaffe, pepparkakor och risgrynsgröt ur plastkorv. Påpälsad i raggsockor, långisar, mössa och halsduk. I kängor och varmaste jackan stod jag redo för en dag i strid.
Krönika|Andreas Nyman
Teslas VD, Elon Musk, har sagt att han inte håller med om idén om fackföreningar. Företagets svenska gren menar att Tesla inte har kollektivavtal någonstans i världen, trots att det visat sig att de tecknat sådana i såväl Frankrike som Belgien och Finland. I Sverige har de istället valt att flyga in strejkbrytare, hota personalen och polisanmäla strejkvakter.
Musk är naturligtvis inte ensam om att vara emot facket, men han är en av de mer inflytelserika.
1937 stod en stor facklig strid på Ford. Företagets ägare, Henry Ford, var lika hängivet antifacklig som Musk. Ford hade en egen väpnad organisation av spioner och råskinn som under många år splittrat demonstrationer och slagit ner försök till facklig etablering. Vändningen kom i samband med att det amerikanska bilarbetarfacket United Auto Workers, UAW, fått tillstånd att dela flygblad på en gångbro utanför en Fordfabrik. Fackföreningar istället för fordism, var budskapet, och de krävde högre lön och kortare arbetspass.
Flygbladsutdelning angreps av uppemot 40 av Fords lejda hejdukar, som brutalt misshandlade de fackliga och konfiskerade film från tidningsfotografer. Några foton lyckades ändå smugglas ut och opinionen upprördes över Fords brutalitet. Stödet för facket växte och efter ett antal strejker tecknade Ford slutligen avtal med UAW 1941.
Händelsen har gått till historien som Slaget vid vägövergången, The Battle of the Overpass.
Jag läste en gammal artikel om det här på tåget mot Segeltorp och det var både med lättnad och en liten aning besvikelse jag märkte att läget var helt annorlunda där.
Strejken på Tesla har pågått i nästan 14 månader, och det är naturligtvis svårt att upprätthålla samma kämpaglöd och konfliktlinjer när allt börjar gå på rutin.
Personalen som ännu arbetar tog ingen notis om oss, en dam som passerade hälsade glatt. Det var bara någon pråligt klädd yngling som gav våra gula reflexvästar onda ögat.
— Kan jag lämna in den här? Jag vill ju inte bryta nån strejk, frågade en lastbilschaufför som kört från Gotland med en trasig teslabil på flaket.
— Jag stödjer ju vad ni gör, men gör ni något mer än bara går och står?
Det fångade ungefär den känsla jag själv fått under dagen, att konflikten gått i stå. Båda sidor känns lika låsta i sina positioner. Antingen måste man lägga ner eller så måste man växla upp. Jag frågade en kamrat från IF Metall vad han trodde skulle behövas för att lösa konflikten. Han var uppgiven men orolig att högerregeringen skulle försöka tvinga dem att lägga ner strejken.
Elon Musk har sagt att om Tesla förlorar mot facket så är det för att de förtjänar att förlora. Därför känns det talande när en jämförelse i tidningen the Guardian visar att amerikanska teslaarbetare tjänade 30% mindre än bilarbetare anslutna i UAW under 2023.
Tidningen uppmärksammade även hur Musk, i samband med köpet av Twitter, avskedade 80% av personalen och lät de kvarvarande tävla om att få behålla sin anställning. Musk har avskedat personal som uttryckt sig kritiskt och har offentligt hånat funktionsvarierade anställda.
Allt kokar ner till att Musk är despotisk och odemokratisk i sitt sätt att leda företag, och att Tesla verkligen förtjänar att förlora.
När strejken mot Tesla började i Sverige var Elon Musk entreprenör, mediemogul och världens rikaste man som av princip vägrade teckna kollektivavtal. Sedan dess har han också blivit tilltänkt minister i Trumps kommande administration, med uppdrag att skära i de offentliga utgifterna.
Det är oroande att Elon Musk nu börjat visa politiska ambitioner, med tanke på hur han har hanterat demokrati och arbetsrätt på sina företag.
Sedan 2019 är önskan att teckna kollektivavtal den enda giltiga anledningen att gå ut i strejk.
Det var den förra socialdemokratiska regeringen som tvingade arbetsmarknadens parter att enas om utökad fredsplikt, under hot om att annars skulle än värre åtgärder införas.
Facken har vingklippts, trots att Sverige redan innan var ett av länderna i världen med lägst andel strejkade arbetstimmar.
Det är också främst bland antifackliga grupper man hittar stödet till Tesla. Sverigedemokrater och bränsleaktivister är inga som normalt brukar förknippas med elbilar och grön energi, men nu sluter de upp i kampen mot svenska arbetsvillkor.
Häromdagen inledde ett fyrtiotal strejkande teslaarbetare en blockad utanför Teslas flotta showroom i centrala Stockholm, och jag tror att det är just sånt som behövs.
Låt oss inspireras av UAW som visat att facklig kamp verkligen lönar sig, kanske i synnerhet när det känns motigt och mörkt.
Växla upp strejken, till seger mot Tesla och till värn om den konflikträtt vi ännu har kvar!