Arbetsdomstolen (AD) tvingas ställa in vinterns planerade mål. Rättsfall som rör tusentals anställda kommer inte kunna prövas i tid. Pengarna räcker inte till efter minskade anslag från regeringen. Problemen fortsätter nästa år då domstolen får ännu mindre anslag.
Inrikes|Erik Edlund
AD är en liten domstol med 20 anställda och en budget på 40 miljoner. Domstolen har bland andra ett antal jurister som tjänstgör i AD som en bisyssla vid sidan av sina vanliga uppdrag.
-När AD sparar in på dem blir målen liggande över årsskiftet, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.
De ställer in alla mål som inte enligt lag måste hanteras snabbt. Exempel på mål som inte ställs in är sådana som handlar om ogiltigförklarande av uppsägningar, och om en stridsåtgärd är tillåten.
En anledning till att ekonomin inte går ihop är AD:s arbete med att byta till ett nytt IT-system. Domstolen föreslog att regeringen skulle öka anslaget med 6,6 miljoner för att säkra verksamheten, trots det kostsamma bytet av IT-system.
-Vi fick 4,1 miljoner, säger Lars Dirke till Lag & Avtal. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner.
Lars Dirke skriver i ett internt meddelande till domstolens ledamöter att de inställda förhandlingarna innebär att angelägna tvister får vänta på sin lösning och att domstolen inte längre kan ta fram domar som kan vara vägledande i framtida rättsfall (prejudikat på juristsvenska).
Ett par miljoner hit och dit kan tyckas vara småpengar i sammanhanget, men för Arbetsdomstolen gör det stor skillnad.
-Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder. Jag ser i dagsläget ingen slutpunkt.
LO-TCO Rättsskydds VD Lena Maier Söderberg är kritisk till de minskade anslagen till AD. Hon säger till Lag & Avtal att handläggningstiderna blir allt längre och längre, ofta över ett år.
-Vi har redan fått ett halvdussin huvudförhandlingar inställda.
Att behöva vänta på avgörande i ett rättsfall är ofta frustrerande, och inte heller bra för den rättsliga prövningen.
Arbetstagarsidan, anställda och facket, är ofta kärande i tvistemålet, det betyder att de är den part som ”väcker talan” och måste driva ärendet och bevisa att den har rätt. Men eftersom Arbetsdomstolen skjuter upp många mål kan vittnesmål bli gamla – folk minns helt enkelt sämre efter lång tid vilket gör bevisningen svagare.
Maier Söderberg säger att det får omedelbar effekt om tvister inte blir prövade i tid.
-Tolkningstvister om kollektivavtal hör till det som nu får vänta och det handlar om villkor som ska tillämpas för alla och har ekonomisk betydelse för många anställda.