I Gaza är torn inte bara höga byggnader av betong och stål; De är gator som svävar i himlen och som inom sina väggar rymmer tusentals berättelser och minnen. Barn tillbringade sina tidigaste år där, familjer bevarade sina bröllopsfoton där och unga människor närde drömmar i små kontor som de trodde var början på en lovande framtid. När dessa torn faller under ockupationens missiler är det inte bara stenar som kollapsar, utan hela liv som försvinner med dem.
Internationalens medarbetare Mallak Abumahda är tillbaka med ännu en skakande berättelse på plats inne i Gaza.
Fokus|Mallak Abuhamda
Varje torn i Gaza har ett namn och en historia. Bland dem som helt förstördes av den israeliska ockupationen under dess angrepp på Gaza 2021 fanns Al-Jawhara-tornet, Al-Shorouk-tornet, Hanadi-tornet och Al-Jalaa-tornet, det senare stod som ett vittne till sanningen och hyste mediekontor som förde Gazas röst till världen. När det träffades var målet inte väggar eller glas, det var ett försök att tysta det palestinska narrativet och sudda ut dess närvaro.
Idag, i dessa mörka och kvävande tider under belägring, använder den israeliska armén sig av en av sina mest förödande strategier som använts i tidigare krig: den systematiska förstörelsen av Gazas bostadshus och kommersiella höghus. Dessa torn, som ofta innehöll hundratals lägenheter, kontor, medier och företag, representerade några av de mest levande symbolerna för det civila livet i staden. De gav skydd åt dussintals familjer, men ligger nu i ruiner och berättar historien om ett folk som söker säkerhet och värdighet under belägring och obevekliga krig.
Attackerna mot dessa byggnader går långt utöver att riva sten, de slår mot själva kärnan i den palestinska existensen. På bara några minuter är barn, kvinnor och äldre på flykt och blir hemlösa. I kollapsögonblicket känner invånarna det som om marken har dragits ut under deras fötter. De flyr i skräck och bär bara med sig det de kan samla ihop på några ögonblick: viktiga dokument, familjefotografier eller ett barns skolväska utan att förstå varför deras hem förvandlades till ruiner. Inom loppet av några minuter förvandlas hela familjer från husägare till fördrivna personer, som knackar på hos släktingar eller söker skydd i härbärgen, i desperat behov av en limpa bröd och en filt för att avvärja nattens kyla.
Som alltid rättfärdigar Israel sina bombningar genom att hävda att det finns ”militant infrastruktur” i dessa torn. Ändå visar verkligheten att de i första hand tjänade civila syften. Förstörelsen av dem tillfogar djupa psykologiska och känslomässiga sår, raderar årtionden av familjeminnen, utplånar personlig och institutionell egendom och nedmonterar små och medelstora företag som utgjorde ryggraden i det dagliga livet i Gaza. Denna strategi fördjupar bara den humanitära katastrofen i ett område som redan stryps av blockad och umbäranden.
Bilden av kollapsande torn har blivit en levande symbol för brutaliteten i den israeliska aggressionen. Globala medier sände scener med massiva byggnader som föll till marken, vilket utlöste vågor av internationell sympati för palestinierna. Ändå framhärdar Israel i denna politik och använder den som ett verktyg för politiska och militära påtryckningar i sin pågående kamp mot palestinskt motstånd.
På senare tid har Israel intensifierat sitt bombardemang av västra Gaza City – ett område som är känt för sina höghus och moderna byggnader. Den 5 september 2025 förstörde armén Mushtaha Tower, som består av 16 våningar-76 lägenheter. Dagen därpå, den 6 september, jämnades Al-Susi-tornet med marken, som består av 15 våningar med över 60 lägenheter, och mer än 600 invånare förflyttades. Den 7 september revs bostadshuset Al-Rou’ya, som var sju våningar högt och hade plats för 300 personer. Den 8 september jämnades det kommersiella tornet Al-Rou’ya, 16 våningar med 120 bostäder, kontor, media och institutioner för mänskliga rättigheter, med marken. Den 9 september förstördes Tiba 2 Tower. Utöver dessa jämnades mer än 50 bostadshus i västra Gaza med marken på bara två dagar. Dessa attacker är en del av en systematisk kampanj som syftar till att fördriva familjer och tvinga dem till massflykt söderut, en plan som öppet erkändes av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, som skröt: ”Detta är bara upptakten, förberedelsen för huvudoperationen.”
Förstörelsen av Gazas torn avslöjar en israelisk politik som syftar till att kollektivt straffa civila och sända ut hårda budskap som är avsedda att bryta ner palestiniernas motståndskraft. Men i stället för att uppnå avskräckande effekt underblåser dessa metoder ofta ilska, fördjupar trotset och stärker beslutsamheten att stanna kvar. Många invånare i Gaza City vägrar att fly söderut och klamrar sig i stället fast vid sin mark och spillrorna av sina hem. För dem är flykt ett bittert minne som de genomlidit en gång tidigare och de vägrar att uppleva det igen.
