Filosofiska rummet i P1 har haft en intressant tredelad serie nu i sommar om läget för socialismen, konservatismen och liberalismen, med olika inbjudna forskare, företrädesvis statsvetare och filosofer.
Kulturen|
På spaning efter socialismens trender och politiska utmaningar:
Omfördelning av techmiljarderna, folkhemsnationalism och medarbetarinflytande. Vilka idéer inom socialismen hittar vi i svensk politik idag? AI och techjättarnas dominans skapar nya frågor om ägande, skatter och lönearbete. Den belgiske filosofen Philippe Van Parijs ser i dagens samhälle en orättvis fördelning av det som han kallar externa gåvoliknande resurser, till exempel arv och naturresurser, och som borde komma alla till godo i form av basinkomst. AI:s innehåll skapas av mänskligheten. Borde vinsten från AI ses som gemensam egendom?
Den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson har satt ljuset på arbetsgivarnas makt. Du lever i en liberal demokrati men på jobbet råder ett annat styre. Där reglerar arbetsgivaren arbetstid, arbetsfördelning, klädsel och uppförande och som medarbetare lyder du. Detta är en makt vi inte skulle acceptera hos staten, ett slags arbetsgivarens diktatur, menar Anderson. Hennes filosofi har bidragit till tankar om ekonomisk demokrati, där medarbetaren får inflytande över företagen. Skulle det vara rättvist?
Lyssna här: På spaning efter socialismens trender och politiska utmaningar | Filosofiska rummet | Sveriges Radio
På spaning efter konservatismens trender och politiska utmaningar
Radikal konservatism, den fostrande staten, och den konservativa paradoxen. Hur syns konservatismens idéer i svensk politik?
Klassisk konservatism förespråkar gradvis förändring som bygger på det redan beprövade. Idag hittar vi även en ny konservatism som menar att vi måste få tillbaka de gamla idealen med en motrevolution. Hotet har kommit inifrån i form av kulturvänstern och utifrån i form av invandrare. En förgrundsfigur inom den radikala konservatismen är den brittiska författaren och journalisten Douglas Murray. Kan man vara konservativ och revolutionär samtidigt? Konservatismens fader brukas tillskrivas 1700-tals filosofen Edmund Burke. Han såg på samhället som ett gemensamt projekt över generationer som vi vårdar och lämnar vidare. Staten ska fostra och upprätthålla ordningen genom kultur, lagar och religion. Klassiska konservativa värden så som nationalism, religion och egendomsrätt har fått allt större betydelse. Är den fostrande staten här?
På spaning efter liberalismens trender och politiska utmaningar
Frihet, pluralism och kritiskt tänkande. Vad händer med liberalismens kärnvärden i svensk politik idag?
För inte så länge sedan talades det om att alla blivit liberaler – från höger till vänster. Idag ifrågasätts liberalismen och ideologin är på tillbakagång. Varför? Vilka liberala tankar och tänkare utmanar dagens politiska sakfrågor? Filosofen John Rawls utvecklade sin idé om pluralism. Vi måste tolerera att vi har olika syn på hur livet ska levas och samtidigt komma överens om regler för samhället som alla kan acceptera, menade Rawls.
Frihet är liberalismens ledstjärna. Filosofen Philip Pettit har lanserat ett frihetsbegrepp som innebär icke-dominans. En frihet från makt som påverkar dig bara genom att finnas där, som leder till anpassning och osäkerhet. En person är fri i den mån ingen annan har makt att godtyckligt blanda sig i eller diktera dennes liv.
Lyssna här: På spaning efter liberalismens trender och politiska utmaningar | Filosofiska rummet | Sveriges Radio
Bilden: Cecilia Strömberg, programledare Filosofiska rummet. Foto: Mattias Ahlm/SR