Douglas Rushkoffs Survival of the Richest väckte en del uppståndelse när den kom ut 2023. En tidning kallade den en väckarklocka för alla som inte äger någon underjordsbunker eller halvö på Nya Zeeland att gömma sig i den dag det smäller; Naomi Klein såg ett förödande porträtt av den kultur och logik som finns bakom Big Tech och samtidigt en skildring som gör resten av oss arga nog att börja sätta emot.
Kulturen|Bodil Carlsson
Någon annan sammanfattade Rushkoffs bok som att rikingarna förbereder sin flykt från den värld de frenetiskt jobbar på att skapa. Men Rushkoff själv säger det bäst: De techfrälsta biljardärerna hoppas på att kunna utveckla något i stil med en bil som rör sig så snabbt att den lämnar sina egna avgaser väldigt långt bakom sig – intelligent lösning för den som sitter i förarsätet, eller hur? Mindre smart lösning för den som lämnas kvar i utsläppen på den långa, långa vägen bakom.
Underrubriken, Escape Fantasies of the Tech Billionaires, sammanfattar innehållet rätt bra. Boken är en 189 sidors käftsmäll.
Inledningen har ni kanske hört om? Rushkoff är redan känd som insatt granskare av den nya teknologin, när han bjuds in att tala om det senaste: AI, CRISPR och andra trendande förkortningar. Ersättningen – en tredjedel av hans årslön som mediaprofessor – är på den nivån att Rushkoff tänker sig att det måste vara ett föredrag för en hel hop investerare som vill veta vad de skall satsa på härnäst, men han bedrar sig. I onödan förbereder han sin föreläsning sittandes i business class. Från flygplatsen körs han i hyrbil tre timmar rakt ut i öknen och inser först när han ser ett privatflygplan landa att han måste vara framme. Över natten väntar en plats i en byggnad inredd som ett hemlighetsfullt lyxhotell komplett med pool utanför rummet. På morgonen hämtas han av vakter till ett litet rum, där han gissar att han ska vänta på att få gå in i föreläsningssalen – men det blir ingen föreläsning. Det blir fem miljonärer på en pratstund runt kaffebordet. Alla är män; alla från ett övre skikt av teknikinvesterarnas och hedgefundförvaltarnas skara. Ingen av dem vill höra Rushkoff föreläsa om AI. De vill ha raka svar på frågor. När kraschen kommer, blir det som klimatkatastrof eller biologisk krigföring? Är det Alaska eller Nya Zeeland som gäller då? Till sist klämmer en av dem fram det han länge har grubblat över. När kraschen är ett faktum och folkhopar försöker storma bunkrarna– hur ska man behålla kontrollen över sina vaktstyrkor? Skulle elchockhalsband funka? Eller skall techvärlden hinna få fram beväpnade robotar i tid?
Rushkoff försöker förklara, att enda chansen att få till ett samarbete att lita på i morgon är samarbete idag. Behandla dina anställda som människor, för då finns chansen att de behandlar dig på samma sätt när det krisar. De skrattar. Efteråt känner han sig rådlös. De skulle diskutera teknikens utvecklingspotential, men det enda de ville var att prata egenskydd? Plötsligt slår insikten honom: i deras ögon är teknikens potential just att tjäna tillräckligt med pengar för att kunna fly undan följderna av det som byggde deras pengar, utsugningen av människor och resurser. Barn i det globala Syd letar i avskrädeshögarna efter dumpade mobiler, medan Teslas Musk drömmer om att kolonisera Mars, Palantirs Peter Thiel om att vända åldrandeprocessen och AI- bossen Sam Altman om att ladda upp sin tankevärld i superdatorer. (Jeffrey Epstein, minns jag, ville att hans huvud och penis skulle bevaras efter hans död. Var han osäker på i vilken av kroppsdelarna hans superkraft fanns?) De mindre pojkarna i gänget begränsar sin horisont till bunkrar. Allt efter förmögenhet erbjuds olika versioner av samma flykt från det som väntar den värdelösa massan.
I flygplanet på väg hem igen postar Rushkoff ett inlägg om sitt möte. Respons kommer omgående: bunkerbyggarna kontaktar med vändande mail och ber honom introducera dem till mötesdeltagarna.
