I förra veckan publicerade vi höstens första avsnitt av Internationalens podcast I-studio, och den första gästen var glädjande nog en av våra palestinska medarbetare inne i Gaza- Mallak Abuhamda- studerande, administrativ assistent, frilansskribent och översättare, som bidragit med flera läsvärda mänskliga berättelser från den outhärdliga situationen i Gaza. Det är berättelser om stark gemenskap och kamp, men också om tveklösa politiska krav på Netanyahu-regimen att stoppa folkmordet och omgående släppa in mat och vård för att rädda livet på hungrande och svältande, och på regeringar utifrån att sätta hård press på den högerextremistiska regimen.
Tyvärr var de tekniska svårigheterna avsevärda vid inspelningen, så många lyssnare hade mycket svårt att höra vad Mallak svarade, så här är också en skriftlig översatt version av poddsamtalet.
Intervju|Åsa Mattsson intervjuar Mallak Abuhamda
Åsa Mattsson: Hej alla gamla och nya besökare. Internationalens podd, I-studio, med mig Åsa Mattsson, är tillbaka efter sommaren och planerar att sända intressanta intervjuer och samtal varje helg, ibland filmade ibland bara för lyssnande, och vi börjar denna säsong på engelska, eftersom Internationalen, som många av er redan har sett på vår hemsida och på Facebook och Instagram, är ett av de mycket få medierna i Sverige med direkt samarbete med modiga journalister och fotografer inne i Gaza, vilket vi är extremt stolta över! Och idag har jag äran att välkomna en av dem – Mallak Abuhamda, som är med oss på Zoom!
Välkommen till Internationalens podcast Mallak!
Mallak Abuhamda: Tack Asa för att jag fick vara med i din podcast, jag heter Mallak och han som sitter bredvid mig är min bror Mahmoud. Barnen i bakgrunden är Ali och min son Adam. Ali och Moneer är tvillingar, det här är Moneer och den sista, Mohammed.
Åsa: Välkommen allihopa! Och ska vi börja med det nya allvarliga angreppet från Israel mot Gaza stad, som de också planerar att utrymma. Hur har du och dina närmaste reagerat? Hur tolkar ni situationen?
Mallak:
— Situationen i Gaza håller på att gå in i en ny farlig fas. Vilket är den israeliska ockupationens beslut att ockupera Gaza City och återta full militär och administrativ kontroll över alla delar av Gaza City, som ligger i norra delen av remsan. I dessa dagar flyr hundratals palestinier från Gazaområden som Zeitoun och Sabra i söder när Israel tillkännager att de inledande faserna av deras offensiv har inletts.
Den nya flyktingvågen från Gaza söderut intensifierar den humanitära
katastrofen till en aldrig tidigare skådad nivå. De södra områdena, som redan är överväldigade av överbefolkning och brist på resurser, kan inte längre ta emot fler människor.
Med hundratusen inklämda i obeboeliga utrymmen kommer
också sjukdomar att spridas och svälten fördjupas och de sista kvarvarande elementen av liv kollapsar.
För oss betyder det att många av våra släktingar som är kvar i Gaza snart kommer att komma till vårt lilla hem. Vi kommer naturligtvis att öppna våra dörrar, vi kommer att dela med oss av vårt utrymme, vår mat och vårt vatten, än en gång kommer vi att dela lidandet. Vårt redan trångbodda hem kommer att bli ännu mindre och avskildheten kommer att försvinna. Det är inte första gången och kanske inte den sista. Och kanske tvingas vi alltför snart att fly. Flykt är inte längre
en avlägsen rädsla, det är en skugga som växer närmare för varje dag.
Åsa: Men vilka politiska reaktioner behövs för att stoppa Netanyahu? Vad önskar du från omvärlden, vilket politiskt tryck vill du kräva, från exempelvis den svenska regeringen och andra regimer i väst?
Mallak: —Jag anser inte att det finns någon politisk lösning, eftersom Israel har för avsikt att återockupera Gaza.
Åsa: Era släktingar från Gaza är alltså på väg till er nu, flyende för sina liv, hur kommer ni att försöka ta emot dem?
