Välbärgade får energiprisstöd när finansspekulationen tar fart på oljemarknaden. I EU går 35 procent av priskompensationen till de rikaste 20 procentens hushåll. 10 procent av kompensationen går till de fattigaste 20 procenten. 70 procent av stödet smetas ut ospecifikt.
Det framgår av ett PM från IMF, Internationella valutafonden, om effekten av oljekrisen. Och Sverige drabbas minst av alla EU-länder.
Utrikes|Larsolov Olsson
Energikrisen efter Israels USA-anfall på Iran har triggat en rad åtgärder av regeringar med syfte att lindra prisstegringar. Stöden är ungefär lika stora för energi till transporter som för elen. Det är IMF som publicerat bedömningar om effekten av stängt Hormuzsund och därmed stramare oljeflöde. Bara under mars-april 2026 har IMF räknat till 125 åtgärder av EU-länder. Vanligast är sänkt tull och moms, stöd till företag och rabatter. Allt detta kan kosta 2,5 procent av BNP.
På kort sikt slår först transportstöd igenom. Genomsnittseffekten för ett EU-hushållet är 375 euro dyrare under 2026 – ca. 0,7 procent av konsumtionsutrymmet på grund av oljeprishöjningar. I ett värsta scenario – med långvarig kris – kan det bli 1750 euro.
Att istället kompensera endast hushållen med lägst ekonomi och inte kompensera alla, skulle vara effektivare, både för de nationella ekonomierna – lägre negativ budgeteffekt – och samtidigt träffa de bäst behövande, argumenterar IMF. Bara stöd till de 20 procenten med lägst ekonomi skulle kosta 0,3 procent av BNP.
För Sverige är fördyringen mycket mindre än för andra länder. Sverige berörs minst av alla jämförda EU-länder (se diagram). Fossilenergi till transporter, bostäder och industri orsakar 134 euro ökning 2026, enligt IMF:s bedömning, om nuvarande prisnivå hålls. Värsta scenariot är om krisen blir långvarig, då blir det knappt 500 euro.
Sverige får alltså lägst effekt av högre oljepris än alla andra. 56-57 procent av oljeimporten 2025 kom från Norge. Medan pumpprisen steg gick vanliga matpriser ner under mars-april 2026. Vi har alltså svagaste skäl av alla att subventionera fossilenergi. Görs det ändå, skulle full kompensation kunna ske riktat till 20 procent med svagast ekonomi som skulle öka BNP marginellt med 0,1 promille, enligt IMF.
IMF kritiserar de generella sänkningarna av drivmedelspriser, som alltså träffar blint och inte särskilt de mest behövande. Utöver den vanliga marknadsfundamentalismen, föreslår de att stödja de mest utsatta och svårast drabbade genom att använda andra poster, som inom sociala välfärdssystemet. Säkerhetsriskerna är uppenbara med olja, vilken blir tydligt med stopp i Hormuzsundet. Att fasa in mer förnybar energi är därför både en mer ekonomisk, säkrare och klimatvänligare väg att gå, än att via generellt lägre pris tvärt om driva upp fossilkonsumtionen.
imf-note-on-how-to-design-support-in-the-face-of-the-2026-energy-shock-europe.pdf
Bild: enligt ett PM från IMF, Internationella valutafonden, 4 maj 2026, föredragning för Eurogruppens finansministrar, framgår att Sverige drabbas minst av alla EU-länder av oljekrisen.