I ett annat av bokens kapitel berättar Rushkoff om hur Uber tar över stadsplaneringen. Företaget ser framför sig mobility hubs, ”rörlighetscenter” – transportnav. Ubers taxibilar skall transportera folk från deras bostäder till taxiflyg och från taxiflyget till nästa ställe med nästa Ubertaxi. Företaget ger åtta kända arkitektfirmor i uppdrag att designa transportnaven och deras förslag presenteras på högpolerat språk med dimmig innebörd. ”The Mobility Hub är inte ett föremål, utan snarare en plats av dynamisk energi och integrerad konnektivitet som firar flygandets anda och friheten att snabbt nå de viktiga platserna i ditt liv.” (min övers, s 47) Bortsett från att inga taxiflyg ännu har tillverkats är själva ordvalet fascinerande. Vem vänder man sig till? Uppenbarligen människor med tillräcklig formell utbildning för att låta sin självkänsla blåsas upp av storslagna abstraktioner, men inte känner igen svammel när de ser det. Vem talar man inte till? Rektorn för skolan i grannkommunen till Facebooks huvudkvarter där en tredjedel av ungarna är hemlösa. Rektorn har planer för skolans parkering – där ska familjerna som bor i bilar och husvagnar få plats. Stadsplanering ser olika ut beroende på vem planering gäller, förstår vi.
Ett annat kapitel handlar om coronavirusets effekter på techindustrin. De som hade råd flydde till avlägsen trygghet på sina yachts eller isolerade lyxhus på Hawai och upprätthöll den kontakt med omvärlden de ville ha via nätet. De som inte hade tillräckligt med pengar isolerade sig i hemmen och jobbade på distans med maten och toapappret hemburna till dörren av människor de aldrig behövde se. De som inte kunde göra någotdera fick klara smittan bäst efter förmåga.
”Varje ökning med 1% av ett lands ojämlikhet i inkomster sammanhängde med en tvåprocentig ökning av covidinfektioner och en treprocentig ökning av relaterade dödsfall. /…/ På samma sätt utsattes människor som hanterade gris- och nötkött för 100 procent högre smittspridning än människorna som fick allt det där köttet levererat” (s 43, min översättning).
Vad hände annars? Aktier i Zoom steg i värde mer än 700% under pandemins första tio månader och de sammanlagda intäkterna för de fem största teknikföretagen – Apple, Microsoft, Amazon, Alphabet och Meta – ökade med tjugo procent under pandemin. Varje ny virusmutation gav en skjuts uppåt för börsvärdet. Bezos förmögenhet växte med 86 miljarder dollar då och bitcoinhandeln drar nu lika mycket el som hela Sverige. Alltsammans, säger Rushkoff, bara siffror på ett nät designat för att kasta ett skimmer av övermänsklighet över vinnarna. Deras verklighet är den enda och den växer som det berömda skaftet på hockeyklubban – brant uppåt. Det finns inga gränser för gudar.
Men någonstans i bakgrunden lurar ändå en obehagskänsla: det går att sälja bunkers. De stora pojkarna och deras följare framstår i Rushkoffs bok inte direkt som allmänbildade; de kanske aldrig gick någon kurs om upptakten till kraschen 1929? Men någonstans ringer ändå varningsklockor. Någonstans finns kanske i alla fall minnet av 2008. Någonstans finns kanske rentav minnet av dotcomkraschen, även om techpojkarna och börskillarna är väldigt mycket bättre på att se framåt mot den eviga tillväxt de tror på än att titta tillbaka på vad som faktiskt hände förra gången någon drömde exponentiellt. Vad kravlar diskret under ytan i den där efterblivna odigitala världen som envisas med att hänga sig kvar? Varför stiger priset på något så fyrkantigt materiellt som guldtackor och varför har Bill Gates gjort sig till den största enskilda ägaren av odlingsmark i USA?
En känsla av att gammal grund håller att stå på den dag då skärmarna slocknar.
Det finns mycket mera att säga om Rushkoffs bok, inte minst att en svensk översättning skulle vara bra. Rushkoff skildrar ställvis lysande – och ställvis både ångest- och skrattframkallande – vad som händer människor, när deras hela liv är gejming med uppköp, sammanslagningar, avknoppningar och nystarter med ännu inte levererade teknikframsteg och när deras börsnoteringar speglar deras vinnande överlägsenhet över alla andra. De lever redan i en bunker – de vet bara inte om det. De ser inte hur oskyddad den bunkern är. Får man önska korta snuttar ur boken utlagda som återkommande tema på någon website?