Mallak: Vi kommer att dela med oss av vårt utrymme, vår mat och vårt vatten. Vi kommer att ge dem övervåningen i vårt hus att ta sin tillflykt till och vi kommer att ta hand om dem, för om vi inte tar emot dem kommer de att tvingas bo i oförberedda tält.
-Men även situationen här där vi är är mycket farlig, Jag var nära att förlora min lillebror Mahmoud många gånger när han försökte få tag på mjöl eller mat, och tog sig med sina vänner och släktingar genom farliga områden för att få lite mat till oss. Gaza står på randen till svält, detta är ingen överdrift, detta är verkligheten, familjer går dagar med lite mer än bröd, matpriserna är mycket dyra, priserna på vissa livsmedel har ökat med 400 % från sin normala nivå och detta är orättvist mot familjer utan inkomst som redan kämpar med köpkraften, till exempel ett kilo mjöl före den 7 oktober var på 1 dollar nu köper vi det med 60 $ också kaffe; Vi brukade köpa ett paket kaffe (250 g) för $4, men nu har priset nått $150.
Dessutom har vi inte smakat frukt på över ett halvår. Det finns ingen frukt på marknaderna eftersom ockupationen har hindrat dem från att komma in på Gazaremsan.
Åsa: Före detta fruktansvärda folkmord studerade du till en magisterexamen i företagsekonomi vid det islamiska universitetet i Gaza MEN det förstördes och skadades helt och hållet på grund av de israeliska stridsflygplanen, och du hade ett jobb som konsult på Moody Palestine Inspection and Insurance Company för ISO, som också förstördes på grund av attacken mot Albadrasawi-byggnaden som låg i denna byggnad nära Alshifa-sjukhuset. och du har förlorat ditt jobb.
Din son Adnan har förlorat sin skola, som nu är fylld med flyktingar. Och du har också öppnat ditt hem för många flyende släktingar.
Hur har allt detta förändrat dig? Är du en annan person idag? På vilket sätt är det mest anmärkningsvärt?
Mallak: — Före kriget hade jag faktiskt många drömmar och planer och att uppnå en av dem var att slutföra min magisterexamen och doktorera i företagsekonomi utomlands.
Men på grund av kriget förlorade jag mitt jobb, min utbildning och hela mitt liv förstördes, Och sanningen är att när jag arbetade med dig Asa i Internationalen återställde du en strimma av hopp i mig att fortsätta.
Åsa: Det glädjer mig, Mallak, mitt i allt att höra. Denna helg läste jag faktiskt en artikel från en ukrainsk PR-byrå. Talespersonen sade att det var ytterst viktigt i deras situation att påminna omvärlden att inte normalisera ukrainarnas lidande, ”det är inte mer normalt för oss än för er att inte ha vatten eller elektricitet”, poängterade hon ”vi är inte annorlunda än ni!” Håller du med om det? Det är en viktig aspekt av det vi gör tillsammans här i Internationalen, tycker jag, att skapa band, skapa speglingar, påminna om att vi är kamrater och likar, att det inte är normalt på något sätt att palestinierna behandlas på detta fruktansvärda sätt av den högerextrema regimen i Israel.
Mallak: — Ja, och ett meddelande till världen: om ni lyssnar på detta, ber jag er att inte bara höra vår smärta, utan att agera, tala ut, dela våra berättelser. Vi har rätt att leva ett normalt liv som alla andra i världen. Vi har alla drömmar och ambitioner, jag har en dröm och min son har en dröm om att fortsätta sin utbildning och leva som vilket annat barn som helst i världen. Stoppa kriget och låt oss leva i fred.
Åsa: I din senaste artikel om den avsiktliga nedbrytningen av hela det palestinska utbildningssystemet, från skolor för barn till universitet, fanns en professor, Refaat Alareer, professor i jämförande litteratur, poet och grundare av projektet ”Vi är inte nummer”, (innan han blev dödad) Det är väldigt symboliskt? Kommentar? Mitt i denna hårda verklighet har gripande individuella initiativ uppstått, ledda av motståndskraftiga kvinnliga lärare som, med nästan inga resurser, strävar efter att skulptera en strimma av hopp ur ruinerna och hålla elden av utbildning vid liv i hjärtana på Gazas barn, trots den förödelse som omger dem.
