▶ Väl fungerande skolor
▶ Billig och bra bostad för alla
▶ Frankrike/Spanien mobiliserande exempel
Ledare| Vecka 42
Tak över huvudet till en hyra du har råd att betala! Rätten att få en skolutbildning som kan leda till en trygg framtid! Det är vardagsekonomiska välfärdskrav som drivits i generationer och som fortfarande globalt är långt ifrån tillgodosedda. Nu bevittnar vi hur bostads- och skolfrågan blir brännande aktuella även i rika västländer.
I Spanien har hyrorna höjts med 80 procent på tio år och under socialistpartiet PSOE:s åtta år vid makten har 250 000 vräkningar genomförts. Nu har totalt tiotusentals demonstrerat i en mängd städer under flera veckor. Torget Puerta del Sol i Madrid har omvandlats till ett sjudande protestläger. Hyresgäströrelsen har varit drivande och pressat regeringen som utlyst nyval.
I Frankrike har en halv miljon demonstrerat och 1800 gymnasieskolor var stängda förra veckan i protest mot lokalernas förfall, bristen på lärare, extremt långa skoldagar och överfulla klasser. Regeringen föreslog därtill nyligen ytterligare åtstramningar. Ojämlikheten i skolsystemet har eldat på ilskan. I fattiga förorter till Paris var förra året var femte lektion lärarlös. Antagningssystemet till universiteten är konsekvent riggat för att gynna skolor i höginkomsttagarområden. Nämnas kan att en liknande rörelse sett dagens ljus i Belgien med protester över hela landet.
Bostadsfrågan sjuder även i andra länder. Zohran Mamdani vann borgmästarvalet i New York 2025 med löften om hyresstopp och nya billiga bostäder. Vänsterpartiet Die Linke blev största parti med 25 procent av rösterna i delstatsvalet i Berlin. Det driver frågan om hyresstopp och att stora bostadsbolag ska exproprieras, som det svenska Heimstaden.
Vi kan se att kampens skilda frontavsnitt besitter liknande drag:
– Kombinationen av fastighetsspekulationer, nyliberala avregleringar och åtstramningspaket som lett till decennier av uteblivet underhåll av samhällets infrastruktur påverkar hela välfärden. Det leder till en fördjupad ojämlikhet; att en kör av borgerliga ekonomer och etablerade politiker, som i Frankrike, kräver ”smärtsamma justeringar” och ytterligare nedskärningar gör missnöjet än mer explosivt.
– Det är trycket från gatan som skakar den politiska apparaten. Hyresgästorganisationen Sindicato de Inquilinas i Spanien kallar det för en ”ny politisk period som kommer underifrån”. Organisationen har varit drivande i protesterna, bland annat med tältlägret på Puerta del Sol.
– Kraften kommer från de unga, men som ofta i verkliga massuppbåd möts olika rörelser och generationer och inspireras av varandra. I tältlägret strålar aktivister från miljö-, kvinno- och antirasistiska rörelser samman med bostadskämparna. Särskilt viktigt är att fackföreningar i Frankrike mobiliserat, både till stöd för skoleleverna och för egna krav. Facken och aktivisterna förenas med de planer för generalstrejk som nu diskuteras i Frankrike och även Spanien.
– Underskatta inte elevrörelsernas dynamik bara för att de utgår från råttor på skolgolv eller hettan i klassrummen i somras. När en kåsör i The Guardian skriver att de protesterande studenterna 1968 krävde ”fantasin till makten” medan en intervjuad elev i dag bara ”skulle vilja att jag kunde oroa mig för min matteexamen, inte för min framtid”, är det ett allvarligt missförstånd. I bakgrunden för maj 68-rörelsen fanns också missnöje med materiella villkor och oro för framtiden hos den snabbt ökande gruppen studenter från nya sociala miljöer. Det är en styrka att rörelserna grundas i elevernas konkreta krav men det är fel att tro att steget skulle vara långt från missnöje med hyror eller skollokaler till att ifrågasätta en orättfärdig världsordning.
Det betyder inte att vi står inför ett nytt maj -68 eller ens att vänstern kommer att gå fram i valen. Det anses fortfarande troligt att högerpartiet Partido Popular och yttersta högerns Vox segrar i nyvalet i Spanien och Marine Le Pens parti leder i opinionsundersökningar inför nästa års franska presidentval. Men proteströrelserna skapar ändå en motverklighet till den stadiga framgången för den globala yttersta högern. När Le Pens parti profilerat sig med att kräva ännu mer polisvåld och krafttag mot ”upprorsmakarna” visar det sig inte vara på de utsattas sida. När Vox, som stärkts under den rasistiska och främlingsfientliga kampanjen efter händelserna i Ceuta, gick mot regeringens måttliga förslag om förbättringar för hyresgäster visade man sitt rätta ansikte.
Även i Sverige är bostadsfrågan akut. I storstäderna råder det brist på boende människor har råd med. Det är ont om hyresrätter efter de stora utförsäljningarna av allmännyttan för ett par årtionden sen. Det har blivit svårt att rekrytera sjuksköterskor och poliser till Stockholm eftersom de inte mäktar med bostadskostnaderna.
En bred kampanj mot marknadshyrorna lyckades för några år sedan – tillsammans med Vänsterpartiets beslut att fälla Löfvenregeringen på den frågan – åtminstone tillfälligt stoppa införandet av marknadshyror. Men borgerlig media och politiker fortsätter oförtrutet kampanjen för marknadshyror. Hyresgästernas ställning har försvagats sedan det 2023 infördes regler om skiljeman som kan fatta beslut om hyreshöjningar när parterna inte kommer överens. Enligt Hyresgästföreningens beräkningar har skiljemännen i 9 av 10 fall beslutat om hyreshöjningar till fastighetsägarnas fördel.
Det behövs en bostadsrörelse även i Sverige men det går inte att trumma fram en massrörelse. Däremot kan vi lära av protesterna i Europa att det viktiga är den oavbrutna mobiliseringen och sammanflätningen av olika samhällsrörelser, oavsett valkampanjer och regeringsprogram. Det handlar om klara mål utan att kompromissa om kärnan i kraven – de grundläggande behoven!
Bilden: Cirka tusen demonstranter tältar i Madrids Puerta del Sol i protest mot bostadskrisen, där många unga tvingas bo kvar hos föräldrarna eftersom det saknas bostäder de har råd med. Protestläger har även satts upp på torg i andra spanska städer som Sevilla, Barcelona, och Malaga.