Mallak: — Utbildningen i Gaza är nu ostrukturerad och oförberedd för barn. De sitter på marken utan stolar eller skrivbord, och det finns inget utbildningsmaterial eller böcker. Situationen för utbildningen i Gaza, särskilt i tälten, är extremt svår. Samtidigt är det så oerhört viktigt att fortsätta upprätthålla den, för det är uppenbart att det är en medveten plan från Israels sida att bryta sönder vårt utbildningsystem och vår kultur för att krossa vår sammanhållning.
– Men de kommer inte att lyckas. Vi håller ihop. Jag tror inte att någon helt enkelt kommer att lämna Gaza, för det här är vårt land, inte Israels. Vi har det rättmätiga anspråket att stanna kvar på vår mark, och det är de som ska ge sig av.
Åsa: Mallak din allra senaste text i Internationalen handlade om hur förälskelse och kärlek fortfarade lever på Gazaremsan, trots all förödelse. Det handlade om Mahmoud och Shaimaa som gifte sig med varann i ett av tälten, men också om Ibrahim och Laila. Han mördades precis utanför deras hus. Många av våra läsare undrar: Hur mår Laila idag?
Mallak: — Laila är för närvarande överväldigad av djup sorg, jag har sett kärlekshistorier som avbröts av flyganfall, vänner som Laila och Ibrahim som planerade bröllop men det slutade med att Laila och Ibrahim fick en av de mest hjärtskärande historierna. De förlovade sig i januari och i juli var han borta, han mördades av den israeliska armén när han stod vid dörren till sitt hus och han lämnade Laila till evig sorg. Det känns som om livet har stannat upp för Laila, som om det har förlorat all mening. Det är som om hennes värld har tystnat. Detta krig har dödat många saker inom oss.
—Men vi fortsätter stötta varann, bete oss som älskande, kamrater och föräldrar. Bomberna, den pågående blockaden och den allvarliga bristen på livsförnödenheter har förvandlat livet i Gaza till en daglig kamp för överlevnad, ingen mat, ingen medicin, inget rent vatten, varje dag dör människor av hunger, de är oskyldiga liv.
– Ändå måste vi fortsätta skriva mer för att leverera sanningen till
världen! Det finns inget internet utanför där vi bor men jag kanske kan vara med en gång till och visa dig och era lyssnare hur vårt hem ligger i en ruin.
Åsa: Mallak, jag hoppas att du kommer tillbaka som gäst i podden, och att du känner att detta samarbete med Internationalen kan spela en liten men viktig roll i att lyfta hoppet och låta världen veta. Vi tackar så mycket för poddsamtalet idag! – och tack till alla som har lyssnat – och till vår ljudtekniker Javier Cordova. Och – Mallaks berättelser tillsammans med berättelser från några andra modiga journalister och fotografer i GAZA kan läsas på internationalen.se. Hej då! Och på återhörande!
Här är länken till podd-filmen med Mallak Abuhamda:
https://www.facebook.com/share/v/1HP52E11dM/?mibextid=wwXIfr
Här är de skrivna berättelserna från Mallak och Internationalens andra medarbetare inne i Gaza:
”Hej, jag heter Malak Abuhamda och det här är min historia inifrån Gaza” – Internationalen”.
Malak Abuhamda: ”Jag berättar med smärta hur jag nästan förlorade min lillebror Mahmoud” – Internationalen.
Berättelser inifrån Gaza – Från en avhuggen hand växer en dröm fram – Internationalen
Ahmed… När hungern blir till tystnadens språk – Internationalen
Trädets sista skugga – Internationalen
SOS Gaza – där skadade och döda får dras av åsnekärror – Internationalen
Stöd Internationalen på plats inne i Gaza! – Internationalen⸻
Hur ska barnen i Gaza klara skolan i tältlägren? – Internationalen
När frön planteras bland tälten… växer livet – Internationalen